New York Times har i dag en intressant artikel om den amerikanska högsta domstolen, länk.
Domstolen är en av världens mäktigaste institutioner. Som bekant är den amerikanska konstitutionen baserad på Montesquieus maktdelningslära. Han talar om den verkställande, lagstiftande och den dömande makten.
I USAs politiska värld skiftar det vem som är den verkställande makten, dvs president. Den lagstiftande makten byts också ut. Däremot står de dömande, domarna i högsta domstolen för kontinuitet. Under en lång tid har det funnits en dragkamp i domstolen mellan konservativa idéer, värderingar och mera liberala, när man tolkar olika lagars överensstämmelse med konstitutionen.
Domarna är 9 till antalet. Åldern sträcker sig från 57 år till 79 år. Som domare sitter man på livstid eller till dess man avsäger sig sitt domarskap.
Nyligen avgjorde domstolen att staten Arizonas immigrationslagar stred mot den amerikanska konstitutionen, länk. Mycket snart väntas ett utslag om president Obamas sjukförsäkringsreform, Obamacare, länk. Under torsdagsmorgonen lokal amerikansk tid väntas avgörandet bli offentligt.
Förändringar i domstolens sammansättning förändrar självklart balansen mellan liberaler och konservativa. Därigenom förändras också ramarna för vilken typ av lagstiftning som kan vara möjlig, laglig.
Nu spekuleras om att domstolens äldste ledamot Ruth Bader Ginsburg, 79 år av taktiska skäl vill hålla sig kvar i domstolen så att det inte kan utses någon konservativ domare i stället för henne.
I fallet med Obamacare är man nyfiken på om domstolens ordförande och junior till åldern, John Roberts kommer att resonera i detta mål. Man vill kunna placera var på de konservativa skalan han befinner sig.
Utslaget i domstolen om Obamacare kommer att sätta en del av scenen för den presidentvalskampanj som drar igång i höst.
Domstolen är en av världens mäktigaste institutioner. Som bekant är den amerikanska konstitutionen baserad på Montesquieus maktdelningslära. Han talar om den verkställande, lagstiftande och den dömande makten.
I USAs politiska värld skiftar det vem som är den verkställande makten, dvs president. Den lagstiftande makten byts också ut. Däremot står de dömande, domarna i högsta domstolen för kontinuitet. Under en lång tid har det funnits en dragkamp i domstolen mellan konservativa idéer, värderingar och mera liberala, när man tolkar olika lagars överensstämmelse med konstitutionen.
Domarna är 9 till antalet. Åldern sträcker sig från 57 år till 79 år. Som domare sitter man på livstid eller till dess man avsäger sig sitt domarskap.
Nyligen avgjorde domstolen att staten Arizonas immigrationslagar stred mot den amerikanska konstitutionen, länk. Mycket snart väntas ett utslag om president Obamas sjukförsäkringsreform, Obamacare, länk. Under torsdagsmorgonen lokal amerikansk tid väntas avgörandet bli offentligt.
Förändringar i domstolens sammansättning förändrar självklart balansen mellan liberaler och konservativa. Därigenom förändras också ramarna för vilken typ av lagstiftning som kan vara möjlig, laglig.
Nu spekuleras om att domstolens äldste ledamot Ruth Bader Ginsburg, 79 år av taktiska skäl vill hålla sig kvar i domstolen så att det inte kan utses någon konservativ domare i stället för henne.
I fallet med Obamacare är man nyfiken på om domstolens ordförande och junior till åldern, John Roberts kommer att resonera i detta mål. Man vill kunna placera var på de konservativa skalan han befinner sig.
Utslaget i domstolen om Obamacare kommer att sätta en del av scenen för den presidentvalskampanj som drar igång i höst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar