Det knakar i fogarna i den styrande Värmdökoaltionen

Mårtenssons meningar. se rapporterar om den allt djupare krisen för den styrande Värmdökoalitionen, länk.

Rapport från kommunfullmäktige, Värmdö kommuns riksdag

Hänt i Värmdö
Riksdagen i Värmdö hade sammanträde i onsdags. Numera direktstreamat över nätet, länk. Något som bloggen länge propagerat för.
Mycket tid ägnades åt debatt och ofta för dess egen skull. Framför allt en typ av frågestund där oppositionen ställer frågor till dem som styr. På politikerspråk kallas detta för interpellationer.
Man skulle också kunna kalla det för slagsmål där de inblandade hade önskat att de hade kniv, men inte får ha det. Sådana är nämligen reglerna.
Tyvärr blir många av dessa debatter något enbart för de redan invigda.
God idé som förfelas, tyvärr.

Ända till Värmdö kommuns riksdag förirrar sig också konsekvenserna av skandalen kring företaget Värmdövallen AB som ägs av Värmdö IF. Nu gällde det att skapa regler så att detta inte upprepades. Dåligt förarbete gav återremiss.
Välförtjänt, menar nog många.
En som dock närmast kokade över var Anders "Ankan" Bergman.
Någon sa lustigt att han såg helstekt ut. Bloggen menar mer åt à point hållet.
Andra menar medium rare.
Hur som helst är det trist att barnen får lida för att vuxna politiker inte har bättre koll.
Här borde "Ankan" känna sig rejält kokt. Dålig koll.

Några som försökte vara kulturella var miljöpartisterna. 

Cervantes verkade nämligen vara förebilden. 

Sancho Panza och Don Quixote ändrade scenen. Inte som i böckerna i fight med väderkvarnarna. Nej, i stället var det i ohelig allisans med dem. 

Miljöpartiets roll i Värmdö är Sancho Panzas. Han är som de flesta vet  Don Quixotes granne. Med löften om att få en egen ö att regera över övertalades han att bli Don Quijotes vapendragare under dennes ridderskap. 

Nu rullades förslaget om väderkvarnarna ut. Kostnad upp till 100 miljoner med lånade pengar. Avkastningskravet hälften av vad professionella investorer kräver. 

Även Sancho Panza kräver betalt för att tjäna sin herre.

Närmast från himlen om man får tro det allvar hon tog sig själv på anlände Yvonne Blombäck. 

Som vanligt upptagen av sig själv och sin förträfflighet. Kunskap är tyvärr inte en tung börda för denna kvinna. Vindkraftverket kommer att stå som ett monument över hennes dåliga omdöme. 

Andra och mindre spektakulära investeringar borde gjorts före denna för att rädda miljön.

Problemen med nybyggda vindkraftverk är ofta att verkningsgraden är betydligt lägre än vad man kalkylerat utifrån vindmätningar. Dessutom är de ekonomiska förutsättningarna mycket oklara just nu. Ett förvärv av ett redan existerande verk skulle inneburit lägre risk.

Miljöpartisterna får väl hoppas att det blåser i stället för att solen lyser i närheten av vindkraftverket.

Olika barn och olika regler eller hur vad det?

Hänt i Värmdö
Värmdö kommun styrs som bekant av en koalition.
Många menar att ett bättre namn är kollision. Bloggen har rapporterat om detta i olika poster.
Nu visar det sig att denna kollision inte behandlar alla partiers medlemmar lika.

Vid mötena i den styrande K gruppen, där tidigare alla medlemmar i koalitionens partier var välkomna är numera bara miljöpartiets medlemmar välkomna.
Detta har självklart vållat en hel del irritiation. Det borde gälla lika spelregler för all medlemmar i de ingående partierna.

Man kan undra varför det blivit så.
Någon menar att miljöpartiet varit bäst förhandlare. Andra menar att frågan har att göra med att utestänga personer med åsikter som ibland är obekväma. Kanske på grund av dessa personers utstrålning och kompetens.

