Nilssons kampanjgeneral heter Elisabeth Dingertz

Hänt i Värmdö
Den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson satsar nu på "comeback" i Värmdöpolitiken. Valberedningen föreslår nu honom till ordförande.
Det sker efter ett intensivt kampanjande för Nilsson av valberedningens Elisabeth Dingertz.
Få tror att Jonas Nilsson kommer att nöja sig med att bara vara ordförande i den lokala partiföreningen.

Jonas Nilsson kampanjgeneral Elisabeth Dingertz,  säger i en kommentar att det "tjafsas för mycket i politiken på Värmdö". Det är Jonas Nilsson emot. Han driver igenom saker, säger hon.

Dingertz säger att: "en effekt av nomineringen av Jonas Nilsson är att partiet nu får satsa för fullt att få egen majoritet i fullmäktige."
Risken är nämligen stor att de nuvarande koalitionspartierna inte längre vill samarbeta med moderaterna när just Nilsson får en framskjuten position.

Bland en del medlemmar i moderaterna som hört av sig till bloggen är oron stor över nomineringen av Nilsson stor. Vi vill inte ha tillbaka Jonas Nilssons ledarstil, säger några.

Det är upplagt till att bli ett spännande årsmöte med moderaterna den 11 mars 2013 

Comeback, Jonas Nilsson?

Hänt i Värmdö
Moderaterna i Värmdö söker ny ordförande.
En av de hetaste kandidaterna är tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson. Han tvingades bort från sitt uppdrag efter starkt missnöje med ledarstil och bristande processtänkande. Det som verkar återstå är att Nilsson själv säger, jag.

En sak som överraskat en del företrädare i koalitionen är att minst en representant för valberedningen/nomineringkommittén diskuterat valet med dem före det att de moderata medlemmarna blivit informerade.
"Detta skulle aldrig kunna hända i vårt parti", säger en ledande koalitionsföreträdare

I en kommentar säger en ledande folkpartist som inte vill bli citerad med namn "att han är förvånad över valet". En kristdemokrat med tongivande roll säger att "som ordförande i moderaterna kan man inte han synpunkter på valet. Däremot är han helt otänkbar som ny kommunstyrelseordförande."
En miljöpartist som vill försäkra sig om sin anonymitet "känner obehag" inför att Jonas Nilsson är på väg till Värmdöpolitiken.

Det verkar nu också klart att kommunstyrelseordföranden Monica Pettersson inte kommer att ställa upp för omval i valet 2014. Hon har meddelat detta i samtal med ledande tjänstemän i kommunen.

"Ordföranderollen i moderaterna kan mycket väl vara språngbrädan till att bli  ny kommunstyrelseordförande", säger en ledande anonym moderat.

Frågor kring kommunstyrelseordförandekandidaten Monica Pettersson

Hänt i Värmdö
Om lite drygt en månad träffas medlemmarna i Värmdömoderaterna för att nominera ny kommunstyrelseordförande. Det sker den 20 augusti. I nära anslutning till detta möte sker den definitiva nomineringen av kommunstyrelsordförande av den moderata kommunfullmäktigegruppen.

Som de flesta känner till har valberedningen nominerat borgmästaren och kommunfullmäktigeordföranden Monica Pettersson till uppdraget.

Inför valet börjar nu diskussionerna bli allt mera intensiva.
En av punkterna som diskuteras är vad som sker med hennes man, Erik Pettersson.
Han sitter i kommunstyrelsen och är ordförande i bygg- och miljönämnden.
I de flesta andra kommuner skulle man i en situation som denna kräva att en av de två, i det här fallet mannen kliver av sina uppdrag.

Enligt vad bloggen förstår är detta en starkt önskemål och i vissa fall krav från moderata medlemmar för att ställa sig bakom förslaget om Monica Pettersson.
Det återstår att se om paret Pettersson har den moraliska kompassen att de också inser detta.
I annat fall menar bloggen att kandidaturen är olämplig.

En annan fråga som finns kring Monica Pettersson är hennes kopplingar till den numera avsatte kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson. Inför valet 2006 var de mycket nära lierade.
Kommer valet av Petterson innebära att Jonas Nilsson kommer tillbaka i Värmdöpolitiken, i större eller mindre grad?
Det är en annan fråga som ställs och som fler än moderata föreningsmedlemmar är mycket intresserade av.

Två som undrar hur Petterson tänker är de båda lokala moderata partisekreterarna; Johan Hedberg och Lars Melin.
I Hedbergs fall har frågor ställts om både lämplighet och produktivitet. Dessutom är kopplingen till den tidigare moderate ordföranden Hans Ove Görtz en belastning.
När det gäller Melin har man diskuterat innehållet i hans befattning.
Nu undrar säkert Melin och Hedberg om de får ha kvar sina arvoderade uppdrag om Monica Pettersson blir vald. Vid ett nej är det inte säkert att de stöder kandidaten Pettersson.

En annan fråga är vilken kandidat som den nuvarande kommunstyrelsordföranden Lars Erik Alversjö kommer att lansera. Enligt vad bloggen förstår, lär det inte bli fru Pettersson.

Bloggen undrar vad svaren blir på frågorna runt Monica Pettersson.

Alla "Nallar" är inte gulliga och ofarliga

Hänt i Värmdö
Värmdöleaks har tagit del av dokument som visar att de styrande beslutat sig för att stänga ute medlemmarna från mötena i den styrande koalitionen, länk. Beslutet kommer efter en tid av rykten om att detta skulle ske.
Man genomför nyordningen med start redan i morgon den 23 april. Den har inte föregåtts av någon form av demokratisk process.

Ytterligare en bit öppenhet har försvunnit. En bit demokrati har vädrats ut och bort. Inte undra på att allt fler undrar varför man ska vara med i ett politiskt parti. Miljöpartiet som tidigare talat om vikten av medlemsförankring ger nu upp detta. Det sker till synes utan att man uppnått några andra vinster.

Redan tidigare har kommunstyrelsens arbetsutskott blivit mera slutet eftersom man inte för protokoll i vanlig mening. Diskussioner om att stänga  facknämndernas möten och kommunstyrelsen har förts. Hittills utan att man vågat minska öppenheten.

Enligt vad bloggen inhämtat från personer i den nära omgivningen av kommunstyrelsens ordförande Lars Erik "Nallen" Alversjös upplever han sig vara allt mer pressad. De synpunkter, ibland kritiska, ibland mycket konstruktiva blir för mycket för denne man. Diskussioner förs hellre med tjänstemän än med engagerade medlemmar och medborgare.

Demokratiskt närmar sig nu ledarstilen den struktur som den sparkade tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson hade. Till dennes försvar ska sägas att det fanns ett forum för alla alliansens medlemmar och förtroendevalda som kallades in ibland.
Något sådant forum har inte "Nallen" ansett sig behöva.
Han verkar mumla, absolut tyst, absolut inte.

De antidemokratiska tendenserna som Nilsson representerade gjorde att han fick sparken från sitt uppdrag. Nu ryktas det om att oppositionen mot Alversjö inom moderaterna funderar på en misstroendeförklaring.

Bloggen kan konstatera att moderaterna i opposition till socialdemokraterna velat ha en större grad av öppenhet. En viktig del av kritiken under 1970 talet och 1990 talet mot socialdemokratin var just hemlighetsmakeriet. "Buffel" Perssons ledarstil var en av förklaringarna till att Alliansen vann 2010 års val.

Det är viktigt att  de "nya moderaterna" lokalt inte kopierar de dåliga sidorna av den gamla, maktfullkomliga socialdemokratin.
Vad som sker i Värmdö just nu är ett beklagligt exempel på detta.

Rykten säger att Nallen vill slippa för honom misshagliga personer. Därav detta beslut. En av dem som pekas ut är denna bloggs skribent. Bloggen tar det som ett bevis på att man fyller en viktig funktion.

Lång hållbarhet på blogginlägg

Bloggen har alltid trott att det som står på den är färskvara. Där har vi fel.

I ett mail klagar den moderate vice ordföranden i skärgårdsstiftelsen på ett blogginlägg som gjordes i den 3 mars i år. Vi är faktiskt stolta över den långa hållbarheten i skäligen perifera delar av ett blogginlägg. Dessutom ett som beskriver något av allmänt intresse framförallt via Skärgårdsstiftelsens eget pressmeddelande. Det borde vara helt okontroversiellt, men så är det inte.

Så här skriver fru Dingertz:

"Hej Stefan!

Har idag blivit tipsad om vad Du skrivit för lögner på din blogg i samband med tillsättningen av ny VD i Skärgårdsstiftelsen.

Vadå drivit Jonas Nilsson som kandidat? Jag och två till skötte rekryteringen och ingen av oss drev det namnet så vad får Du allt ifrån? Dessutom, vare sig Jonas eller Lena Nyberg var rekryteringsfirmans namn på kandidat.

Jag säger till Dig som jag sa till Nacka Värmdöposten en gång, OK att vinkla saker politiskt men FAKTA ska vara riktigt!"

Bloggen har aldrig påstått att fru Dingertz drivit den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson som kandidat till vd posten för Skärgårdsstiftelsen. Däremot har hans namn drivits informellt i början av processen av några i styrelsen, vilket bloggen fått bekräftat från flera håll.

När Nilsson insåg att han inte skulle få jobbet drog han i praktiken tillbaka sin kandidatur. Därefter medverkade han i minst ett möte som avsåg bland annat tillsättning av vd i den politiska processen.

Invändningarna mot Lena Nyberg var att hon är socialdemokrat, precis som den tidigare vd:n var. Det resonemanget kan bloggen förstå. Däremot hade man från kritikernas sida inga synpunkter på personen Nyberg. Snarare var vitsorden goda.

De kraftiga reaktionerna på blogginlägget och senast i dag vittnar om att det finns minst en hund begraven här. Bloggen kommer att göra sitt bästa för att gräva upp denna eller dessa.

Fotnot: Samarbetet mellan styrelsen och vd Lena Nyberg i skärgårdsstiftelsen fungerar väl, rapporterar flera oberoende källor.

Reflektioner över att Jonas Nilsson är tillbaka i Värmdöpolitiken

Hänt i Värmdö

Jag har fått många frågor om vad bloggen anser om den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilssons inträde i Värmdöpolitiken.

Bloggen ska ge några infallsvinklar på ämnet. För det första ligger det i demokratins väsen att vem som helst med vilka åsikter som helst kan ställa upp i vilka politiska val som helst. Det är en rättighet. Den rätten är bloggen beredd att försvara till sista blodsdroppen.

