Ett Bättre Nytt År

I dag är det tid för att kontemplera över det gamla året.

Tänkte återkomma med mina reflektioner över det gamla året i en senare bloggpost.

Stort, litet, privat, offentligt, rätt, fel, historiskt och framåtsträvande kommer att få sina kommentarer.

En riktigt trevlig nyårsfest finns det också plats för.

Vad vi vill, vad vi önskar och förväntar för det nya året är också värt en betraktelse. 

Till dess önskar jag er alla:

Ett Mycket Bättre Nytt År

från

MÅRTENSSON

God Jul!

Så närmar det sig julafton. Precis som en del andra kommer jag att dra ned på bloggandet i mellandagarna. På det nya året har jag laddat om och kommer tillbaka utvilad.

Så det är nu som FRA, vissa minstrar och EU kommissionen ska slå till. Minister Tokfors slår för sin del till med att publicera FRA 2.0 nu. Denne man vet hur en slipsten ska dras.

Nu vet jag att många bloggande vänner håller ställningarna. En bloggare hit eller dit spelar mindre roll. Bloggosfären är som tomten. Den håller ett öga på allt vad som sker. Den vet var de snälla barnen finns. Dessutom hindras den inte som gamla mediers av att lita mänsklig distribution. De elektriska strömmarna tar inte semester.

Till dem av er som läser denna blogg med glädje och förväntan: EN RIKTIGT GOD JUL. 

Tack för ditt intresse.

Till dem av er som läser denna blogg med undran, bävan, ilska eller oro: En Riktigt God Jul. 

Tack för ditt intresse.

Till dem av er som knappt läser denna blogg: en riktigt god jul. 

Tack för ditt ställningstagande.

Till er övriga: EN RIKTIGT GOD JUL.

önskat av

MÅRTENSSON

Fredrik "isflaket" Reinfeldt

Aftonbladet rapporterar om en av statsminister Fredrik Reinfeldts dolda sidor, städning.

Sifo har kommit fram till att mer än var femte svensk kan tänka sig rösta på Piratpartiet. Kalkylen är följande: 7% kan "klart" tänka sig rösta på partiet och 14% "kanske". Det blir totalt 21%. Svenska Dagbladet rapporterar att piratpartiet är hoppfullt inför EU-valet. 

Nu lackar det mot jul och EU-valet står för dörren om ungefär 6 månader. Från nästan ingenting dyker Piratpartiet upp som ett potentiellt parti med ledamöter i EU-parlamentet. 

Vi såg det i förra valet, med Junilistan. 

Tröskeln för att komma in i parlamentet ligger någonstans kring 100.000 röster. Den gången tog det nya partiet väljarna med storm. Kanske var man missnöjesväljarnas alternativ.

Antingen kan vi se Piratpartiets framväxt som ett isolerat fenomen eller också kan vi se det som en konsekvens av något. Jag tänker inte här diskutera partiet som sådant, vilket är värt en analys i sig. Min utgångspunkt är i stället statsministerns ledarskap.

Fredrik Reinfeldts ledarskap skiljer sig från Göran Persson i många avseenden. Ett av dem är hur synlig han är. Göran Persson hade en stor öppen yta mot folket. Där ingick många komponenter som inte var speciellt positiva och publikfrämjande. 

Reinfeldt är raka motsatsen. Om mannen skulle ges ett smeknamn är det isfalket. Inte utifrån en lyteskomisk utgångpunkt. Då skulle man säga att båda är polerade i toppen. 

Nej, 9/10 delar av Reinfeldt och isfalket ser vi inte. De ligger under ytan. 

Den ledarstilen fungerade när Reinfeldt hade ett stort förtroendekapital. 

Direkt efter valet var det oproblematiskt. Det fanns en tillit till att det fanns under ytan var bra. Med FRA-lagen, IRED-lagen och datalagringslagen är det förtroendet starkt naggat i kanten. Det är inte längre säkert att det som finns under ytan är något väljarna gillar.

Medborgerliga fri- och rättigheter har varit en borgerlig paradgren. Framförallt en liberal paradgren. Alliansregeringen har på detta område gett upphov till besvikelser. 

Var Fredrik Reinfeldt står i dessa frågor vet egentligen igen. Statsministern har ingen tydlig deklarerad åsikt i borgerlighetens och liberalismens paradgren. Det skapar oro. I bloggosfären har man noterat effekterna av den lagstiftning som Alliansregeringen lagt fram. 

Liberala väljare vill veta vad som finns under ytan hos Fredrik "Isflaket" Reinfeldt när det gäller medborgerliga fri och rättigheter. Utan ett klargörande kommer Reinfeldt själv att vara den som skapar ett starkt Piratparti. 

Med 9/10 delar under ytan kan man faktiskt undra. 

Är detta ett nytt debattklimat?

Hänt i Värmdö

Fredrik Sneibjerg och Annika Andersson har kommenterat den senaste debatten i fullmäktige och den tillträdande moderate politiske sekreterarens sätt att debattera.

För egen del inskränker jag mina kommentarer till två citat av Winston Churchill.

"Tala i vredesmod och du kommer att hålla det bästa tal

du någonsin ångrat"

För alliansens övriga partier, moderaternas samarbetspartier finner följande citat tillämpning:

"Med sådana vänner behöver man inga ovänner"

En riktigt Norénsk jul

Mannen hade erfarenhet av att fira jul. 

Han stod utanför restaurangen och drog ett bloss som det hette förr. För att stämma in på beskrivningen dra ett bloss såg han pigg ut. Vi talade om julen. Han konstaterade lakoniskt att den blir som den blir. Jag har ju en viss erfarenhet tillade han.

Själv funderade jag efteråt om man får tillönska en del av sina vänner"en riktig Norénsk jul". 

I några fall har jag god lust. Inte för att vara elak. Temat är mer detsamma som Bengt Stern hade på sin bok. Den hette: "Att må dåligt är en bra början". 

Idén bygger på en förutsättning. Den är att man tillåter sig känna efter. Att man vågar uppleva det som är. Då fungerar det. Att inte fly från det som är ger förändringen en möjlighet att växa fram. 

För min egen del är det en känsla som gör sig påmind. Det är känslan av monumental trötthet. 

Att tillåta sig att vara trött är viktigt. Först då inser jag att det sova för lite. Jag kan lura mig själv. Jag kan vilja. Så småningom säger sinnena ifrån. 

De hjälpmedel som allt oftare är mer manipulerade än de forna Östtyska friidrottarna.

I juletid kan det inte undvikas att en och annan butik besöks. Den ånga som sänds ut i lokalerna från människorna är inte doftlös. Det var länge sedan den ärliga svetten fick komma till tals. Nu döljs aggressiva köandes dofter bakom en industris tillvalsmodeller av strömlinjeformade attraktionsplåster. För mig blir budskapen så många att de bara skapar förvirring. 

Ordet förvirring, är nästan tvilling till årets favorituttryck: oro. 

Bakom förvirringen och oron ligger en rak känsla. Det är rädslan. Att inte känna ilskan utsöndras från mannen bakom mig i kön gör mig rädd. Så är det faktiskt. Det är en relevant känsla. Jag håller med ett lunchsällskap jag hade i veckan som önskade sig kunna urskilja rädslan.

Nu är det dags att lämna dagens arbete.

Till en del av er:

En riktig Norensk jul, om du vågar uppleva vad den gör med dig!

Till andra: 

En riktigt mötesrik jul, om du vågar vara dig själv i mötet!

Till ytterligare några: 

En riktigt slumrande jul, om du vågar somna. För du vet inte när du vaknar om du verkligen tillåter dig att sova ut!

Darwinismen tar död på IPRED så småningom

Per Gudmundsson säger i dag i Svd att youtubiana på ledarbloggen är en medveten flirt med läsarna. På frågan om detta inte är stöld säger han "alla skribenter lånar ideer då och då".

Ja så är det. 

Gudmundsson har en dynamisk inställning till upphovsrätten. Han förstår hur skapande går till. I skärningspunkten mellan att publicera och ta del av det som redan skapas föds kreativiteten. Där skapas det något nytt. Mindpark pekar på vad som håller på att hända inom mediabranschen.

Motsatsen är de som vill bygga murar kring skapande. Där ser man inte att skapande är samskapande. Här finns IPRED lagens anhängare och fildelningsmotståndarna.

En del av motståndarna är säkert personlig osäkra på om de har kvar kraften att skapa. I stället för att se skapandets utmaning och process önskar de stagnation. De önskar säkerhet och trygghet. Ropen på hjälp kallas allt för långt gående upphovsrätt.

IPRED lagen är föråldrad redan när den blir lagtext. Det finns redan möjligheter att undvika att hamna i lagens garn. Är det kriminalitet eller är det kreativitet?

En ökad andel kreativt material som blir allmänt tillgängligt och fritt skapar mervärden. Både för dem som skapar förlagorna och för dem som skapar nytt utifrån förlagorna. I själva den processen skapas nya affärsmodeller.

Bland de mest militanta förespråkarna för en statisk syn på upphovsrätt ser vi förlagsbranschen. Genom att söka maximera värdet på de upphovsrätter man har i dag hoppas man skapa intäktsmaximering. Sanningen är att genom detta fokus på det man har i dag, det som skapats i historien får man inte del av potentialen. Den ligger i dag och i morgon.

Framtiden hänger intimt samman med nya affärsmodeller som inser att distribution av kreativt material är mer än cdn och finfördelade timmerstockar.

Ingen kunde för tre år sedan ana att USAs mest lästa politiska blogg skulle ha ha 21 eller 22 miljoner unika besökare på en vecka. Bloggen heter Huffington Post. 

Dinosaurerna dog förmodlingen inte ut från en dag till en annan. Det tog en viss tid. I historiens ljus en väldigt kort tid. Det är något som man ser först i efterhand. 

Elektronisk distribution är morgondagen. Det är den nya livsformen. Den håller på att sakta men säkert utkonkurrera pappret och cdn. Det saknas pusselbitar för att processen ska bli fullständig. De kommer att skapas. En ny struktur bygger sig själv. 

Döden för papperstidningen och boken bygger på tanken om en struktur som påminner om den som är. Att tänka helt utan förebild går nästan inte. Förändring och skapande är en sorts evolution. Den finns en sorts mediamarknadens Darwinism. Den är rå och brutal. Den ger livsrum till det nya. 

Livskraften ligger i distribution som kräver lägre trösklar och som är mer effektiva. Det är lätt att inse att omvägen om en oljekälla, ett stålverk och en tall kräver mer energi än en elektrisk impuls. Resultatet blir i båda fall bokstäver som formar ett budskap.

IPRED lagen främjar slöseri och hindrar nytt.

Vi behöver inte den och dess föråldrade tänkande.

Vi behöver ett dynamiskt sätt på utveckling och upphovsrätt

Arbetskraftsinvandring

Jag kan inte annat än hålla med Magnus Andersson om att det är glädjande att nya regler om arbetskraftsinvandring gäller från i dag.

I Sverige blir andelen äldre allt större. Den del av befolkningen som ska säkerställa välfärden blir allt mindre. För ett antal tiotal år sedan var det 10 personer som arbetade per pensionär. Om något tiotal år är den siffran alarmerande mycket lägre. Det talas om 2-3 personer per pensionär.

Det utsätter samhället för spänningar och problem. Det blir svårt för samhället att leva upp till sina skyldigheter gentemot medborgarna. 

En av konsekvenserna av detta är naturligtvis att alla system där samhället intecknar framtida generationers arbete för att säkerställa välfärd måste ses över. I de flesta fall bör dessa system ersättas med premiereservsystem. Det är försäkringslösningar där den generation som ska dra nytta av systemet också fullt finansierar detta.

Det andra konsekvensen är naturligtvis att öka arbetskraftsutbudet. Där är arbetskraftsinvandring en bra lösning. Det är ett bra sätt att ge samhället ny arbetskraft och nya impulser som skapar en kreativ dynamik. Riskerna för dumping av löner är spöken på ljusa dagen. Fördelarna för samhället med arbetskraftsinvandring är mycket stora för samhället.

Det är viktigt att fördomarna och rädslan inte får styra utan att vi bygger våra åsikter om detta på  logik och rationalitet.

Den tredje konsekvensen är naturligtvis att de som kan bör arbeta. Det regeringen kallar för arbetslinjen, men det tar jag som en självklarhet. 

Däremot tror jag vi ska se över regler som i praktiken tvingar äldre att sluta arbeta. Det bör vara möjligt att kunna arbeta i det jobb man har till åtminstone 70 års ålder. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden måste  bort.

Det finns regler som bör ses över här för att underlätta ett ökat arbetskraftsutbud.

Den kris som vi är inne i nu med ökad arbetslöshet förändrar inte det långsiktiga problemet. Sverige har för få människor i arbete.

Bara halva avståndet kvar

Så är det dags för ny opinionsundersökning. 

Svenska Dagbladet och DN rapporterar.

Den rödgröna röran leder med 7,2 procentenheter.

De rödgröna har 51% mot Alliansens 43,8%. Sverigedemokraterna har 4,5%.

Sakta men säkert tar Alliansen in på oppositionens försprång.

Det skiljer 10 procentenheter mellan moderaterna och socialdemokraterna.

En majoritet av kvinnorna röstar rödgrönt (57%). En majoritet av personer över 65 år röstar på Alliansen (55%). Stockholmregionen stöder Alliansen (54%).

Effekterna av syster kris och broder Borg hänger i för Alliansen.

Vad Alliansen bör göra har jag talat om många gånger. 

Det är en satsning på att utvidga de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Bloggarna kommer att avgöra nästa val och de ställer krav på en trovärdig Allians på detta område. Annars röstas det med fötterna.

Datalagringslagen: Sverige lär av Kina

I Kina får familjen betala för kulan när man genomfört en avrättning. I Sverige låter man konsumenterna betala för lagring som ska göras enligt den nya datalagringslagen, rapporterar Svd.

Branschen säger att investeringarna är 760 miljoner kronor. Kostnaden per år är cirka 130 miljoner kronor.

Andra bloggar: Ledarbloggen, Frihet fildelning feminism, Copy me happy, marknadsliberalen

Carnegie: Förtroende eller ej för vd?

Man undrar hur staten tänker om ledningen på Carnegie.

När finansinspektionen gav Carnegie tillbaka banken sitt tillstånd angav man bland annat följande orsak: "Riksgäldens ingripande har samma effekt som en återkallelse, nämligen att verksamheten tas över av någon från nuvarande ledning oberoende aktör".

Finansinspektionen hade inte något förtroenden för ledningens omdöme. 

Därför fick styrelsen fick avgå. Vd däremot får sitta kvar.

Mikael Ericsson tillträdde som vd och koncernchef för Carnegie i början av juli 2008. 

Den 18 juli presenterar han resultatet för årets 6 första månader. Då meddelar han att resultatet efter skatt var 211 miljoner kronor. Den 9 juli då Ericsson är tupp på höstacken medverkar och godkänner han till att Carnegie gör en terminsaffär så att krediten till Mats O. Sundqvist minskade från 610 miljoner till 336 miljoner kronor, fiktivt. Den tillåtna nivån var 380 miljoner kronor.

Finansinspektionen har underkänt transaktionen och menar att den är en skentransaktion.

Under sommaren fanns möjligheter att realisera panten. Ledningen avstod från att handla. Detta är motsatsen till vad Carnegie tidigare har gjort. Man har tvångsförsålt aktier, osentimentalt och effektivt. Det hade räddat banken. Därför har Carnegie tidigare under 10 år haft marginella kreditförluster. Ericsson lade om strategin. Resultaten blev katastrofala.

I stället hoppas ledningen med Mikael Ericsson i spetsen på bättre tider.

Ledningen i Carnegie bestående av styrelseordförande Anders Fällman och vdn Mikael Ericsson skrev under det famösa pantavtalet med Riksgälden.

Fällman och Ericsson pantsätter alla tillgångar i det börsnoterade bolaget Carnegie. Det får man inte. Det krävs en bolagsstämma för att göra en sådan disposition. Både styrelseordförande och vd, koncernchef har överträtt sin befogenheter. De är sannolikt personligen betalningsansvariga för detta.

Enligt punkt 3.4 i avtalet ges Riksgälden en fullmakt att göra vad man vill med panten. 

Även denna punkt är tveksam ur laglig synvinkel.

Enligt punkt 6.1 i avtalet har Riksgälden rätt att realisera panten "på sådant vis och enligt sådana villkor som Riksgälden bestämmer". Denna punkt i avtalet är mycket diskutabel. Är den överhuvudtaget lagligt giltig. Det kommer att försörja många advokater under under de kommande åren.

En av dem som skrivit under detta tveksamma avtal sitter fortfarande som chef för Carnegie.

Finansinspektionen talar i sitt beslut om att återkalla tillståndet om att nyemissionen som presenterades av ledning och finansiärer var för osäker. Anledningen var att man inte kunde var helt säker på att emissionen skulle gå igenom på en framtida bolagsstämma. I efterhand kan man säga att det var förvånande att finansiärerna inte ställde någon garanti fram till bolagsstämman. då hade en stor del av osäkerheten försvunnit. Carenegie hade fått behålla sitt tillstånd.

Detta borde ledningen tagit ansvar för och tänkt på.

Staten har städat i korridorerna på Carnegie. När kommer man att göra städningen klar?

Du har fildelat så priset är det tredubbla svarar expediten

Om du går i snön lämnas det fotspår. 

Det lämnas avtryck. Om du vistas i cyberia lämnar du spår. Du lämnar avtryck. Om du ringt ett telefonsamtal lämnas det spår  efter dig. Om du sms:ar lämnas det spår, som säger att du var där. Rick Falkvinge bloggpostar om detta. Från vänsterhåll är man orolig för att datalagringslagen kommer att användas mot oppositionella. 

I naturen sker det svängning i vädret som gör att spåren ganska snart försvinner.

I den elektroniska världen skulle egentligen spåren försvinna ganska fort. 

Genom lagar ska nu spåren finnas kvar hos nätoperatören, telefonoperatören i mellan 6-12 månader, beroende vad riksdagen bestämmer. Enligt FRA lagen kan man spara elektroniska spår i princip hur länge som helst. Även om det finns en huvudregel om 5 år. 

Integritet är inte bara att få uttrycka sin åsikter. Integritet är inte bara att ta del av och förmedla information. Integritet är också att slippa lämna spår efter sig som aldrig försvinner eller som försvinner om flera år.

Du ska kunna gå till kiosken utan att det arkiveras i 50 år. Du ska kunna köpa tobak utan att det arkiveras i 20 år. Information om vad du gjort som arkiveras, kan komma i orätta händer. Vad innebär det om du söker en livförsäkring och försäkringsbolaget ber om att del av dina kioskkvitton för de senaste 15 åren. De finns ju ändå lagrat elektronisk, säger man. När det visar sig att du var rökare 1992-93 får du ingen livförsäkring eller du får hörd premie. 

Tänk dig följande. När du ska köpa en cd finns det två prislistor. En för dem som fildelat och en för dem som inte gjort det. Nu skriver du på pappren som låter expediten göra ett elektroniskt sök. Där upptäcker man att du fildelat för 5 månader sedan. Du får betala 300 kronor för cd. Hade du inte funnits med ett elektroniskt avtryck för fildelning hade cdn kostat 90 kronor.

Nu är du är inte välkommen till Orwells 1984. Du är välkommen till Sverige eller det som kallas "den lilla Asken".

Känns det bra? Vill du bara kräkas?

Det är inte ett sådant samhälle vi vill ha. Rätten att inte behöva lämna spår efter sig under lång tid är en viktig medborgerlig rättighet. Den måste noga vägas mot samhällets krav på de absoluta undantagsfallen som har att göra med brott. Här har avvägningen mellan stat och individ hamnat fel i FRA-lagen. Balanspunkten i datalagringslagen riskerar också att bli fel.

Det är dags att säga stopp.

Andra bloggar: opassande, HAX, Copyriot, Jinge

Fredrik frågar

Hänt i Värmdö.

Fredrik Sneibjerg drar nu en lans mot satiren. 

Han ställer frågan om sig själv: "-Vad som skulle hända om jag skrev satiriska stycken om mina politiska kollegors lyten och blandar in politik och kallar det satir." Jag menar inte att du ska skriva satir Fredrik om du inte vill. Om du dessutom skulle må dåligt av det finns det billigare kräkmedel, än att skriva satir.

Som jag ser det är satiren en konstform. Några bland de bästa företrädarna är: Bo Baldersson, Public service, Karl Gerhard, Galenskaparna, Magnus Uggla, Lenny Bruce och Tom Lehrer.

Det känns härligt och stimulerande att använda denna konstform. 

Visst är det underbara inspiratörer.

Jag är inte på något sätt fulländad. Att jag har roligt det tror jag alla och envar förstår. Det tar mig inte lång tid att skriva ett inlägg, så det inskränker inte på mitt liv. Tvn är utslängd i stället.

Att blanda politik och satir är en beprövad metodik. Jag tror att humorn har stor kraft. Allt för ofta är vi allt för gravallvarliga. För min egen del har jag inte haft några politiska uppdrag under 2008. Jag är följaktligen en fri- och oberoende skribent. Egentligen har jag inte behövt ta några andra publicistiska hänsyn är kvalitativa och rent tryckfrihetsrättsliga. 

Om jag få politiska uppdrag skulle situationen bli en annan. Det skulle krävas andra typer av hänsyn.

Vad händer om man "ena dagen förlöjligar och gör en person till "drift kucku"", frågar Fredrik.

Det är en intressant fråga. 

Vad händer och man snackar skit bakom ryggen på någon?

Vad är mest hälsosamt att vara rak och ärlig eller att vara lismande och falsk?

Jag tror det senare. Inte vid något tillfälle har jag skapat en "drift kucku". Däremot har jag tagit upp direkta citat från olika personer som har beskrivit en tredje. De är dessa personer som försökt skapa denna "drift kucku". Det är dess Fredrik ska rikta sin ilska direkt mot.

Politisk humor är underskattad och lite använd i kommunalpolitiska sammanhang. Det är synd. Jag hoppas det kan skapas en arena för det i Värmdö.

Vilken typ av framtida och samtida relationer skapar satiren? Jag tror att det i många fall skapar levande relationer. I några få fall tydliggör satiren gränser och motsättningar som politiken mår väl av blir klara. 

För min del vill jag tacka alla dem som läser mina bloggposter. Det blir ör varje månad som går fler och fler. 

Tack för uppmuntrande ord från hela vårt avlånga land. 

Jag tänker fortsätta förvalta den lilla del av kulturen som kallas satir. Därför måste jag också utöva självkritik.

Vissa texter är bra och andra sämre. Det är en ständig kamp.

Till dig Fredrik, Tack för dina reflektioner! 

Skällsordet Lidbommeri efterträds av uttrycket "den lilla Asken"

Moderaterna vill lagra datatrafik 12 månader och övriga allianspartier 6 månader, rapporterar Svd. Som i fallet FRA är det Thomas Bodström som ligger bakom. Han förordar lång tid och är på samma linje som moderaterna. Föga förvånande vad gäller den mannen. 

Det finns de som säger att EU-direktivet som ligger bakom lagförslaget strider som svensk grundlag, rapporterar Svd. En av dem som hävdar det är advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Hennes kamp för personlig integritet och rättssäkerhet är imponerande. Det hedrar henne att hon försvarar rättssäkerheten med självklarhet som hon gör. 

Anne Ramberg borde bli Alliansens nya justitieminister.

Då skulle vi vända på en obehaglig utveckling från Carl Lidbom. 

Han var en gång i tiden justitieminister och gav upphov till begreppet "Lidbommeri". Det var och är lagar som är så otydliga att de skapar rättsosäkerhet. Den moderna utgåvan av det skällsordet blev "Bodströmsamhället". Den borgerliga upplagan av det är väl "den lilla Asken", som syftar på hur liten privat sfär som Beatrice Ask skapar genom sin lagstiftning.

EUs datalagringsdirektiv talar om i minst 6 månaders och högst 24 månaders lagring. 

I Sverige talar politiker även om att obesvarade samtal ska lagras. 

Några undrar över varför Piratpartiet får ett ökat väljarstöd. För mig är det enkelt att förstå.

Tidigare anklagade man skattesystemet för att vara ett osammanhängande lapptäcke. Nu är det lagarna om medborgerliga fri- och rättigheter som är det. I båda fallen reagerar medborgarna. 

I båda fallen tar det allt för lång tid innan politikerna förstår att det är allvar.

Det är dags att börja i rätt ända. 

Vilket samhälle vill vi ha? Var bör gränserna gå mellan personlig integritet och samhällets skyddsbehov? Vilka utmaningar ger oss internet?

Hur säkerställer vi att allas rätt till internet? Hur säkerställer vi att alla som vistas på internet har en rimlig medborgerlig frizon där? 

Det finns många fler frågor som har att göra med medborgarnas rättigheter som bör diskuteras på en principiell, etisk och filosofisk basis. Många av dessa principer måste grundlagsskyddas.

Resultatet bör sammanställas i en integritetsbalk, exempelvis som Camilla Lindberg föreslagit.

Det krävs en kommission som påbörjar detta arbete. Politiker, bloggosfären, gammelmedia, advokater och fler bör sätta sig ned och fundera över dessa grundläggande principer.

Till dess får vi ha ett moratorium för integritetskränkande lagar.  

Andra bloggar: Frihet fildelning feminism, Rick Falkvinge, Mina moderata karameller, Jonas Morian, Mark Klamberg,

Nej blir ja

28 miljarder till bilindustrin, rapporterar DN och Svd.

Regeringen är först tydlig med att pengar till bilindustrin blir det inte.

Efter några veckor blir det så alla fall. Nej blir till 28 miljader ja.

Vi kan inte annat än säga att den rullar, för att travestera på vad Volvo betyder på latin.

Vi är inne farlig utveckling. Detta stöd riskerar att blir ett prejudikat för stöd till andra industrigrenar. Det är en farlig utveckling. Marknadens funktionssätt försämras. Strukturomvandligen går långsammare. Jag ser stödet som ett utslag av populism från regeringen. 

Regeringens åtgärder borde vara inriktade mot att öka effektiviteten i marknaden i stället. 

Hanna Wagenius är besviken på att Maud Olofsson först sägen nej och sedan öppnar plånboken.

Jag håller med henne.

Fort men fel? Svar till Fredrik Sneibjerg.

Hänt i Värmdö

Jag är glad för att Fredrik Sneibjerg reagerar och reflekterar på mitt satiriska inlägg om folkpartiets nomineringar till styrelser och nämnder.

Det som väckte mitt intresse hans bloggpost var rubriken "Målgång".

Sedan fortsätter Fredrik med orden "Här kommer det laget som skall föra Folkpartiet Värmdö vidare i 2 år och bortom det".  Här satte jag personligen gröten i halsen. 

Det är inte klart ännu. Det är inte beslutat. Med ett fint ord är det ännu så länge enbart nomineringar (förslag) från folkpartiet. 

Besluten fattas av fullmäktige i nästa vecka. Jag tycker att det är allvarligt att man inte ger en tydlig markering av detta. Det är inget beslut ännu. Fullmäktige har makten över dessa besluten och inte Fredrik Sneijbjerg. 

Utan den, som jag betraktar det arroganta inställningen till den verkliga beslutsfattaren hade aldrig satiren kommit till.