I vart fall har det detta inneburit ett minskat förtroende för de styrande i Värmdö.
Själva idéen med demokrati förutsätter likabehandling.
Det borde till och med ledande kommunalpolitiker i Värmdö förstå.

Alla "Nallar" är inte gulliga och ofarliga

Hänt i Värmdö
Värmdöleaks har tagit del av dokument som visar att de styrande beslutat sig för att stänga ute medlemmarna från mötena i den styrande koalitionen, länk. Beslutet kommer efter en tid av rykten om att detta skulle ske.
Man genomför nyordningen med start redan i morgon den 23 april. Den har inte föregåtts av någon form av demokratisk process.

Ytterligare en bit öppenhet har försvunnit. En bit demokrati har vädrats ut och bort. Inte undra på att allt fler undrar varför man ska vara med i ett politiskt parti. Miljöpartiet som tidigare talat om vikten av medlemsförankring ger nu upp detta. Det sker till synes utan att man uppnått några andra vinster.

Redan tidigare har kommunstyrelsens arbetsutskott blivit mera slutet eftersom man inte för protokoll i vanlig mening. Diskussioner om att stänga  facknämndernas möten och kommunstyrelsen har förts. Hittills utan att man vågat minska öppenheten.

Enligt vad bloggen inhämtat från personer i den nära omgivningen av kommunstyrelsens ordförande Lars Erik "Nallen" Alversjös upplever han sig vara allt mer pressad. De synpunkter, ibland kritiska, ibland mycket konstruktiva blir för mycket för denne man. Diskussioner förs hellre med tjänstemän än med engagerade medlemmar och medborgare.

Demokratiskt närmar sig nu ledarstilen den struktur som den sparkade tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson hade. Till dennes försvar ska sägas att det fanns ett forum för alla alliansens medlemmar och förtroendevalda som kallades in ibland.
Något sådant forum har inte "Nallen" ansett sig behöva.
Han verkar mumla, absolut tyst, absolut inte.

De antidemokratiska tendenserna som Nilsson representerade gjorde att han fick sparken från sitt uppdrag. Nu ryktas det om att oppositionen mot Alversjö inom moderaterna funderar på en misstroendeförklaring.

Bloggen kan konstatera att moderaterna i opposition till socialdemokraterna velat ha en större grad av öppenhet. En viktig del av kritiken under 1970 talet och 1990 talet mot socialdemokratin var just hemlighetsmakeriet. "Buffel" Perssons ledarstil var en av förklaringarna till att Alliansen vann 2010 års val.

Det är viktigt att  de "nya moderaterna" lokalt inte kopierar de dåliga sidorna av den gamla, maktfullkomliga socialdemokratin.
Vad som sker i Värmdö just nu är ett beklagligt exempel på detta.

Rykten säger att Nallen vill slippa för honom misshagliga personer. Därav detta beslut. En av dem som pekas ut är denna bloggs skribent. Bloggen tar det som ett bevis på att man fyller en viktig funktion.

Miljöpartiet: hudfärg, kön och nationalitet spelar roll

Hänt i Värmdö
I veckans nummer av Nacka Värmdö Posten står en artikel om en nämndeman som inte var svensk.
Nu skulle väl de flesta säga att sådana finns inte. Det är helt riktigt sådana finns inte.
Därför kommer ett antal rättegångar att få göras om. Kostnaden för staten kan uppgå till mellan 0,6-1 miljon kronor.

Nu frågar sig vän av ordning, hur gick detta till?
Miljöpartiet i Värmdö ville hitta en person "som inte tillhör kategorin äldre vit man" om man får tro Camilla Strandman, ordförande i miljöpartiets valberedning.
Man alltså var klar över vad man inte ville ha.
Däremot verkar man var mindre klar över vad man måste ha, dvs en Svensk medborgare. Det är nämligen kravet för att få bli nämndeman. I valberedningar brukar man ha koll på om det finns krav på personer som ska nomineras till olika poster. Så inte hos miljöpartiet.

