Nytt År nya FRA diskussioner

Dagens Nyheters huvudledare i dag behandlar den politiska följetongen FRA. Det nya avsnittet handlar om regeringens förslag till omarbetad lag. Det förslag som vanligen kallas FRA 2.0. Mark Klamberg har i korta ordalag kommenterat lagen i en bloggpost före jul. 

Både DN och Klamberg talar om att den nya lagtexten är bättre och är ett seriöst försök. 

Det är bra. Frågan är bara om det är gott nog. Fortfarande finns grundläggande frågetecken kvar. 

Hur definierar man i praktiken medborgarnas rätt till integritet. 

Är lagen och idén bakom den förenlig med en rättsstat?

Är det samhälle som lagen skapar ett samhälle som vi vill ha?

Genom integritetsinskränkningarna som FRA lagen skadas möjligheterna till att internet utvecklar demokratin. I kombination med andra lagar kanske den helt omöjliggörs.

Det är därför intressant att Björn Andersson ställer frågan om FRA lagen omöjliggör röstning i framtiden via internet. Demokratiutredningen har diskuterat möjligheten. Kombinationen av FRA lagen och teledatalagringslagen gör att valhemligheten på internet starkt kan ifrågasättas. 

HAX pekar på att FRA lagen är ett problem för borgerligheten. Problemet har åtminstone två sidor. Det ena är det rena innehållet i lagen. Det andra är den process som regeringen haft för att genomföra lagen. Att processen varit mer än lovligt oskicklig är det en majoritet borgerliga väljare som anser. 

Lagen som sådan har stöd av en knapp majoritet av de borgerliga väljarna. Min fråga är då om denna majoritet vet vad lagen innebär. Är man klar över konsekvenserna? När riksdagen röstade igenom FRA 1.o verkar det som om ganska många riksdagsledamöter inte visste vad lagen innebar. Än mindre hade man klart för sig dess konsekvenser. 

Hur ska då medborgarna som inte fått någon fördjupad information om lagen kunna bedöma den? Det så kallade upplysningsarbete som herrar Tolgfors, Reinfeldt, Bildt och Åkesson har levererat är i flera avseenden desinformation.

Det behövs folkbildning kring integritet i allmänhet och FRA lagen i synnerhet.

Att FRA lagen finns får inte förhindra att både medborgare och politiker funderar principiellt kring lagen. 

Sist och slutligen. Definitioner av medborgarnas rättigheter gentemot staten blir allt viktigare. Jag tror folk börjar tröttna på gummiparagrafer. 

Låt oss se på definitionerna innan jag säger ja till FRA 2.0.