Sedan tycker jag att Alliansen har ett stort problem när det gäller kvinnorepresentationen. Folkpartiet var under många år det parti som starkast drev frågorna om jämställdhet, tillsammans med socialdemokraterna. Folkpartiet är pionjärerna på detta område.

I kommunens regering, kommunstyrelsen finns i dag en kvinna från Alliansen. 

Finns det verkligen inte fler kvinnor som är kompetenta och är villiga att sitta där?

I så fall bör vi titta på den attityd som männen har där. I de flesta Allianspartierna finns det sannolikt en majoritet medlemmar som är män. Män väljer män. Det är en gammal sanning.

Folkpartiet har samlat alla sina kvinnor i en nämnd. Jag tror att kvinnor behövs i alla nämnder och styrelser. Jag tror att det är en stor fördel för demokratin och tilltron till den om vi mycket idogt arbetar för det. Därför blir jag nästan lite fylld av skratt när alla folkpartiets kvinnor finns samlade i en nämnd. Samtidigt respekterar jag folkpartiets nomineringar.

Det finns anledning för centern att idka självkritik. Centern kommer att föreslå kvinnor i tre olika politiska sammanhang. Det är för lite. Vi har inom centern funderat på om vi kan få fler kvinnor som är intresserade av att åta sig politiska uppdrag. En metod som vi kommer att pröva för det är en politikerskola. Naturligtvis är män välkomna där också, men vi tror att det är en väg.

Jag kan inte som Fredrik önskar "redovisa vem som besitter de olika posterna". Svaret är enkelt. Det är inte fattat några beslut om detta. Det är fullmäktige som gör det. Nomineringarna och offentliggörandet av dem är som jag ser det ett ansvar för centerns gruppledare Hans Lindqvist.

När Fredrik säger att "hans kompis Pålsson... är nominerad till socialnämnden" blir det spännande. Med "hans" menar Fredrik sannolikt mig. 

Kommer folkpartiet att publicera vem som är vän med vän när det gäller representanterna?

Kommer man dessutom att publicera vem som är ovän med vem?

Fredrik gör ett gör ett försök att klumpa ihop två personer och antyda nästan något konstigt. Henrik Paulsen nominerades av ett enhälligt centerparti. Jag uppfattar därför att det borde finnas ett, för att anspela på herr Sneibjerg ömsesidigt vänskapsförhållande mellan Paulsen och var och en av de 15 personerna som fanns med på mötet .

Tack för att du tog dig tid att reflektera Fredrik!

Ask golvar Kafka

Beatrice Ask har genom utformningen av IPRED lagen skapat ett cirkelresonemang.

Rick Falkvinge jämför "hennes lag" med Kafka. 

Kafka är enligt Falkvinge en som en optimist. Jag skulle vilja säga att Kafkas värld är, greppbar, klar och tydlig när man jämför den med Beatrice Asks.

Något att tänka på Beatrice Ask

Frans Kafka, 1883-1924, han ansåg världen absurd och ogripbar.

Människan beskrivs som i en labyrint som den inte kan komma ut ur.

Han har skrivit tre romaner, Processen (1925), Slottet (1926) och Den försvunne (1927). Ingen av dem var fullbordade vid hans död. Man får hoppas att samma sak gäller Beatrice Asks två lagar om FRA och IPRED röner samma öde.

Fråga: Vad är värre Kafka?

Svar: Ask

Nu har vi förklaringen till vad livet som i en liten Ask innebär.

En bra analys kräver konsekventa handlingar

Carl Bildt skriver om internet i Aftonbladet.

Analysen Carl Bildt gör om medborgerliga fri och rättigheter delar jag. 

Kampen om rätten att fritt sprida och ta del av information, framförallt via internet är central. Möjligheten till den rätten kommer att skilja rättsstater från totalitära regimer. Tyvärr närmar sig EU ett totalitärt förhållningssätt på information via internet. FRA lagen och IPRED lagstiftningen är båda lagar i en totalitär riktning.

Carl Bild är beredd att slåss för dessa rättigheter i andra länder. Det är bra.

Rätten till internet är närmast att betrakta som mänsklig rättighet. Det är bra att en ledande politiker som Carl Bildt formulerar det klart och tydligt.

För att bli trovärdig måsta Carl Bildt börja på hemmaplan, i Sverige, i Riksdagen, i det egna partiet och i regeringen.

Andra bloggar: Blogge bloggelito, Farmor Gun,  Mina moderata karameller, HAX

Körledare Sneibjerg slår till

Hänt i Värmdö

Den kulturella uppryckningen på Värmdö når nya höjder. 

Som vi har sett har åtminstone två ledande tjänstemän i kommunen kulturella ambitioner. Nu följs Monica Franssons syfflösambitioner och Magnus Hedenfalks skådespelarambitioner av ett politiskt parti,  folkpartiet.

Vi fick i går möjlighet att prata med Fredrik Sneibjerg, som är ordförande för folkpartiet på Värmdö. När vi bygger vårt lag för de återstående två åren har vi manskören som förebild, inleder Sneibjerg.

Redan när jag tackade ja till att bli ordförande frågade man mig om vilken stämma jag sjöng i. Mitt svar blev att jag är "andra tenor". Bra, svarade valberedningen då kan du växla till att bli "första bas".

Jag tycker att det är viktigt att politiken tar sig upp från dansbandsträsket säger Sniebjerg. Det här med varannan damernas hörde hemma i rökiga lokaler med mycket alkohol. Nu tar vi oss upp till ett finkulturellt sammanhang. 

Nu har vi koncentrerat kvinnorna till ungdoms- fritids- och kulturnämnden. De blir en trio där.

Det kommer att bli stämsång med influenser från Ryssland. Anders Bergman som till vardags arbetar på Swedbank kommer med de musikaliska influenserna därifrån. Det har varit mycket Ryssland där de senaste året. Själv kommer jag att plocka in en del Norsk folkmusik.

Hur fungerar detta med Peter Bondesson, frågar jag?

Här finns det funderingar på om han klarar att hålla tonen, men vi tror det. 

I vart fall hoppas vi att det här upplägget kommer att göra att han sjunger ut.

Vad säger du du till dem som kommer att snacka om kvotering, frågar jag.

Vi visar väl att det finns utrymme för mer kvotering. Fortfarande har ju kvinnorna full kontroll över ungdoms- fritids- och kulturfrågorna, säger Sneibjerg. Man måste se till politikens innehåll också.

Så här bra har inte folkpartiet varit på kulturfrågor sedan gamle kulturministern Jan Erik Wickström var gift med världspianisten Inger Wickström, avslutar Sneibjerg.

Reflektioner kring piratpartiets EU lista

Piratpartiets lista till EU-valet fastställd.

Det är intressant att notera att samtliga av de 10 främsta på listan bloggar.

Totalt bloggar 13 av de 20 på listan.

Detta skapar ett intressant kommunikationsförsprång.

Tydligen vill man ha interaktivitet med väljarna.

Genom bloggar kommer man att nå ut till unga väljare som finns på nätet och kunna interagera med dem. Vi talar om ett antal hundra tusen unga väljare. Sedan vet jag inte hur många av de äldre man fångar.

Mattias Bjärnemalm har lagt ut listan som en bloggpost.

Att publicera hela listan som en bloggpost är något som man undrar varför de andra partierna inte gjort.

Dags för Alliansens partisekreterare att fundera och handla

El-Alamein och IPRED

Rick Falkvinge från piratpartiet jublar över framgångarna för piratpartiet, i en bloggpost.

Svenska Dagbladet refererar i en artikel. 

Politiska bedömare säger att piratpartiet har möjlighet att få 100.000 röster i EU valet nästa år. Som jämförelse kan nämnas att partiet fick 35.000 röster i riksdagsvalet. 

Om vi spolar tillbaka bandet var förra valet det försa valet där bloggosfären spelde någon roll. Liberala bloggare eller personer som var stödda av bloggosfären kryssades in.

 Vad var kriterierna för att just dessa personer blev inkryssade? I mångt och mycket var det deras syn på yttranderätt, tryckfrihet och medborgerliga fri och rättigheter i stort.

I dag kan vi se att besvikelsen på dessa är stor. Många av dessa ledamöter förstärkte inte rättigheterna. De har medverkat till en urholkning av dem. Sedan spelar den mindre roll att det gjorts under galjen. Väljarna kommer säkert att rösta med fötterna i nästa val.

Det kommer att behövas nya liberala kandidater som står fast trots starkt tryck. Här måste den etablerade liberalismen inom centern och folkpartiet göra sitt jobb.

Vilket är alternativet? 

Piratpartiet framstår som många som en garant för medborgerliga fri och rättigheter. Man har kunskap och kompetens om teknisk utveckling och dess konsekvenser för samhället. Partiet sätter detta i ett liberalt sammanhang. Det har inte allianspartierna lyckats med. Därför finns det ett utrymme för dem opinionsmässigt.Piratpartiet är inte ett liberalt parti. Däremot driver man liberala frågor.

Nej till IPRED och nej till FRA är liberalismens el-Alamein. 

Jag hoppas vi kan anspela på vad Churchill sa efter slaget, den 23 oktober 1942 där Montgomery besegrade Rommel. 