För det andra måste man granska resultaten av en politikers verksamhet.

Det största konkreta bidraget till Värmdö kommun som Jonas Nilsson lämnat efter sig är den så kallade nya organisationen. Idén är enkel. Kommunen har delas i två; en utförardel och en beställardel.

Resultatet reformen har blivit fler fel, ökade kostnader och minska effektivitet. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Flera kommuner har försökt med denna typ av organisation, men snabbt lämnat den. Organisationsformen fungerar nämligen inte. Det är samma observation som gjorts i Värmdö kommun. Organisationsformen är redan avskaffad på den tekniska sidan. Det som är viktigt när man avskaffar denna organisation även i Värmdö är att säkerställa möjligheten till kundval för medborgarna. Det andra är att stärka kvalitetskompetensen i kommunen.

En annan sak som Nilsson är känd för är de så kallade åttamannanämnderna. Det fick till effekt att om någon av allianspartiernas ledamöter inte höll med moderaterna spelade det ingen roll. Resultate skulle bli 4-4. Då skulle den ordföranden ha utslagsrösten. Denna typ av tänkande är främmande för mig. Nu har detta system avskaffats och de flesta nämnder elva ledamöter.

Som bloggare var Jonas Nilsson tacksam att göra satir över. Han är för det första svår att utseendemässigt svår att skilja från Vladimir Iljitj Lenin. Vad gäller kommunala förköp och erbjudanden av förmånliga markköp påminde han mer om Pippis Herr Nilsson. Han sov djupt i den rosa docksängen när det var dags att agera.

Trots detta vill jag inte gå så långt som en ledande Allianspolitiker gjorde till mig häromdagen. Han sa med referens till Nilsson: med sådana vänner behöver man inga ovänner.

Andra bloggar: Jan Dolk, Hänt i Värmdö, LG Nilsson

Fotnot. bilden föreställer inte Jonas Nilsson

Jackson hole ligger i Wyoming - Nilsson hole ligger i Värmdö

Hänt i Värmdö

I USA finns en skidort som är uppkallad efter David Edward Jackson. Orten ligger i den västra delen av delstaten Wyoming. Orten heter Jackson hole.

I Värmdö avstod det tidigare kommunalrådet och kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson på mycket märkliga grunder möjligheten att förvärva området Hemmestatorp av försvaret. Han kallade detta god moderat politik. De flesta andra kallar hans beslut för idioti.

Resultatet blev att privata entreprenörer förvärvade området. Området har blivit till ett stort hål. Entreprenörerna har funnit ett kryphål i miljölagstiftningen och driver en grus och krossverksamhet med stor framgång och lönsamhet.

"Enda" problemet är miljön för de kringboende. Genom en som det verkar väl uttänkt strategi från entreprenörerna ställer de kommunens politiker inför ett ganska oangenämt val. Antingen får kommunen medverka till att entreprenörerna får bygga bostäder i det som borde kallas Nilsson hole eller också gör man livet surt för de omkringboende genom krossverksamheten under många år.

Sannolikt kommer entreprenörerna att belönas med en vinst på mellan 100-150 miljoner kronor för sitt tilltag. Det kommer att bli ett bostadsområde. Kommunens politiker däremot har ännu en gång genom sin senfärdighet missat en chans.

Jag tycker det är dags att Camilla Lien väcker ett ordförandeförslag i Ungdoms- , Kultur- och Fritidsnämnden om att området Hemmestatorp ska ändra namn till Nilsson hole. Då kommer alla att minnas hålets upphovsman, det moderata kommunalrådet Jonas Nilsson. Inte lika stort som i USA, men lika minnesvärt.

Nu gäller det att området planläggs så att kommuninvånarna slipper bullret.

Visst, det blir ett ofrivilligt bostadsområde. Entreprenörerna ska inte kritiseras. De utnyttjade bara en möjlighet.

De som ska kritiseras är den/de politiker som gjorde detta möjligt.

Fotnot bilden av Nilsson hole är hämtad från Nacka Värmdö Posten.

Sagan om organisationen som inte ville fungera

Hänt i Värmdö

Långt utanför den stora staden Stockholm fanns en gång en liten kommun som hette Värmdö. Den lilla kommunen växte och så småningom var den lilla kommunen inte så liten längre. 

Den lilla kommunen fanns ett litet, litet kommunalråd som hette Nilsson. Han var inte lika liten som Pippis apa herr Nilsson, men innerst inne kände han sig lika liten som herr Nilsson. Han gjorde allt för att inte känna sig liten. Enda gången det var skönt att vara liten var när han skulle lägga sig i sin säng som han kallade för den rosa docksängen.

Han vankande i kommunens korridorer och en dag var det val. Efter det blev han blev inte bara kommunalråd. Han blev kommunstyrelsens ordförande. Ack så fint det var. 

Fortfarande kände han sig liten, trots att han blivit en stor politiker nu. Hur han än vände och vred sig var känslan där av att känna sig liten. 

En dag tänkte han att kanske kommer jag att känna mig större om jag gör en stor omorganisation. Han tänkte och tänkte, men inga stora tankar kom. Då kallade han in sig egen lilla brevduva. Nu var brevduvan omskolad och han hade till och med bytt ras. Han hade blivit människa och faktiskt chef. När nu Nilsson kunde bestämma över någon kände han sig i vart fall i bland lite större. Det var inte många stunder det kändes så, men ibland. 

Den omskolade brevduvan och den lille Nilsson planerade. När de planerade kände de sig båda större och för en stund försvann känslan  helt av att vara liten. Då kom på den geniala idéen att allt blir lite större om man sätter ett pris på det. Brevduvan sa vi kallar det för att leka affär.

Överallt ska det finnas någon som säljer och alltid någon som köper. Genialt, sa Nilsson och kände sig för en stund lite större. De vände upp och ned på allt de kunde. Allt gjordes för att hela organisationen skulle få leka affär. 

Tidigt började de som skulle leka affär att bli oroliga för att det inte fungerade. Det fanns andra perspektiv än att leka butik. Det ville inte herr Nilsson höra talas om och den omskolade brevduvan höll med. Han började faktiskt likna en uggla med sina hoanden för att understödja Nilsson.

Så en dag ville inte Nilssons lekkamrater leka med Nilsson mer. Han fick ta sin lilla rosa docksäng och lukta på sina blommor och jag tror att det gör han nog ännu.

I stället för den lilla Nilsson kom den store Buddha. Han kände sig sällan liten. I stället ville han vara vän med alla. 

Nu vet de flesta att den som är vän med alla att de får lite gjort för den mesta av tiden går åt till att vara vän med alla. Det blev ganska vänligt, men det hände förskräckligt lite. Någon sa att Buddha satt och mediterade. Andra sa att han bara ville undvika bråk.

Den fina organisationen som kallades butik, fungerade ganska dåligt utom där man skulle räkna rörlängder och administrera folks skit. 

Nu kom Buddha och hans vänner på att leka butik fungerade inte så bra. Så man beslöt sig för att avskaffa den. Den omskolade brevduvan sa att man skulle avskaffa butiken på det områden där det fungerade. Då skulle nämligen eländet bli lika stort över allt och inte som nu variera. Buddha tyckte inte att det som den omskolade Brevduvan sa lät bra, men han ville ju vara vän med honom så han sa inte emot.

Så nu återstod butiksleken bara där den inte fungerade. Det var kanske inte så klokt att göra så, men eftersom mång tyckte det var en bra lösning just då accepterade Buddha. 

Så nu väntar alla på när idén om att leka butik ska försvinna helt.

Buddha själv undrar om det skulle kunna bli ett sätt att vara vän med alla och det vill han så gärna.

Andra media: NackaVärmdöPosten, länk, länk, 

Sagan om grisen som klippte tungan

Det var en gång, långt bort i ett avlägset land som heter Califonien. Där låg en liten stad som låg i närheten av den stora staden Los Angeles. Den lilla staden hette Hollywood. Ett sött namn på en liten by. Där bodde många som trodde att de var något speciellt. Några var det. Andra var det absolut inte. Många flyttade till den lila staden. Den blev snabbt lite större.

Folket i Hollywood bodde så nära den stora staden att de nästan kunde ta på den. Sanningen var att de bodde utanför den stora staden. Trots att de ofta uppförde sig som om de bodde i den stora staden. 

På en bakgård i närheten av en stor studio låg en inhängnad för grisar. 

De var inte så många längre. De hade varit många fler tidigare och mycket mera välmående. Det fanns två större grisar i inhängnaden. Den näst största grisen hade magrat och var riktigt inte så populär längre. Han hade två mindre grisar som var hans kompisar. Han och hans griskompisar var lite utanför helt enkelt. Sånt gör även grisar ledsna.

Den allra största grisen hade tidigare varit den smidigaste av alla grisar. Hans släktingar var stora och feta. Nu hade han blivit så fet att det stänkte om honom var han än gick i den lilla, lilla inhängnaden. Han brydde sig inte längre om andra blev nedstänkta. Han hade fått två nya, pyttesmå griskompisar eftersom han blivit så störst. Sen hade han en annan mindre kompis. Den kompisen hade följt honom länge. Den här kompisen var större än den mindre, men den store grisen behövde alla sina tre grisvänner.

Alla grisarna i inhängnaden hade en lek som de lekte. De lekte gungbräda. Man samlades med sina kompisar och klev upp på sin sida av gungbrädan.  Den sida som vippade ner hade vunnit. Om den största grisen hade med sig alla sin griskompisar vann han över den näst största och hans kompisar.  

Den största och näst största grisen kunde inte hålla sams. Det gjorde de två minsta grisarna hos den största grisen ledsna. De ville att alla skulle vara vänner. De gillade inte riktigt gungbrädeleken. Det ville inte den största grisen lyssna till. 

Han klampade på och upp stänkte allehanda skit, var han än gick.

Det fanns en lustig samling skötare till alla grisarna. Det var en fiskare från den avlägset belägna ön Maui i Hawaii arkipelagen. Det fanns en gammal tandläkare som hade tappat bort sin borr. Det fanns en pastor som hade slagit sig fram i Los Angeles genom att ropa halleluja. Sedan fanns det en gammal konduktör på spåvagnarna i San Fransisco. Trots att han var nästan sjuttio år ville han inte sluta med grisskötseln. Fiskaren skötte den största grisen. Tandläkaren skötte den största grisens gamle grisvän. De minsta griskompisarna till den största grisen sköttes av prästen och den gamle konduktören. 

