Nu är det dags för sista verksamhetsåret inför valet.
Inom moderaterna pågår en diskussion om vem som ska leda partiet efter valet. Allt intensivare rykten gör gällande att moderaterna luftlandsätter den sommarboende Bo Bladholm permanent på Värmdö.
Mina meningar och reflektioner om hur vi formar vår värld och vårt varande, i det stora och det lilla, i det avlägsna och i det nära
Den nye chefredaktören Gunilla Herlitz är hämtad från tidningen Dagens Industri. Hon har varit chefredaktör där. I den rollen har hon inte höjt kvaliteten på Dagens Industri. I stället har tidningen allt mer blivit en om man vill vara elak mera underhållande affärstidning. Kvaliteten har inte precis utvecklats.
Den centrala frågan är om Herlitz kan attrahera de unga läsarna eller om man kommer att fortsätta fokusera på 40 talister?
Regeringen har beslutat om propositionen för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.
Konkurrenslagen förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.
Staten och kommuner säljer årligen varor och tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fungerande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.
- Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrensvillkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson."
Andra bloggar: Per Ankersjö, Annie Johansson, Peace, love and capitalism
"I de slösaktiga kommunerna har utgifterna i viss utsträckning gått till simhallar, campingplatser, bowlinghallar och liknande, som Timbro nyligen visat. I stor utsträckning har dock pengar gått till mer byråkrati.
En studie från IFAU bekräftar att kommuner i snitt inte har använt ökade statsbidrag till att anställa fler inom barnomsorgen, skolan eller äldreomsorgen. Istället har antal tjänstemän svällt inom den centrala kommunala administrationen. Helt i strid med de argument som användes för expansionen." och fortsätter:
"De slösaktiga kommunerna är också de som har svårast att få budgeten att gå ihop i kristider, och det trots att staten sköter huvuddelen av de sociala skyddsnäten. I sämre tider använder de hellre osthyveln på anslagen till skolor och vård- enheter än att skära i administrationen."
Tyvärr finns det mycket sanning i vad artikelförfattarna skriver, men det finns inga incitatment för att trimma byråkratin. Det är sannolikt en av förklaringarna till den felaktiga utvecklingen. Den högsta kommunledningen sitter ofta långt ifrån verksamheterna och har lättare att se den centrala administrationens behov än verksamheternas. Köp-sälj organisationer har i vissa fall inneburit extra organisationssteg, dubbelarbete, oklara ansvarsförhållanden och lägre effektivitet. Vad effekten blivit för medborgarna, de som betalar vet vi inte.
I vissa kommuner har kommundirektörernas makt ökat på bekostnad av det politiska inflytandet. Effekten har inte sällan blivit bristande kostnadskontroll.
Det är dags att det skapas ett kommunalt effektivitetsindex så det går att jämföra olika kommuner och hur effektiva de är med våra skattemedel.
Det är ett viktigt underlag för att avgöra vem eller vilka man ska rösta på i nästa kommunalval.
Andra bloggar: den hälsosamme ekonomisten, marknadsliberalen, mitt i steget, Farmor Gun, ledarbloggen unt, ledarbloggen,
"Regeringen skriver i propositionen att grundprincipen är att förhandlingar i domstolen är offentliga. En icke-sanning. Med en halvlögn skrivs offentlighetsprincipen bort då rätt ges för domstolen att besluta att total sekretess ska råda. Regeringen skriver: ”I sammanhanget bör framhållas att när det vid Försvarsunderrättelsedomstolen framläggs uppgifter som omfattas av sekretess är det sällan möjligt att hålla någon del av förhandlingen offentlig”. Ordet ”sällan” är skickligt valt för att förvilla, men ska mera sanningsenligt läsas som ”aldrig”. Hela rättegångsförfarandet, besluten och vilka som deltar i domstolens handläggning ska kunna förbli hemliga.
Någon diskussion om proportionalitetsavvägningen mellan grundlagens regler om insyn och domstolens sekretess förs inte i propositionen eller i lagrådets yttrande. Därmed saknas en avvägning mellan intresset av att hemlighålla uppgifter och intresset av att domstolsförhandlingar ska vara offentliga.
Idén med domstolsprövning är ett grundfel. Uppgifter och ansvar flyttas från ansvarigt statsråd till en domstol med några få personer som inte får berätta något och inte kan ställas till ansvar för något."
Det är ord och inga visor.
Det är dags att riva upp, göra om och göra rätt.