Före IPRED lagens stoppande hade vi inga vinster efter hade vi inga förluster.

En intressant observation är att man ser partiet som en folkrörelse. En folkrörelse som tar upp vår tids stora fråga: medborgerliga fri- och rättigheter. Det är inte bara frågor för tredje världen. Den är frågor för oss Svenskar. Vilket samhälle vill vi egentligen ha?

Som Erik Laakso säger måste vi värna rättsstaten. Piratpartiet är en väckarklocka för Alliansens liberaler. Nu gäller det att visa att förhoppningarna om ett öppnare samhälle inte kom på skam och sveks.

Före IPRED lagens stoppande hade vi inga vinster efter inga förluster.

Det är dags mobilisera alla liberaler för det.

Ärlig, rak och tydlig

Hänt i Värmdö

Annika Andersson, tidigare, ordförande inom utbildningsområdet, svarar på min tidigare bloggpost om den nuvarande ordföranden i grundskolenämnden, Peter Bondesson. Svaret finner du här.

Tack för ditt svar Annika!

Annika gör en distinktion mellan "att inte överpröva andra partiers beslut kring vilka representanter som väljs" å ena sidan och att diskutera vilken politik man för å andra sidan.

Därigenom undviker hon att diskutera det problematiska i sammanhanget. 

I ordföranderollens natur ligger två huvudkomponenter, dels att presentera förslag, dels att säkerställa ett genomförande ( av uppdrag och politik). Ordförandeuppdraget är större än att bara genomföra den egna politiken. En del är förvisso att genomföra den politik man presenterat. 

Här kan man till exempel problematisera frågor om processer och kvalitet.

Frågan om ledarskapet är däremot större. Ordföranden utövar ett ledarskap på många områden. Det ledarskapet ska bland annat resultera i tydliga direktiv till tjänstemän som ska utföra dessa.

Det är centralt är att ta ledarskapet gentemot tjänstemännen. Ordföranden  genom nämnden ger ramarna och inte tvärt om. 

Socialdemokratin har historiskt haft synpunkter på ledarskap. Under perioden  den 8 oktober 1976 - 7 mars 1978 var Per Ahlmark vice statsminister. Under samma period var Thorbjörn Fälldin statsminister. Olof Palme fällde då följande yttrande om Fälldins ledarskap.

Han talade om "en vice statsminister och en ovice statsminister". 

Palme kritiserade Fälldins ledarskap och kompetens utan att kritisera centerns nominering av honom.

Min kritik mot många ledande politiker i Värmdö kommun är att de har omfattande och kritiska synpunkter på Peter Bondessons ledarskap och kompetens för att utföra sitt uppdrag.

Det framför man inte direkt till Bondesson. De framförs i sammanhang där Bondesson inte är närvarande. Det var detta som jag syftade på med orden att inte vara "rak och ärlig".

Att föra ett resonemang om ledarskap och kompetens är inte att överpröva ett politiskt partis val av representant. Det är att ta ansvar för en verksamhet och ärligt kvalitetsgranska en politiker och de resultat han skapat.

Annika, du är politiskt korrekt. Jag önskar att du kan vara ännu tydligare så att det blir ännu mer av levande och viktig dialog.

Det hedrar dig också att du sätter  en positivstandard för uppförandet i de politiska offentliga rummen. Tyvärr gör ju inte alla ledande tjänstemän i kommunen det. Här borde de ta efter dig.

Samtidigt undviker du att vara tydlig i att reflektera över ledarskap, kompetens och dess effekter för en mycket viktig verksamhet.

Tack för att du tog dig tid att reflektera!

De osympatiska måste också försvaras

Hanna Wagenius tar upp ett etiskt dilemma kring yttrandefriheten. 

Svd rapporterar. HAX kommenterar.

Var går gränserna för yttrandefriheten?

Vad kan publiceras i det offentliga rummet?

Vilken typ av tilltal kan vi acceptera?

Det som har utlöst debatten är ett skivomslag. Titeln är sannolikt också anstötlig för många. Den heter Virgin killer. Frågan är bara om anstöt ska vara det samma som inte publiceringsbart? För min egen del tycker jag inte det. Mycket kultur skulle om kriteriet var anstöt vara förbjudet.

I dag talade jag med en kommundirektör i samband med att jag gjorde en intervju. 

Han sa att min blogg var elak. Därför ville han egentligen inte medverka i intervjun. 

Elak är ett värdeomdöme. För denne höge kommunaltjänsteman var värdeomdömet ett skäl till att överväga om han skulle medverka. För mig framstår det som en ganska problematisk kommentar.

Att försvara det självklara är inte svårt. För den uppenbart oskyldige  och sympatiske är det lätt att försvara rättssäkerheten. Vad gäller den som är i gränslandet och dessutom osympatiskt är det svårare. Å andra sidan är det här som det är helt centralt att vi försvarar de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna. På samma sätt förhåller det sig med yttrande- och tryckfriheten. Det osympatiska måste också försvaras. Sedan finns det alltid bortre gränser i alla system.

Det vi märker nu är en våg av inskränkning i yttrande- och tryckfriheten. Politiker som vår justitieminister ser inte yttrandefriheten som dynamiska system. Man ser inte att dessa system samvarierar med andra system i samhället.

 

Debatt om gränserna är vitaliserande för yttrandefriheten. Det är inte tecken på att lagstiftning måste skapa ett snävare utrymme i det offentliga rummet. Debatten kan vara den korrigeringsfaktor som gör att tryck- och yttrandefriheten hålls vital och levande.

Det som är möjligt tilltal i bloggosfären är i andra media på gränsen till förtal. Det innebär att yttrandefrihetslagstiftningen måste ta hänsyn till i vilket medium något publiceras. 

Ett annat fenomen som försvårar för yttrandefriheten är listor över webbplatser som ska blockeras. Här finns inga principer som är grundade i rättsprinciper. Här gäller godtycke och gatans parlament i många avseenden. Att sedan bli struken från en blockeringslista är nästan omöjligt.

Det är dags före debatt om yttrandefriheten och hur vi kan vidga den.

Fler chefer i Värmdö har dolda kulturella talanger

Hänt i Värmdö

I dag fick vi möjlighet att helt kort intervjua kommundirektören Magnus Hedenfalk.

Temat för intervjun kommer jag att kommentera i en senare bloggpost.

Vad som visade sig var att det verkar som om Hedenfalk är en av kommunens kulturella doldisar. Vi har följt dramat kring Monica Fransson och Marie-Louse Bergenstråhle-de Geer-Ekman.

Nu visar det sig att Hedenfalk kan aspirera på en filmkarriär. 

En av de frågor vi ställde var om han läste vår blogg. Han svarade att det gjorde han inte, han läste tidningar. Däremot var det många medarbetare som kommenterade vad som stod i bloggen. Det känner vi oss hedrade av.

Vid ett ytligt påseende verkar Hedenfalks bekännelse oförarglig. Först när vi översätter det inser vi sprängkraften.

"No, I don´t read blogs I just read newspapers" är i själva verket en parafras.

Ursprungsrepliken är Peter Sellers,  i rollen som trädgårdsmästaren i "Välkommen Mr Chance", från 1979. 

När trädgårdårdmästaren, Mr Chance blir någon form av politisk rådgivare får han en fråga av en journalist om hur han får information. 

Svaret blir: "No, I don´t read newspapers, I watch tv".

Hedenfalks yttrande är genialt och vittar om hans kulturella intresse. Han ställer svaret i vår tids kulturella kontext. Dessutom visar han på en konservativ syn på nyhetsinhämtning som kanske stämmer överens med den regerande Alliansens.

Nu återstår det att som om Hedenfalk får vara med på någon casting. 

I en nyinspelning av "Välkommen Mr Chance" är Hedenfalk min personliga favorit.

Brunns skola igen: Har cheferna almanacka?

Hänt i Värmdö

I förra veckan skedde en akututryckning till Brunns skola. 

Utbildningschefen, Maria Ljungkvist i följe av UKÄ direktören, Monica Fransson dök ned i verkligheten på Brunns skola i förra veckan. Man hade bokat tid med föräldrarna och elevrådet. 

Ärendet var kvalitetsfrågor, som vi tagit upp i tidigare bloggposter. Mötet med föräldrarna klarades av. Efter det bar det av hem till administrationsborgen.

Elevrådet, frågar någon. Det glömde man bort. På byråkratspråk heter det "att andra viktiga dispositioner omöjliggjorde mötet". Eleverna väntade och väntade. Till sist fick man inse att cheferna svek dem.

Eleverna och elevrådet fick sitt möte i går. Hoppas cheferna kom i tid då. Elever är nämligen vad vi med fint ord kallar; brukare och de ska också ha inflytande.

Signalen cheferna gav var att elever inte är viktiga. Det kan jag aldrig acceptera.

Andra bloggar: Annika Andersson

IPRED: § 56a och b, "Stasiparagraferna"

I dag är det dags att behandla §56a och § 56b i upphovsrättslagen (1960:729).

Om någon har gjort ett upphovsrättsbrott, medverkat i ett upphovsrättsbrott eller planerat ett upphovsrättsbrott är det möjligt att göra husrannsakan.

Det behöver inte vara konstaterat att man medverkat eller planerat ett upphovsrättsbrott. 