Den näst största grisen sköttes av en tidigare byråkrat i delstaten Califonien. Han höll hårt i reglerna för hur inhängnaden skulle se ut. Den näst störste grisens griskompisar sköttes av en gammal föreståndare på ett barndagis i den lilla byn. Han pratade ofta så lustigt att de andra skötarna föll i skratt. Den andre lille grisen sköttes av en hälsokosttant.

För några veckor sedan hände det stora saker för grisarna. Skötarna kunde inte komma överens med skötaren för den allra störste grisen. Den skötaren såg ut som den store Lenin. Han liknade sin gris i sättet. De stänkte om honom. Han skrek och gormade. Han var så hemlig att han faktiskt glömt sitt riktiga namn. Han hade växthus i Napa Valley. Alla kallade honom därför bara Lenin. 

Prästen och konduktören sa att de inte ville vara med på gungbrädestävlingarna om Lenin var kvar. I bakgrunden sa den gamle tandläkaren: jag håller med prästen och konduktören. I alla fall nästan. 

Lenin lämnade inhängnaden och flyttade tillbaka till Napa Valley. Fiskarkvinnan som var lite osäker åkte nu varje vecka till Lenin för att få råd om hur hon skulle sköta sina gris för att vinna gristävlingarna. 

Om någon av grisskötarna hade kunnat något om psykosocial arbetsmiljö hade man sagt att den var förfärlig. Nu kunde man inte det. Så det var ingen om sa något. Alla hade trott att de skulle bli bättre när Lenin flyttat till Napa Valley. Nu blev det faktiskt sämre. Ingen vågade göra riktigt vad de ville göra. Andra gjorde vad de måste eller också vågade de inte göra något.

Den allra störste grisen hade det besvärligt nu. Han funderade på att matvägra. Han funderade på att hetsäta för att bli störst av alla och kunna stänka ännu mer. Det gick inte. 

Den närmaste  gamle kompisen försökte trösta. Vi gillade din gamle skötare, sa den gamle kompisgrisen. Jag gör vad som helst för dig sa griskompisen. Även om det blir min död. 

-Vad söt du är sa den störste grisen till sin kompis. Nu när jag är av med min gamle skötare är jag förbannad och skulle vilja slå på den näst största grisen,  men våra andra kompisar vill att alla ska vara vänner. Det blir så svårt. Det ena jag vill och det andra jag måste. Jag står inte ut.

Nästa gång, den allra störste grisens kompisar mötte honom märkte de förändringen. Han hade klippt tungan i två delar. Han trodde att det han gjort var jättebra, för han visste inte bättre. Med saxen hade han kluvit den som på en orm. När han talade lät det så här: Jag är zzzå argzzzz. Jag vill zzzzammarbeta med den näst störste grisen. 

Nu blev det helt omöjligt för den störste grisens griskompisar. Hur ville han egentligen ville ha det? Allt blev förvirrat. Utom för den gamle tandläkaren som sa till grisarna att han ångrade att Lenin satt uppe i Napa Valley. Han var ju så duktig. Då höll de andra smågrisarna tyst.

Moralen i denna lilla saga är: att den som talar med kluven tunga är lika skrämmande som den som bara är arg. Trots att den med kluven tunga ibland också vill väl, även om man är gris.

Ett brev betyder så mycket

Jag börjar bli allvarligt oroad över läget i Värmdö kommunalhus. 

Det börjar bli dags att tillsätta en krisgrupp som får utreda postgången. 

Under de senaste två åren har flera brev förkommit eller befordrats allt för långsamt.

Ett av skälen kan vara att man frankerat breven med allt för lågt porto.

Andra skäl kan vara en osäkerhet om vem som ska befordra breven. 

Beställarförvaltningen hävdar att det är produktionsvdelningen som ska utföra. Dess chef låter dock hälsa att ansvaret ligger på den tekniska förvaltningen. Den låter i sin tur hälsa att man på grund av brist på personal inte vet hur det förhåller sig med den saken. 

Elaka tungor hävdar att kommunen numera har en brevbärare. 

Det kan väl ändå inte vara sant?

Fortifikationsverket skrev ett brev som erbjöd kommunen att köpa mark. Brevet postades av allt att döma i Eskilstuna och nådde adressaten, Värmdö kommun 4 månader senare. Detta visar är att posten är tillförlitlig, menar en källa inom det stora partiet, som önskar vara anonym. Breven kommer ju fram. Det är bara hastigheten som kanske borde ökas, framför en anonym oppositionsföreträdare försiktigt. 

I december förra året verkade det vara problem med att överbringa ett budskap via brev från en dåvarande chef till en likaledes dåvarande ordförande, om ett på samma sätt nuvarande dåvarande avtal. 

Återigen är det postgången som spökar, säger den kritiske. En annan centralt placerad källa meddelar att det är den nuvarande dåvarande tjänstemannen som har brustit i sin posthanteringdisciplin. På normal Svenska menar vederbörande att den dåvarande chefen på den tiden hon var nuvarande chef borde fått ett sänkt betyg i uppförande. Andra som önskar vara anonyma menar att magister Björklund själv borde ha utdelat detta betyg, när han har sin nuvarande åsikt om detta och inte sin dåvarande. 