Slarvet kostar stora pengar och undergräver dessutom tilltron till rättssystemet.

Man får hoppas att miljöpartiet i sina led hittar en svensk, yngre, färgad, icke man som kan ta detta uppdrag.

Ode till ett vittrande rödgrönt samarbete

Kanske en obehaglig sanning

En fyndig affisch

Tipstack till valaffisch.se

Den politiska kartan ritas snabbt om

Opinionskartan förändrar sig snabbt. Den som för något år sedan talade om att moderaterna skulle vara Sveriges största parti hade blivit närmast idiotförklarad. Nu visar allt fler opinionsundersökningar att detta är verklighet. Senast är det Aftonbladet/United minds som visar på detta i en opinionsundersökning som refereras av Svenska Dagbladet i dag, länk. Den visar på 29,9% för moderaterna och 28,8% för socialdemokraterna. Samtidigt placerar sig sverigedemokraterna i riksdagen.

Det är inte svårt att förstå att socialdemokraterna är skakade. Det verkar inte som om man har en strategi som man följer. Snarare verkar det som om man skjuter vilt åt alla håll.

Ett parti som man försöker skjuta på är centerpartiet. Man ondgör sig över Maud Olofsson och partiets omprofilering, länk. Idén om att skjuta hårt på centern verkar inte vara förankrad i någon form av logiskt tänkande. Flödena mellan dessa partier är närmast obefintliga. Så det enda man åstadkommer är välkommen uppmärksamhet för centerpatiet.

De partier man lättast kan få röster från är miljöpartiet och moderaterna. Där har man redan givit upp hoppet om att vinna kampen. Trovärdigheten saknas i kontakten med Reinfeldt och miljöpartiet har man lierat sig med. Socialdemokraterna befinner sig nu i en hopplös återvändsgränd.

Vi närmar oss ett läge där läget efter valet blir en fråga om lim. Vilken av blocken har den starkaste sammanhållningen? Genom att bjuda in vänstern har det röda blocket lättast att spricka.

Om man inte vill ha ett extraval omgående måste något av blocken locka över ett parti för att kunna regera. Sverigedemokraterna har nämligen ritat om kartan. Det räcker inte längre med det egna blocket om man inte vill samarbeta med sverigedemokraterna, vilket båda blocken har deklarerat att man inte vill göra.

Ett alliansblock som stärker miljöprofilen med centern och miljöpartiet i vagnen tilltalar säkert många svenskar. Ett sådant alternativ skulle också eliminera vänsterns skattechock. Ingen skatt för förmögna och lägre fastighetsskatter är attraktivt för många. Med byte av språkrör i miljöpartiet ligger ett sådant scenario inom möjligheternas ramar.

Efter valet kommer vi att ha tre kategorier partier. De stora, dvs socialdemokraterna och moderaterna runt 30% strecket. Vilket som blir störst är en öppen fråga.

Ett mellanstort 9-10% parti i form av miljöpartiet. Resten är småpartier med 5-6% av rösterna.

Med ett valresultat som innebär att Alliansen fortsätter regera, ensamt eller med miljöpartiet kommer vi att se två partiledarskiften. Exit Mona och Maud ligger redan nu i korten. Inom socialdemokratin kommer ledarfrågan att ta lite tid att reda ut. Några självklara kandidater finns inte. Inom centern finns en sannolik kandidat och det är EU-parlamentarikern Lena Ek.

Vi går en spännande höst till mötes, men först kommer en gastkramande Almedalsvecka.

Andra bloggar: Per Ankersjö, Magnus Andersson

Mjuka miljöpartiet?

DN rapporterar om att årsmötet hos miljöpartiet i Stockholms stad utvecklade sig till ett råkurr av närmast hockeykaraktär, länk. Det är intressant att miljöpartiet avancerar som ett ånglok i opinionen och är djupt oeniga internt. De beskyllningar som haglar internt påminner mycket om de man beskyller andra externt för. En intressant observation.