Det räcker med att "det skäligen kan antas"att så är fallet. 

Det innebär att kriterierna för husrannsakan vid upphovsrättsbrott är mycket lågt ställda, jämfört med andra typer av brott.

Lagstiftaren på så sätt att brott mot upphovsrätten är mycket viktiga. 

Brotten ska kväsas i sin linda. Rättsosäkerheten för den enskilde blir stor. Bara tanken på ideliga husrannsakningar kan få den starkaste att bryta ihop. 

Detta var en metodik som till exempel STASI i Östtyskland använde. 

Denna princip som föreslås kan inte förenas med en rättstat.

Det ställs inga krav på att den som yrkar på husrannsakan ska ställa säkerhet för den olägenhet intrånget innebär. 

Det kan ju faktiskt vara falskt alarm. 

På så sätt blir det ingen jämnvikt mellan upphovsrättshavaren och den "misstänke upphovsrättsbrottslingen".

I praktiken blir det dessutom möjligt för upphovsrättshavarna att få tillgång till enskildas hus utan att de vet om det. Lås dörren rejält för annars kommer skivbolaget på besök när du är borta.

Jag är inte stolt över att vara borgerlig när man läser lagförslaget. 

Andra bloggar: HAX, Rick Falkvinge, opassande, enligt min humla, scaber nestor, Christian Engström, opassande, jardenberg 

Gammelmedia: Aftonbladet, GP

Betyder det skrivna ordet någonting?

Hänt i Värmdö

Vad betyder en namnteckning?

Om någon skriver på ett upprop, menar då vederbörande någonting med det? 

Det flesta skulle nog säga att det betyder någonting. 

Nu har Stefan Dozzi, kristdemokraterna, Hans Lindqvist, Värmdöcentern och Peter Bondesson, folkpartiet gemensamt skrivit på ett upprop.

Genom att underteckna uppropet ställer man sig bakom att kommunen också ska få lämna ett anbud när äldreboendet i Ljung ska handlas upp. NackaVärmdöPosten rapporterar om protester från facket. Annnika Andersson bloggar om det.

Vi vet från TV reklam att Peter Bondesson är intresserad av att synas. Glasögonreklam är ett sätt att bygga varumärket Peter Bondesson, folkpartiet. Vad står varumärket Bondesson för?

Står han för sitt ord och sin namnteckning?  

I veckan pappers- och nätupplaga av NackaVärmdöPosten darrar han på manschetten när det gäller om kommunen själv ska få delta i upphandlingen. Är det så att Peter Bondesson inte har sett vad han skrivit på för upprop? Behöver han glasögon själv? Är han utsatt för påtryckningar och kan inte stå emot? Man undrar. 

I bakgrunden driver tjänste(mannen) Monica Fransson en egen kampanj för att äldreboendet inte ska konkurrensutsättas. Hur detta nu kan vara möjligt?

Tvekar Bondesson bara eller kommer han att svika?

För det kan väl inte var så att folkpartiets kommunalråd inte står för det skrivna ordet.

Läget ännu mer allvarligt i USA

Tre män lämnade allt vad de hade för händer och for tillbaka till Washington.

Två av dem får nu sannolikt dela på 15 miljarder dollar som tack för besväret.

Detta rapporterar the New York Times.

Pengarna är tänkta att räcka till i mars då ett nytt krispaket planeras för USAs tre stora bilföretag.

Nu visar det sig att tidningskoncernen the Tribune också har stora problem.

De har begärt skydd mot dina fordringsägare enligt kapitel 11 i den Amerikanska konkurslagen.

Slarvigt kallar vi det för att bolaget gått i konkurs. Återigen rapporterar the New York Times.

The Tribune koncernen äger 12 dagstidningar och 23 tv kanaler.

Två av dem är The Los Angeles Times, med en veckoupplaga på 739.000 exemplar och Chicago Tribune, med en veckoupplaga på 542.000 exemplar.

Dessutom äger man basebollaget Chicao Cubs. Under lång tid har man försökt att sälja detta.

Nu har man inte lyckats med det på grund av krisen i USAs ekonomi.

Skulderna är på 13 miljarder dollar och tillgångarna är på 7,6 miljarder dollar. Det svarta hålet är på 3,4 miljarder dollar. 

Koncernen har tagit upp stora obligationslån. En stor del av dem förfaller nästa år. Ett av lånen förfaller på måndag. Detta framkallade den akuta krisen.

Huvuddelen av lånen togs upp när den nuvarande ägaren köpte tidningskoncernen.

Här kan vi se nästa potentiella kris i USA. Först var det bolånekrisen, "sub prime" lånen och sedan företagslånekrisen, "corporate bond" krisen. Här talar vi om mycket större pengar och mycket större påfrestningar för det finansiella systemet.

Om denna kris skulle bli ett faktum är bolånekrisen bara en mild västanfläkt. Spänn fast säkerhetsältena. Det kan bli en gropig tur framöver.

Andra kommentarer. Martin Jönsson

Snart kommer väl ropen om ytterligare statligt stöd till mediabranchen och sedan...

Beatrice Ask: bekämpa bloggofilin

Romarna har på många sätt skapat basen för vår lagstiftning. 

De har också skapat en filosofisk grund för många av våra moderna lagar. Hur fritt kan en människa förfoga över sin arbetskraft och frukterna av denna? Ska det vara möjligt att pantsätta min arbetskraft för att kunna ta upp ett lån? Romarna tyckte det och införde vad man kallade "personalhypoteket". Det var ett sätt att använda sin egen arbetsförmåga som säkerhet för ett lån. I dag skulle nog de flesta av oss kalla det för barbari att ha den möjligheten.

IPRED debatten handlar i liten utsträckning om gränserna för skyddet av de produkter och tjänster som kroppskraften och intellektet skapar. Ju mer oberoende man ser individen från kollektivet dess större anspråk kan man göra den skyddade zonen. Debatten borde ha handlat om de grundläggande idéerna bakom upphovsrätten. I stället har debatten blivit en fråga om teknikaliteter i stor utsträckning.

Skapande och utveckling i samhället är i dag allt mer en produkt av interaktivitet. Därför är det viktigt att det sätts gränser för hur långt en intellektuell rättighet kan sträcka sig i tid. Vad gäller patenträtten har man satt denna gräns vid cirka 20 år. Därefter anser man att det finns ett samhälleligt intresse av att patenthavarens monopol försvinner.

Varför ska upphovsrätten sträcka sig längre i tiden än ett patent? Varför ska upphovsrätten överleva upphovsmannen? 

Jag kan inte se att det finns några hållbara rättsfilosofiska argument för detta. 

Internet och bloggosfären har satt de rättsfilosofiska argumenten på sin spets. Förändrings- och utvecklingstakten har ökat genom dessa distributionsmetoder. Trots detta är det få som diskuterar om dessa distributionsmetoder ska förändra synen på hur länge en upphovsrätt ska gälla. 

Interaktiviteten kan i vissa fall ha förädlat en upphovsrättsskyddad produkt eller tjänst till oigenkännlighet på några timmar. Trots detta gäller den under mycket lång tid. Hittills har  inte  effekterna av interaktiviteten påverkat lagstiftningen. Man har mer sett internet som ett besvärande fenomen för att upprätthålla den allmänna ordningen.

Så som det är i dag bör man sträva efter att skydda uppfinningar genom upphovsrätt. Om man kan skapa en upphovsrätt i stället för en patenträtt skapas ett mycket bättre rättsläge för upphovsmannen. Är detta rimligt? Personligen tycker jag inte det.

Den andra aspekten har att göra med hur man får behandla och förmedla upphovsrättsskyddat material. Ska vi ha en dynamisk eller statisk syn på hanteringen av upphovsrättsskyddat material. Lagstiftningen av i dag har en strikt och statisk syn på upphovsrätten.

Gränserna för upphovsrätten måste bli snävare både vad gäller brukande och tidsmässig utsträckning. Skälet till detta är naturligtvis att distributionskanalerna blivit så mycket mer effektiva. 

Förändringarna genom internet gör att det utvecklats en form av bloggofili. Exempel på detta är till exempel nedladdning och fildelning. Denna ska bekämpas med IPRED lagen.

Tyvärr har det inte förts en idédebatt om gränserna för upphovsrätten.

Det skadar upphovsrätten. Det är dags att starta idédebatten nu.

Därefter bör vi ser vilka upphovsrätts lagar vi bör ha.

Andra bloggar: Svd, Opassande, Lars Erik, Anna Troberg, Badlands hyena och HAX.

Gammelmedia: Svd, Aftonbladet

IPRED : §56 vill göra hjärndöda byråkrater av oss alla

I § 56 i upphovsrättslagen (1960:729) ges en möjlighet att verk som är producerade "illegalt" inte ska förstöras. Ersättning ska som vanligt utbetalas till den som har upphovsrätten.

Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att den som begått "brottet har handat i god tro".

Om man fortsätter läsa regeringens tillämpningsföreskrifter säger man denna paragraf enbart är tillämplig "när personen varken har handlat uppsåtligt eller oaktsamt". Hur är detta möjligt? När man har minst 3,5 promille alkohol i blodet? Fungerar paragrafen om en psykiater skriver ett intyg som viar att man har allvarlig minnesstörning?