Nu verkar postgången krångla igen. Enligt tidningarna är kommunstyrelsens ordföranden numera dåvarande. Enligt kommunsekreteraren är han inte alls dåvarande. Han hävdar med bestämdhet att tidningens uppgifter är fel. Mannen är fortfarande nuvarande säger han i en kommentar. 

Enligt den nuvarande ordföranden i det stora partiet, kommer ordföranden att vara nuvarande åtminstone till den 22 oktober, då han blir dåvarande. 

Uppenbarligen blir tempusfrågorna allt svårare för kommunen att hantera. Rykten säger att den nuvarande ordföranden i det stora partiet genom sitt agerande allvarligt riskerar att bli dåvarande. 

Tempusproblematiken vad gäller den nuvarande ordföranden kostar kommunen halva årsanslaget till skärgårdsbiblioteken per månad. Ordföranden är i just detta nu, varken sjukskriven eller tjänstledig. Han vistas inte i kommunhuset. Trots detta uppbär han fullt arvode. 

Hur kan det komma sig? Det kan ju inte vara av besparingsskäl.

I mitt stilla sinne undrar jag om skälet till denna förvirring är skapad av William Shakespeare.

Skrev han och tänkte på Värmdö, när han diktade dessa rader?

"Så går beslutsamhetens friska hy

I eftertankens bleka krankhet över,

och företag av märg och eftertryck

Vid denna tanke slinta ur sin bana

Och mista namnet handling"

Eller är det bara posten?

Einstein förklarar vad kommunstyrelseordförande gjort

Hänt i Värmdö

I dagens NackaVärmdöPosten kunde vi läsa om varför Jonas Nilsson avgått som kommunstyrelseordförande i Värmdö. I Svenska Dagbladet av i dag kan vi däremot läsa att han kommer att avgå om drygt en månad. Hur är detta fysiskt möjligt? 

Att samtidigt både ha avgått och ska avgå om ungefär en månad, från en och samma post. Mannen har, om vi får förstå tidningarna både avgått och inte avgått från samma uppdrag

Problemet är inte så svårt som det verkar. Vi tar utgångspunkten i den speciella relativitetsteorin av Albert Einstein som publicerades 1905 och som beskriver rummets och tidens egenskaper. I denna säger Albert Einstein att: "händelser som tycks ske samtidigt i vissa referenssystem inte behöver göra det i andra system, utan kan där ske i godtycklig ordning. Detta tycks upphäva de normala lagarna för orsak och verkan, vilket dock inte är fallet".

När Nilsson säger till de närmaste i hans system av moderater att han ska avgå har de ett visst gemensamt tidsbegrepp. När andra personer i andra system uppfattar samma sak är det med en helt annan upplevelse av tiden. I Nilssons eget system är en väntan på två månader en mycket kort tid. 

I andra system är det en nästan oändligt lång tid. 

Förklaringen till detta är bara att de sker i två olika lokala referenssystem. 

Det är normal relativitet, helt enkelt.

Not the end, but the end of the beginning

Hänt i Värmdö

Nacka VärmdöPosten, Svd, DN och Sveriges Radio rapporterar om att Jonas Nilsson har avgått som kommunstyrelsens ordförande, i dag på seneftermiddagen. Det hedrar honom att han avgick på det sätt han gjorde. Nilsson avgick med värdighet och respekt för samarbetspartierna i Alliansen.

Vad vi i dag inte vet är om andra ledande politiker kommer att följa Nilssons exempel. Missnöjet har framförallt gällt Nilsson, men det finns fler som har kritiserats i Nilssons närmaste krets. Kommer dessa förtrogna att föra vidare Nilssons ledarstil eller kommer de att med öppet sinne att ta in förändringens vindar? Det kanske blir någon av dem som blir den nye kommunstyrelseordföranden. Då blir det inget av den önskade förändringen. 

Det är en hårfin balans mellan att acceptera det val som moderaterna gör och att ge ett eget uttryck för vem eller vilka man önskar från mittenpartiernas sida. Att trampa fel innebär att man kan skapar farliga prejudikat.

När nu fullmäktige ska välja en ny kommunstyrelseordförande gör man det från en punkt som är ovanlig. Dessutom är den svår. 

Man har valt bort någon. I det här fallet Nilsson. Det är ovanligt att välja bort först. Vanligen är processen tvärt om. Man önskar något, ibland väljer man eller väljer till någon/något. Det får som konsekvens att man tvingas man välja bort något eller någon. I Värmdös fall finns det ingen klar bild av vad man vill ha för någon typ av person. 

Det kan lätt bli så att valprocessen kommer att fokusera på egenskaper man inte önskar i stället för dem man önskar. Då kan valet lätt bli en besvikelse. Jag hoppas att moderaterna (och mittenpartierna) kommer att göra en kravprofil på vilken typ av ledare man önskar och vilka egenskar man värderar, för att välja denne någon.

Sedan uppkommer ett annat problem för den som väljs. Hela strukturen är van vid en viss typ ledarskap. Även de som vill förändring kommer med automatik att förvänta sig att den nye ledaren kommer att göra som den förre. De kommer att agera därefter. Det kommer att bli en tung process för att skapa ett nytt ledarskap. Vi kommer att se förändringsmotstånd. 

Vi kommer också att se mycket av rädsla. Det tar tid att lita på att en förändring av varaktig och att människor vågar tro på den. Det kommer att kräva personlig mognad och demokratiskt sinnelag utöver det vanliga för att klara den rollen.