Miljöpartiet i Stockholms stad avsatte sin manliga ordförande Jerker Thorsell och ersatte honom med Martin Hansson. Thorsell står nära den för sina telefonräkningar kritiserade Yvonne Ruwaida, länk. Ny kvinnlig ordförande blev Cecilia Obermüller.

Ruwaida placerades på tredje plats och behöver nu personkryss för att bli borgarråd efter valet.

Man kan diskutera vilka effekter som det dubbla ledarskapet i miljöpartet har. I varje läge man och kvinna. På ett sätt är det sympatiskt. När det kom var det vitalt och gav ett bra signalvärde när det infördes 1988. Nu, många år senare finns det en risk att systemet blir det ett sätt att konservera könsbalanserna och faktiskt minskar medvetenheten.

Dessutom är det fler viktiga grupper som borde lyftas fram i samma polaritetsordning som man-kvinna.

Andra bloggar: Per Ankersjö, makthavare

Miljöpartiet funderar på att bli småföretagarparti

Nu tas det fram nya penslar och färger i miljöpartiet. Den nya färgen sägs vara entreprenörsvänlig. I en debattartikel i Svenska Dagbladet talar de två språkrören om att man ska vara företagarvänligt, länk. Några konkreta förslag presenterar man egentligen inte.

I stället är det mest svepande formuleringar. Ett välmålat skal utan innehåll, helt enkelt. I många sammanhang framskymtar det tvärt om att miljöpartiets företrädare saknar kompetens för att förstå företagandets villkor. Jag har själv hört ledande lokala miljöpartister tala om att ett företag kan undvika skatt genom att betala av på sina lån. Tyvärr är detta inte ett enskilt undantag på miljöpartiets okunskap.

Det verkar mera vara regel än undantag att man inte gjort sin hemläxa. Jag kan inte annat än hålla med Per Ankersjö som talar om arma företagare om MP, S och V får styra, länk.

En av förutsättningarna för ett företagarvänligt samhället är att de rödgröna säger definitivt nej till sparskatten eller förmögenhetsskatten som socialdemokraterna kallar den.

Sparande ska inte bestraffas. Detta är centralt för företagare där verksamheten riskerar att går upp och ned.

Andra bloggar: Helene Törnqvist, Stefan Karlsson, Johan Hedin, Den hälsosamme ekonomisten

Resursskoledebatten sedd som en hamburgare

Hänt i Värmdö

Resursskolan är räddad. 

En tanke som snurrar i huvudet är hur man ska bedöma en viss hamburgerkedja med rötter i norr. Vilka likheter finns mellan hamburgerkedjan och debatten i utbildningsnämnden i Värmdö kommun om resursskolan? 

Om själva hamburgerkedjan vet vi att den startades i slutet av 1960-talet av Curt Bergfors och hans sambo i Gällivare. 

Kedjan i all ära, men är hamburgare nyttiga eller inte? 

Det är svårt att svara på. 

Om man undviker bacon på burgaren är den säkert nyttigare än om man väljer till det. 

Ofta finns det en del grönt till hamburgaren. Det är nyttigt.

Brödet som finns ovanför och under är bara nyttigt i undantagsfall. 

I utbildningsnämnden finns en miljöpartist som heter Max. Han har samma namn som den berömda hamburgerkedjan. 

Max försökte nog Maxa miljöpartiets insats i utbildningsnämnden under kvällen. 

Berusad av framgången i EU valet verkar det ha slagit slint.

I miljöpartiets burgare i utbildningsnämnden fanns det inte mycket matnyttigt. I stället för att medverka till att rädda resursskolan valde miljöpartiet som enda parti att avstå från att delta i beslutet. 

Innebär det att man inte vill bevara resursskolan?

Det känns som om det var väldigt lite grönt i agerandet från miljöpartiets sida. 