En konstnär som vill skapa debatt kring upphovsrätten kan inte åberopa denna paragraf.

Förutsättningen är ju att konsnären inte har uppsåt. Kan konstnären bevisa lobotomering är det däremot sannolikt möjligt att åberopa lagen. 

Konst och litteratur förhåller sig alltid till annan konst och litteratur. Genom att karikera, överdriva och ifrågasätta annan konst eller litteratur skapas utveckling. Humor är ett annat exempel. Rekommenderar för övrigt Beatrice Ask att slå upp det ordet på wikipedia.org. 

Den konstnärliga provokationen med utgångspunkten i ett annat verk ges klara begränsningar.

Här talar vi om en begränsningar av möjligheten för fria konstutövare att utveckla sig och sin konst. Denna paragraf gör den hjärndöda byråkraten till den som kan experimentera.

I stället borde paragrafen skydda provokationen och utvecklingen. Givet att man anger att ett verk som bygger på något annat och/eller är avsett att provocera borde lagstiftningen skydda.

Paragrafen är ett sorts förbud mot provokationer och konstnärlig humor.

Denna paragraf kommer att utveckla Ingvar Åkesson komponenten i oss alla.

Gud bevare oss för ett sådant samhälle.

Andra bloggar: Jingis

1860 besökare förra veckan

Tack för alla besök.

I förra veckan var det 1860 unika besökare.

Bästa dagen som var lördagen kom 560 unika besökare. Kul

Båda siffrorna  är nya rekord för mig.

Känns jätteroligt.

Tack!

IPRED: § 55 ger möjlighet till bokbål

Då går vi vidare i läsningen av IPRED lagen.

Nu är det dags för § 55 i lagen om upphovsrätt (1960:729).

I denna paragraf skapar man möjlighet till bokbål och att bränna elektroniska kopior av cd:ar.

Om det passar dåligt kan man radera hårddisken. Det kan man till nöds förstå.

Det som är allvarligare är att upphovsrättsinnehavaren kan få rätt att förstöra "hjälpmedel" som man använt för "brottet" mot upphovsrätten. Inte nog med det"hjälpmedel" som man tänkt (förberedelse eller försök) använda för ett "upphovsrättsbrott" kan också förstöras. Byggnader får inte förstöras. Det var väl tur!

Vad går gränsen för vad ett hjälpmedel är? Är det en dator. Är det ett företag? Är det en bil?

Det kommer att ta lång tid att få gränserna definierade i rättspraxis.

Hjälpmedel som skulle kunnat användas vid ett försök eller vid förberedelse ska också kunna förstöras. Hur ska man kunna definiera detta någonsin?

Glöm inte att förstörelsen ska bekostas av den som begått "upphovsrättsbrottet". 

Bloggar: Oscar Swartz, Enligt min humla, Mina moderata karameller, Opassande, Copyriot

Årets julevangelium

Det hände sig vid en tiden att det utgick ett påbud från kejsar Obama att hela USA skulle frälsas.

Så lämnade var och en sin hemstad för att låta sig erhålla bidrag.

Så lämnade ock Rick, Alen och Robert och sin hemstad, Detroit för att låta sig erhålla bidrag.

De tog var och en sitt eget privatjet, för de visste inte hur man gör när man flyger reguljärt.

När tiden var inne och bonusarna skulle utbetalas upptäckte de att pengarna var nästan slut.

De lindade sina önskningar i ett populismens hölje och lade det i representanternas hus

För det fanns inte plats för dem i Vita huset.

I samma nejd fanns då en tillträdande administration. De lovade valresultatet och stämde upp i en protektionistisk hymn. Bidrag, bidrag, bidrag.

John Maynard Kenynes gömde och bevarade allt detta i sitt hjärta.

Allt detta skedde för att finansminister, Paul Johnssons ord skulle bli sant. 

Ingen bransch är för liten att erhålla statliga bidrag, snedvrida konkurrensen

och bevara föråldrade strukturer.

Andra om julen, USA och den protektionistiska ekonomin: Aftonbladet, DN, Svd, HAX och tango för enbenta

IPRED: numera mera lönsamt för ägarna att processa än sälja

Jag gjorde en liten rundtur i upphovsrättslagen (1960:729). Förra gången besökte jag § 53.

Nu är det dags att besöka § 54: 

Denna paragraf behandlar vilket skadestånd som upphovsrättsinnehavaren kan få från den som bryter mot lagen. 

Underlag för domstolens beräkning är:

Grundläggande: upphovsrättsinnehavaren ska ha skälig ersättning för det (illegala) utnyttjandet av upphovsrätten.

Dessutom ska upphovsrättsinnehavarens ha ersättning för en "sorts skada". Beräkningen av denna "skada" ska ta hänsyn till följande:

1. Utebliven vinst för upphovsrättsinnehavaren.

2. Den vinst som den som begått intrånget fått.

3. Skada på verkets anseende (på grund av intrånget)

4. Bedömning av vilket värde det har för upphovsrättsinnehavaren av att intrånget inte skett. Alternativt en ersättning för sveda och verk.

När man beräknat skadeståndet storlek gäller inte antingen eller. Här gäller både och.

Ersättningen består av skälig ersättning för utnyttjandet av upphovsrätten dvs någon sorts royalty. Dessutom ska upphovsrättsinnehvaren ha ersättningen enligt punkt 1+2+3+4+5.

När detta räknats samman får man det belopp som ska betalas till upphovsrättsinnehavaren.

Flera av punkterna lämnar den som gjort "intrånget" inför ett mycket stort godtycke. 

Hur beräknar man till exempel skada i anseende som beror på intrånget? 

För att göra sådana beräkningar krävs jurister från gamla DDR eller Sovjetunionen. Bakgrundslitteratur är lämpligen Kafka. På liknande sätt förhåller det sig med punkten 5. 

Jag tror att många våldtäktsoffer skulle önska att skadeståndet skulle beräknas genom en teorietiks beräkning av värdet som det skulle ha om man inte hade blivit våldtagen. Skadestånden skulle sannolikt 10 till 100-faldigas. Så är det inte för våldtäktsoffren.  De brotten har mycket lägre skadestånd än nedladdning av musik på nätet. Då och först då är det money, money, money i ther rich mans world.

Stora skadestånd är förbehållna upphovsrättsinnehavarna. 

Detta blir en helt galen värld.

I detta fall går man betydligt längre än vad skadeståndsrätten vanligen går. Upphovsrättinnehavaren får i det flesta fall betydligt mer i skadestånd än vad normala royaltyintäkter skulle ge. 

Upphovsrättsinnehavaren får ett intresse av att intrång sker. Detta eftersom betalningen då blir mycket högre.

Dessutom är beviskravet lågt ställt. Det krävs inte vett och vilja (uppsåt). Det räcker med att intrånget sker av oaktsamhet.

Upphovsrättsinnehavarna bör om de är smarta sluta sälja och fokusera sin verksamhet på rättsprocesser. Intäkterna där är betydligt högre än på marknaden.

Gud bevare oss för ett sådant samhälle.

Ställ Ask vid skampålen.

Andra bloggar: opassande, Scaber nestor, Newsmill, Newsmill, HAX, Tango för enbenta

Gammelmedia: Svd, DN,

Besserwissrar utvecklar energitekniken

Regeringens stimulanspaket rosas av många. 

Besserwissrarnas tvärsäkra råd om vad som bör göras utvecklar en energi som om den kunde utvinnas skulle kunna ersätta hela den Svenska kärnkraften.

Sanningen är att det finns ett litet empiriskt (vetenskapligt) stöd för vad som är framgångsrik finanspolitik. Detta skiljer finanspolitiken från penningpolitiken där det finns mycket forskning som kan ge vägledning i hur man bör agera. Finanspolitiken är komplex och olika åtgärder kan inte sällan motverka varandra. Genom sin komplexitet är det är det svårt att isolera en faktor och kunna förklara vad den ger för effekt.

Några reflektioner kan dock vara på sin plats. 

Arbetslinjen är sannolikt en framgångslinje. Ju fler som hålls kvar i jobb dess bättre. Man kan överväga grepp som att tillfälligt öka kostnaden för att säga upp personal. Marginalnyttan för uppsägningen minskar då.

Kostnaderna för arbetskraften bör minskas. Här kan en tillfällig kraftig sänkning av de sociala avgifterna vara ett grepp att pröva.

Infrastruktursatsningar är bra. Givet att de har en bra kvalitet. De har ett värde även efteråt. Problemet är dock som exempelvis Svd framhåller att de finns för få sådana projekt i pipeline. 

Lars Calmfors är kritisk till regeringen enligt Svd. 

Han utgår från sanningen att ett "gammalt" jobb är billigare att bevara än att skapa ett helt nytt. Generella konsumtionsstimulanser ger ett nytt jobb per 4 miljoner kronor, enligt ekonomiprofessorn John Hassler, vid institutet för internationell ekonomi. Det ger dålig effektivitet.  De båda professorerna verkar vara överens om att det är bättre att öka stödet till kommunerna så de avstår från uppsägningar.

Socialdemokraterna vill ha mer stimulans. Ett exempel på detta är Johanna Graf, oppositionsråd i Solna. Från liberalt håll ifrågasätts effekterna av åtgärderna. 