Organisationens utformning i kommunen kommer också att göra det besvärligt för den nye ledare som väljs. Därför krävs en organisationsrevision mycket snabbt. Den kan underlätta för att skapa en ny kultur i kommunen.

Slutligen kommer det att krävas en ny kultur. Den gamla har varit en konfrontationskultur. Den nya måste föra att lyckas bli en konsensuskultur. Konsensus tar längre tid än konfrontation. Därför krävs det tålamod, både av den nye kommunstyrelseordföranden, allianspartnerna och oppositionen. 

I dag är otåligheten det  mest tydliga. Det är en bra otålighet. Tålamod och uthållighet krävs i processerna och otålighet i resultaten.  Det är ingen lätt balans. 

Det som är bra är att vi mycket snabbt kommer att veta om ledarbytet blev lyckat eller ej.

Det kommer att stå med eldskrift redan efter 3-4 månader efter tillträdet

Till slut, låt mig önska den nye kommunstyrelseordföranden, vem det nu än blir: Lycka till!

Sista natten med gänget

Hänt i Värmdö

Jag besökte det offentliga sammanträdet med kommunens regering, kommunstyrelsen i kväll. Den som ledde sammanträdet var den numera riksbekante Jonas Nilsson. Han är ovanligt är ledigt klädd. Resten av församlingen framstod nästan som strikt klädda,  med några få undantag. 

Känslan vid sammanträdet var något av "sista natten med gänget". 

Samtalstonen på sammanträdet var lyhörd och inkännande. Det verkade som om både opposition och mittenpartier inte ville stänga några dörrar. Egentligen var tonen lite förvånande avspänd. Det var trots allt budgetsammanträde. Det skedde några mindre några mindre justeringar av texterna. Bland annat krävde centern och fick igenom en klarare skrivning i budgeten om återöppningen av öbiblioteken.

När jag kommer hem läser jag NackaVärmdöPosten på nätet. Där står det att mittenpartierna inte har förtroende för denne Nilsson. 

Så nu blir frågan: blir det strid eller kan det ske ett smärtfritt byte av kommunstyrelseordförande.

Jag säger som man sa i de gamla journalfilmerna: missa inte nästa veckas avsnitt.

Om kontakt anhålles

Den optiska telegrafen uppfanns 1792 av fransmannen Claude Chappe.  Den vidareutvecklades i Sverige av Abraham Niclas Edelcrantz. Den består av en mast med 10 fält som kan ställas i två olika lägen. Genom att att växelvis öppna och stänga kan man skapa 1024 olika kombinationer.

Den optiska telegrafen kunde på någon minut vidarebefordra meddelanden från Furusund till Stockholms slott på 7 minuter. Under 1700 talet byggdes ett antal optiska telegraflinjer i Sverige. Masterna är en föregångare till vår tids basstationer. Systemet är en föregångare till mobiltelefonen och datorn. I Sverige la vi ned den sista optiska telegraflinjen 1881. Allt enligt det utmärkta uppslagsverket wikipedia.org.

Gustavbergs fabriker, numera Villeroy Boch/Gustavsberg ville flytta sin fabrik till en ny plats i Gustavberg. Nu funderar man i stället på att flytta utanför Sverige. Detta berättar L G Nilsson på sin utmärkta blogg. Han berättar också att Dag Landvik funderar på att sälja det kulturcenter han byggt upp i Gustavsbergs hamn. Landvik ville så sent som i våras bygga en skyskrapa i hamnen.

Nu undrar man. Varför detta? 

Förklaringen är brist på kommunikation och  brist på handling från kommunstyrelsens ordförande herr Nilsson. Sover han månne i den rosa docksängen. Att han inte självmant returnerar samtal vittnar många företagsledare och företagare om som sökt kontakt med honom. 

Villeroy/Boch vill sätta igång ett detaljplanearbete för att kunna flytta fabriken. På grund av hemlighetsmakeri och svårigheter att få tag i, ja just samme kommunstyrelseordförande börjar man nu tröttna.

Som sagt, 1881 la man ner den sista optiska telegraflinjen. Sedan något år har vi ett mobilt kommunikationssystem som täcker 98% av landets yta. Det kallas 3 G. Systemet bygger på att förmedla signaler genom ett nät av så kallade basstationer.

För användaren fungerar det som följer: användaren lyfter luren när någon ringer upp och trycker vanligtvis på en grön knapp. Därefter kan den verbala kommunikationen börja. Resten sköter tekniken. Fantastiskt eller hur.  På motsatt sätt lyfter man luren och genom en knappsats, som precis som den optiska telegrafen har två lägen, slår ett nummer. När den som har det nummer man har knappat in lyft sin lur och vanligtvis tryckt på en grön telefonlur upprättas kontakt.

Där har vi det kontakt. Genom goda kontakter går kommunen och samhället framåt. Avsaknad av kontakt ger stagnation. Total avsaknad av kontakt kan var dödligt. Här kan vi tala om goda och dåliga spiraler. Nyckeln är dock alltid kontakten. Mobiltelefonen ger en möjlighet till kontakt. Fortfarande är den så kallat personliga kontakten den oöverträffade.

Politiskt ledarskap i Värmdö

Hänt i Värmdö.

