Ökad psykisk ohälsa ger flest sjukskrivningar

Psykisk ohälsa är inte bara en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i dag.
Det är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, länk, länk.
Under en tioårsperiod har psykisk hälsa gått från att vara orsaken i 29% av fallen till att vara det i 37% av fallen.  Att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning är inget nytt.

Det berättar om arbetslivet och dess villkor. Kvinnorna på arbetsmarknaden och de något yngre löper bland de största riskerna att drabbas.

Sjukvården däremot har däremot ett fokus på somatiska kroppsliga sjukdomstillstånd.
Inom den kroppsliga sjukvården är det oftast enkelt och ändamålsenligt att göra skillnad mellan sjuk och frisk.
När det gäller psykisk hälsa däremot är denna uppdelning av lågt värde. I stället är det bättre att som vi talar om en linje med två poler, en frisk pol och en sjuk pol.  Ett sätt att mäta detta är KASAM, länk. På denna linje kan man mäta förändringar mot att bli mera frisk och att bli mera ofrisk. Idén kring detta synsätt utvecklades av läkaren och professorn Aaron Antonovsky, länk. Det är också viktigt att det objektiva tillståndet vid psykisk ohälsa, vilket i sig är mycket svårt att mäta är bara en faktor. En annan är upplevelsen hos den drabbade av ohälsan.

Att regeringens partier nu funderar på att öka insatserna i företagshälsovården är bra. Samtidigt bör utgångspunkterna vara de riktiga. Några nyckelord här är att öka kunskapen om vad som främjar hälsa i näringslivet. Hittills vet vi allt för lite. Undvika att se psykisk ohälsa binärt. Variation i psykisk hälsa varierar över tid och sammanhang.

Det ligger en fara i att fokusera på det sjuka och befästa ett antingen eller tänkande.
Här skulle Alliansregeringen inte bara kunna tillföra medel utan en viktig syn på psykisk hälsa och ohälsa. Den skulle i sig vara hälsobringande, inte minst i näringslivet.

Psykiska sjukdomar då och nu

Under Napoleons tid verkar psykiatrin ha sin födelse och som upphovsman nämns ofta Philippe Pinel. Denne Pinel som var Napoleons livmedikus delade in psykisk sjukdom eller galenskap i två kategorier:

-de som berodde på att associationsförmågan hade slagit slint

-extrema känslor som förorsakats av traumatiska upplevelser

Den senare typen av galenskap var den vanligaste hos kvinnor enligt nämnde Pinel. Den behandling han förespråkade var lugn och ro, vänligt lyssnande och meningsfull sysselsättning.

En väldigt modern behandling med andra ord.

I början av 1800 talet hårdnar det. Darwin och hans utvecklingslära för in ett tankesätt om degeneration och att dåliga arvsanlag låg bakom galenskap och brottslighet.

Kända kvinnor som vårdats inom psysikiatrin är Virgina Woolf, Zelda Fitzgerald och Marily Monroe och ingen av dessa fick en behandling som räddade dem till livet. Detta trots att de tillbringade många år på mentalsjukhus.

Sedan Pinel har antalet diagnoser utvecklat sig lavinartat. 

Ungefär 10% av de som är sjukskrivna är det för allvarliga psykiatriska diagnoser. Den siffran håller sig relativt stabil i statistiken. Det som ökar lavinartat är "lättare psykiska diagnoser". Trots vårt ökade diagnostiska kunnande hamnar många av dessa människor och framförallt unga kvinnor i utanförskap och förtidspensionering på grund av detta. 

Trots nya generationer av psykofarmaka verkar Pinets behandlingsmodell vara den som vi använder allt för lite. Fler läkare i psykiatrin hjälper föga om vi inte också skapar möten och kontakter som är helande för patienterna. Om vi jämför resurserna som läggs på psykofarmaka och terapeutiska resurser undrar man vart vi är på väg. Har så lite skett på drygt 300 år?

En grupp som far riktigt illa av detta är de unga kvinnorna. Är de inte värda ett bättre öde?

Arbetslinjen förutsätter småföretagare

I en debattartikel i Dagens Industri, i dag skriver Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark om konsekvenserna av de nya sjukreglerna för egenföretagare.

-Vilka är konsekvenserna av den nya lagen som  trädde i kraft den 1 juli i år?

Efter 6 månader upphör sjukpenningen. Om försäkringskassan anser att den sjuke kan ta ett annat arbete är man tvungen till det. Den sjuke behåller nämligen då sjukpenningen under den tid man söker nytt arbete. I annat fall dras den in. För en småföretagare kan det innebära att den blir tvungen att lägga ned företaget för att få behålla sjukpenningen. 

Företagarna pekade på dessa negativa konsekvenser i remissrundan. Regeringen och Riksdagen lyssnade inte. 

Världen har förändrats. För 30 år sedan stod Fortune 500 företagen i USA för 80% av den ekonomiska tillvägen och resten av företagen för 20%. Sedan ungefär 5 år sedan är det förhållandet omvänt. Tillväxten sker framförallt  i servicesektorns mindre företag. Utvecklingen i Sverige liknar den i USA. Vad vi vet från statistiken och som Nordmark tar upp är att det enda område som netto skapar nya jobb så är det småföretagen. Offentlig sektor minskar med 10.000 jobb och större privatföretag med 1.000 jobb sedan 2003.

Sverige har varit inställt på att gynna stora företag. Det var en riktig strategi då. Nu har förutsättningarna ändrats. Vi bör i ett första steg se till att småföretagen inte missgynnas. 

I nästa steg blir det dags att se till att de premieras. Områden är välkända; samma trygghetssystem för anställda och egenföretagare, avskaffande av fåmansbolagsreglerna vid beskattning, förenkling av regler osv.

Det som brister hos regeringen är lyssnandet. Regelförändringarnas arkitekt är de nya moderaterna som här ännu en gång svalt den gamla socialdemokraternas världssyn. Om arbetslinjen är den viktiga så får lagstiftningen inte skapa ett nytt hinder för de små företagen. Det måste vara tvärt om.