Hänt i Värmdö
Vilken är miniminivån för hur man uppför kollegor emellan? Den frågan ställs på sin spets i samband med en tjänsteskrivelse som skrivits under av den sk UKÄ chefen Monica Fransson och hennes underställde sk utbildningschef Maria Ljungqvist. Den aktuella tjänsteskrivelsen är en genomgång av ansvaret för betygsinflationen i Värmdö skolor. I långa delar refereras en utredning och betygsinflationen. Det görs helt korrekt och sakligt.
Slutsatserna är enkla. Det är en annan chef och del av Värmdö kommun som är ansvarig för felen. Man riktar grava anklagelser mot produktionsavdelningen Provarmdo och dess chef Elisabeth Fredell. Några underlag har man inte för att det är där ansvaret ligger.
Man skjuter hårt och frågar sen.
Själva skrivelsen framstår mer som en platsansökan från fru Ljungqvist där hon genom att kasta så mycket skit som möjligt hoppas efterträda Fredell.
Osnyggt skulle de flesta säga.
Bloggen tillägger: dessutom mycket bristfälligt komptent.
Så här skriver fru Ljungqvist bland annat i skrivelsen i den utgåva den fanns i under förra veckan: "Det finns en mångårig och fortsatt allvarlig problematik vad gäller kvalitet och rättvisande betyg inom proVarmdo. Det är därför uppenbart att proVarmdo inte längre kan ges ansvaret eller uppdraget för att
komma tillrätta med sina interna problem. Här krävs istället en tydlig styrning och ledning från beställaren, det vill säga utbildningsnämnden och dess kontor." Slutsatsen är enkel överlåt allt till Ljungqvist så löser det sig.
Sanningen är denna.
I samband med att dubbelkommandot i Värmdö kommuns organisation genomfördes under den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson fick UKÄ ansvaret för utveckling. Produktionen åläggs en overheadavgift av den centrala byråkratin. Frågan är vad denna del av den kommunala centralbyråkratin utfört för dessa pengar. På vilket sätt har man producerat något som har ökat kvaliteten i Värmdö skolor? Många frågar, men få svar finns.
Ljungqvists modell för att lösa problemen är att ge ytterligare medel till hennes del av organisationen. För 10 miljoner kronor fixar hon biffen. Hur det ska gå till är luftig och saknar tyvärr den grad av konkretisering att det är för en normalbegåvad omöjligt att dra någon som helst slutsats av. Det är möjligt att det kan bli bra, men det är lika möjligt att det är att kasta pengarna i sjön.
I grunden visar detta bråk på att den organisationen som infördes av tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson inte fungerar. Snarare skadar den. Dessutom, politiker måste källkritiskt granska tjänsteskrivelser och självständigt dra slutsatser och driva föredömligt ledarskap.
Det som än mer förvirrar i sammanhanget är att tjänsteskrivelsen är beställd av utbildningsnämndens ordförande Peter Bondesson, folkpartiet.
Elaka tungor säger att han använt Ljungqvist också folkpartist som sin politiske sekreterare för att kunna visa sig kraftfull.
Hur det är med den saken avstår bloggen från att spekulera i.
Bloggen har förhoppningen att kommundirektören Magnus Hedenfalk och ledande politiker tillsammans med oppositionens ledande företrädare löser den allvarliga situation som uppkommit genom Ljungqvists agerande.
Nu behövs enat och tydligt ledarskap, för elevernas och barnens skull!