I stället verkade man mer intresserad av taktik. Den taktiken kändes som ett dåligt hamburgerbröd. Det fanns inget tuggmotstånd och näringsvärdet var lågt. 

Några små frön på översidan fanns det, men det var allt.

Efter denna lilla varudeklaration finns det anledning för föräldrar och väljare i Värmdö kommun att ställa sig frågan om näringsvärdet i miljöpartiet är så högt att partiet verkligen är värd en röst.

Andra bloggar: Annika Andersson, Värmdöcenterns blogg,

Andra artiklar i Nacka VärmdöPosten. länk, länk

IPRED: Upphovsrätt är mer än en fråga om integritet

Max Andersson kritiserar i en bloggpost Rick Falkvinge för att ha uppfattat miljöpartiets syn på upphovsrätt fel. 

Miljöpartisten Andersson tar sin utgångpunkt i IPRED. 

Falkvinge citerar miljöpartisten Esabelle Dingizian som bland annat skriver: "det är viktigt att upphovsmännen får fullgod ersättning för det arbete de utför". 

Det är svårt att lagstifta om ersättningen. Upphovsrättslagstiftningen skapar bara de lagliga ramarna.Den talar inte om ersättningens storlek.

I dag skyddar den gamla distributionsmodeller och inte upphovsmännen. Jag ser inte att miljöpartiet sätter upphovsrätten i förhållande till dagens distributionsmodeller. 

Andersson hävdar att Falkvinge inte sätter Dingizians yttrande i sitt rätta sammanhang. Hon avslutar med att ställa upphovsrätten mot integriteten.

Det är en polaritet. Den är viktig. Den är dock inte allt. 

Ett annat perspektiv är hur lagstiftningen kan främja upphovsrätt genom nya distributionsmodelller. Ytterligare ett är hur skapande i relation till tidigare skapat kan stimuleras. Här gäller det att lyfta blicken och resonera principiellt och blicka framåt. Tyvärr ser inte heller jag några spår av det hos miljöpartiet.

Frågorna kring upphovsrätt inrymmer mycket mer än  integritetsfrågorna.

Här är många partier svaret skyldiga både i ord och handling.

Opportunisterna däremot är många.

Andra bloggar: Minimaliteter, HAX

Mona och Fredrik = sant?

Mona Sahlin byter strategi. Från att ha varit helt tyst och framgångsrik övergår hon nu till att tala. Hon har i det tysta ändrat laget på ett imponerande sätt, som Johan Ingerö beskriver. När hon börjar tala händer det något. Det blir inte så bra. Carl Bildt har gjort den erfarenheten tidigare. Som tyst var han extremt framgångsrik. Som talande mycket mera medelmåttig.

Nu har Sahlin format en ny allians med miljöpartiet. Vänstern lämnas i skamvrån. Förmodligen är det rätt tänkt, men fel genomfört. Socialdemokrater som Annika Andersson påpekar att detta stärker blockpolitiken. Just nu tror jag väljarna önskar mer av samförstånd. Att lämna vänstern utanför riskerar att utlösa ett nytt rosornas krig. Som Henrik Alexandersson kommenterar.  

I det läget kan gamla spöken träda in på arenan. Pär Nuder är till exempel inte död. Han sover bara. Det finns fler i kulisserna som väntar på sin tid.

Alliansens tillkomst var ett svar på en brist på gemensam politik. Det gav valvind i ryggen. Socialdemokraterna och miljöpartiet blir inte samma vinnare. Dessutom har vi en situation där sverigedemokraterna och eventuellt piratpartiet knackar på riksdagsdörren. 

Då ritas kartan om. Vem ska samarbeta med vem för att skapa regering?

Det enklaste i ett sådant läge vore en stor koalition mellan m och s. 

I dagens läge är de trots ordkriget nästan lika som bär. Ett dreamteam för s och m vore Mona och Anders. Jag skulle i vart fall aldrig lägga min röst där.

Den som lever får se.