Ett exempel på detta är marknadsliberalen. 

På ekonomistas diskuterar Martin Florén dagens kris jämfört med -90 talskrisen. Det är värt att hålla i minnet att dagens kris är mycket mer av en internationell kris än -90 talskrisen. Den var till stor del ett Svenskt fenomen. 

Det är relativt lite vi kan göra åt omvärldsförutsättningarna själva.

På det stora hela är kanske ett begränsat paket med de ingredienser som presenterats som ett ROT avdrag inte allt för illa

IPRED återinför stupstocken

Regeringen har nu lagt fram IPRED lagen.

En viktig del av lagen kommer till genom att man ändrar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729)

En lydelse har skapats i § 53. Det är bland annat i de nya underpunkterna §53b -§53h. Där kommer en viktig del av striden att stå. 

Det är viktigt att alla och envar sätter sig in i vilket samhälle vi skapar genom denna lag.

Jag har gjort några reflektioner om § 53.

I paragraf §53b inför regeringen möjlighet att lagföra någon när det gäller "fråga om försök" eller "förbereder intrång".

Detta är en betydande utvidgning av upphovsrätten. 

Alla och envar inser att det kommer att uppstå gränsdragningsproblem. Så som det är nu krävs ett fullbordat brott. Nu blir det olagligt att försöka och förbereda sig.

Om jag gör en parodi på Arn-filmen skulle det av upphovsrättsinnehavaren kunna uppfattas som försök till intrång. 

I vart fall hindras den kreativa utvecklingen bara genom denna utvidgning.

Enligt § 53c räcker det att upphovsrättsinnehavaren visar "sannolika skäl" för att någon gjort intrång för att man ska få tillgång till IP numret.

Enligt underpunkten 1 i denna paragraf kan upphovsrättsinnehvararen få tillgång till IP numret till den som medverkar till "brottet". Även här talar vi om att lagen är otydlig. Den öppnar möjligheter till till att en stor mängd aktörers identitet kan efterforskas. 

Innan en praxis är fastlagd finns det risker för ett rent vilda västern.

Förutsättningen för att IP numret ska kunna efterforskas är det skett i kommersiell skala. Även här kommer det att ta tid innan praxis kommer att fastställa vad det innebär i praktiken.

Som vanligt ska man upphovsrättsinnehavaren kunna få ut uppgifterna till någon som försöker göra en upphovsrättsintrång som är i "kommersiell skala" och den som medverkar till detta försök. De som vågar göra någonting nu vet jag inte om den är född.

I § 53d införs vissa mindre begränsningar i upphovsrättsinnehvararens rättigheter.

I § 53 f sägs det att den som en har fått sitt IP nummer utlämnat av till exempel ett webhotell eller en nätleverantör ska få veta det tidigast en månad efter det att upphovsrättsinnehavaren fick uppgiften. Redan här skapas ett underläge för den enskilde.

Lika rätt inför lagen avskaffas här. Det är illa.

 

I § 53g inskränker man den enskildes rättigheter enligt personuppgiftslagen.

Vilka konsekvenser det får i praktiken kräver en längre utredning.

I §53h återinförs stupstocken. Den som har begått detta "brott"eller som medverkat till "brottet" ska bekosta information om domen i målet. Detta gäller även vid försökt till upphovsrättsbrott. Medeltidens stupstock ska uppenbarligen återinföras.

Detta är skrämmande läsning. 

Det som står i lagtexten är inte förenligt med en rättsstat.

 

Andra bloggar: minimaliteter, opassande, RickFalkvinge, ChristianEngström, HAX, Magnus Andersson, Per Ankersjö, Hanna Wagenius

Gammelmedia: Svd, Aftonbladet

Dags att fundera om vem som är chefens chef?

Nu har jag talat med Stefan Dozzi. 

Jag ville kontrollera min minnesbild av vad beställarkontorets chef sa till kristdemokraten Stefan Dozzi. Citatet finns refererat i en bloggpost i går.

Först är Dozzi lättad över att svensk kultur ska fortsätta i traditionella, invanda mönster. Lätta teaterviskningar tycker han är okey. Däremot verkar han mindre förtjust över att ljudligt bli hunsad och svuren till.  Dessutom på ett offentligt möte. Jag håller med honom till fullo.

På min direkta fråga om jag mindes rätt så blir jag korrigerad.

 

Det exakta citatet ska vara följande: "Ni är ju för fan inte kloka i huvudet".

Detta är det exakta citatet på budskapet från Monica Fransson till Stefan Dozzi. 

När hon sa detta tittade hon först på Peter Bondesson, folkpartiet. Därefter tittar hon på Hans Lindqvist, Värmdöcentern och låter blicken gå vidare till Lars Bryntesson, socialdemokraterna. Till sist hamnar blicken på Stefan Dozzi, kristdemokraterna.

Hennes huvudrörelsen är sannolikt inte medicinskt betingad. Den verkar i stället vilja förstärka irritationen mot de politiker som vill konkurrensutsätta upphandlingen av vårdboendet Ljung.

Det förekommer uppgifter om att Monica Fransson också har efterforskat om vilka medarbetare som talat med pressen i detta ärende. Är så fallet har hon definitivt passerat en gräns. 

Det är dags att kommundirektören Magnus Hedenfalk tar tag i ärendet.

Svar till Fredrik

Jag har har riktat några raka frågor till Fredrik Sneibjerg om hans partikollega Peter Bondesson. En av mina frågor rör sig om hur  Fredrik som ordförande i folkpartiet kommunicerar med nämnde Bondesson. Fredrik svarar i en bloggpost i dag.

Tack för ditt svar Fredrik!

Inledningsvis vill jag bara meddela att Fredrik fick höra texten på bloggposten muntligt innan den lades ut. Han tyckte själv att det var viktiga och allvarliga frågeställningar jag tog upp i den. Han kunde dessutom instämma i mycket av vad jag skrev i den.

Min kritik har mindre att göra med idiom och uttal. Peters skånska är väl bevarad. Den klingar ibland som ett porlande, kylt vitt vin som söker sig ned i vinglaset. 

Lyteskomik är det minsta jag försöker bedriva.

Däremot har jag svårt att följa med i tankegångarna när Peter Bondesson talar. Det är ofta svårt att förstå vad han syftar till och menar. Det saknas inte sällan en röd tråd eller om man så vill en dito blåklintsfärgad tråd. 

Peters ledarskap i grundskolenämnden har inte varit av den karaktären att han förärats lagerkransar. Från många håll förmedlas känslor av besvikelse på honom som person som hans ledarskap. Jag har själv kritiserat honom för en bristande vision av vad han vill åstadkomma.'

Ledarskap är en svår konst. Folkpartiet centralt har varit ett parti som haft litet eller minimalt tålamod med sina företrädare som inte har presterat. 

I Värmdö verkar man ha hela änglakörers tålamod.

Vad är humanism? Är det att stillatigande undvika att ta upp svåra frågor. Ofta kallar man det för att inte såra någon. 

Är det att vara rak och tydlig och dela med sig av sina upplevelser? 

När jag skrev bloggposten kände jag vånda. Samtidigt är jag tydlig med mitt eget ansvar. Att jag själv är feg som inte delar det jag upplever. 

Jag är glad att Fredrik reflekterar över det allvarliga budkskap som jag har.

Mitt budskap är ju också att tystnaden och tisslandet och tasslandet bakom ryggen kan upplevas som mobbing. Det vill jag undvika och bekämpa. 

Ett rakt möte mellan två ärliga människor är något annat. Det behöver inte betyda att man är enig. Däremot kan det klargöra gränser.

Lite pittoreskt blir det när Fredrik sätter etiketten populist på mig. Själv upplever jag mig varken som populist eller opportunist. 

Att det jag förmedlar på bloggen kan vara obekvämt har jag däremot stor respekt för.

Trevlig helg Fredrik!

Politiskt ansvar

Hanna Wagenius tycker att det måste utkrävas ett politiskt ansvar för IPRED lagen.

Någon måste avgå.

Jag kan inte annat än hålla med henne

Stoppa IPRED lagen

Det blir kosmetiska förändringar i IPRED lagen rapporterar Svd.

Regeringen har hävdat att man är tvungen att lagstifta mot fildelningen enligt ett EU direktiv.

Det är fel. HAX visar i en bloggpost på varför.

Att lagen är kontraproduktiv visste vi redan. Den är dessutom omodern redan när den läggs fram som Mina Moderata karameller påpekar. Det är många som delar Christian Engströms uppfattning om att lagen inte bara är dålig. Den är usel. Några kritiska infallsvinklar levereras av opassande.

En som kritiserar lagen från ett juridiskt perspektiv är Mårten Schultz.

För mig blir lagen ett hårt slag mot en av de grundläggande principerna i det liberala samhället. Det är bara staten som stå för den polisiära makten. Inga privatpoliser är tillåtnas.

Det andra stora invändningen är att lagen konserverar föråldrade affärsmodeller. Vinnarna är inte kreatörerna utan förlag och andra rättighetshavare. Därigenom hotar lagen både konstnärlig och kommersiell kreativitet.

Nu får vi se hur debatten kommer att gå.

Mycket talar för att lagen kommer att stoppas efter en mycket hård debatt.

Lagen gynnar inte regeringen