När jag läser Hans-Ove Görtz insändare i Dagens NackaVärmdöposten så kommer jag att tänka på Pippi Långstrump. Hans-Ove har en uppfattning om att någon vill ta ifrån moderaterna något. Precis som Pippi har i ett avsnitt av någon av böckerna. Båda refererar de till att de litar på Nilsson. Sen tvingas de båda förtydliga sig.

Vad Pippi säger men Hans-Ove inte säger är att denne Nilsson sover i den rosa docksängen. De försöker båda uttala sitt stöd till namnet Nilsson och båda vet att det namnet skrämmer. 

Sen finns det olikheter, men det kan vi lämna därhän.

Nu höjs röster som vill ha svar. Frågorna och funderingarna refereras av bland annat Hans Lindqvist, Fredrik Sneibjerg, Annika Andersson och politikerbloggen.

Låt oss se vad som hänt sedan den borgerliga Alliansen tillträdde. Jag inskränker mig till ett exempel som visar på hur saker skett. 

 

En omorganisation sjösattes snabbt och utan en riktigt konsekvensanalys. Moderaternas kommunstyrelseordförande tryckte på. Han gav inte utrymme för dialog och diskussion. De som medverkade i sjösättningen upplever Nilssons diskussionsmetodik som "en mental knutpiska". 

Resultatet av omorganisationen är inte något att var stolt över. En stor del kommunens nyckelmedarbetare vill sluta eller har redan sagt upp sig. Organisationen är otydlig så att ärenden faller mellan olika stolar. 

En stor beställarförvaltning om kallas UKÄ (Ungdom Kultur och Äldre förvaltningen) har skapats. Medarbetare som inte kan bli experter på något område men som ska serva mycket olika verksamheter med beställarkompetens presterar betydlig sämre än vad de skulle kunna göra. 

Ansvaret är inte medarbetarnas utan de som sjösatte organisationen. Det vilar också ett tungt ansvar på den som var arkitekten bakom processen som skapade omorganisationen. Låt oss vara ärliga att detta Alliansens politiska beslut är ett stort misstag. 

Det som gör saken ännu värre är att man är rädd för att det kan bli ännu värre om man ändrar det som är dåligt. Kloka människor (politiker och i viss mån tjänstemän) som kördes över har blivit skotträdda och vågar inte längre fatta nya beslut. 

Detta är ett exempel på  ett politiskt beslut som bär Jonas Nilssons signum och som har upphöjts till Allianspolitik. Det finns fler exempel på misslyckanden. Alliansföreträdare från andra  Allianspartier säger som biskop Brask: "Därtill nödd och tvungen".

Jag tror inte att någon politiskt diskussion förs inom alliansens partier som inte fäster avseende vid "det sätt som Jonas Nilssons personligen kommer att reagera på det". Att Nilsson har skatteskulder det är inte roten till problemet. Det är "halmstrået som knäckte kamelens rygg".

Problemet med Jonas Nilsson är han ledarskap. Det är ett mobbande ledarskap. 

Var och en av de övriga kommunalråden kan vittna om hur de utsatts för mobbning av Nilsson. Exempel på detta är oproportionerliga utskällningar, psykiska trakasserier eller obehagliga psykiska situationer.

Läs gärna den utmärkta artikeln i uppslagsverket wikipedia som beskriver mer om mobbning.

 

Ledarskapet vi ser präglas av verbal och psykisk mobbning. Det utförs av en person som den kände mobbningsforskaren Dan Olweus beskriver som "har bättre självförtroende än andra men samtidigt är agressiva och i avsaknad av empati.". Han har till sig knutit en grupp av medmobbare som tillämpar denna ledarstil. En metod som har blivit vanlig bland dessa är att skylla på andra. 

Representanter för oppositionen säger att de mot bakgrund av denna ledarstil inte vill träffa honom (Nilsson) i enrum.

Hans-Ove säger sig inte känna till kritik mot Nilssons ledarskap. Henrik Paulsen tar i sin debattartikel i samma nummer av NVP upp ett exempel på sådan kritik, men det finns många fler. Det känner Hans-Ove till men han tiger.

Mittens partier kommer inte att gå till väljarna med Nilsson som kandidat till kommunstyrelseordförandeposten 2010. 

De trevare som har framförts från moderat håll om att erbjuda Nilsson en hedersam reträtt och att han avgår inom ett år ställer väljarans heder mot en persons heder. Väljarna visste inte vilken ledarstil de fick. Deras heder kräver kräver att vi återupprättar det demokratiska ledarskapet. Inte i september år 2009 utan omedelbart.

Peder Wallenberg frågar...och vem svarar?

Hänt i Värmdö

Peder Wallenberg kräver svar av kommunalrådet Jonas Nilsson i dagens NackaVärmdöPosten. Han vill uppenbarligen veta var Nilsson bor och att andra kort läggs på bordet. 

Wallenberg vill ha bakgrundsfakta för att bilda sig en egen definitiva uppfattning. Sen kommer han kanske att agera.

Om vanligt bondförnuft (och gamla fördomar) stämmer är Wallenberg inte socialdemokrat utan borgerlig. Då borde moderaterna lyssna och Jonas Nilsson följa uppmaningen. 

Jag tror att det är fler än Wallenberg som vill ha bakgrundsfakta för att kunna bilda sig sin egen mening för att kunna fatta ett vettigt beslut.