Annat är det i rörelsen. Där är man betald för att ha en åsikt. Det är tryggt och förutsägbart. Borta är de tider då Gunnar Sträng och andra kolportörer cyklade land och rike kring för att folkbilda. De gjorde det ideellt. Var de suspekta för det?
Hennes tanke om Alexandersson är väl att han också är en högbetald lobbyist.
Menar socialdemokraterna att åsiktsbildning utanför de politiska partierna är förbehållet seniora lobbyister á la Göran Persson för att vara trovärdiga? Menar man att du måste vara betald för att han en åsikt och att du måste redovisa varifrån du får pengarna?
Jag är mållös.
En gång i tiden var idealism något som var fint. Nu försöker Rundqvist smutsa ned det. Undrar om nämnde Rundqvist är representativ för den sk rörelsen.
Dags att kanske ställa sig i skamvrån fru Rundqvist.
Eller är det så enkelt att fru Rundqvist vill erbjuda Alexandersson en bostad på någon av rörelsens herresäten? Då blir han ju trovärdig.
1 kommentar:
Just så.
Det behövs en renässans för ideella politiker.
En stor del av orsakerna till dagens problem med partisystemet är nog att idealiteten försvunnit.
Ingen gör något gratis, ändå hinner de, trots sina heltidslöner och arbetsfrian extraknäck, inte med att kommunicera med väljarna.
Skicka en kommentar