Riskdagen: varning för tsunamin!

Det är lättare att skydda sig mot den typen av tsunami som finns på sjön än av de lagar som stiftas av riksdagen och som skapar en tsunami mot integriteten. Det är slutsatsen av den artikel som docenten Lars Melin skriver i SvD i dag, länk.

Effekten är att det inte finns något utrymme för eget omdöme och ansvar.

I det långa loppet är det illa för ett samhälle.

Det borde utfärdas en tsunamivarning för riksdagen.

Andra bloggar: Peter Andersson, Henrik Alexandersson,

Andra medier: SvD,

Political Open Source Management del III

Att partierna ska vara transparenta och öppna är lätt att inse. Sedan är det svårare att förverkliga. Det blir förmodligen lite lättare att våga när vi ser hur internet och bloggosfären breder ut sig. Själva ledordet där är inte hemligheter. Det är i stället, dela med dig. Öppenhet i alla led. Det gör något mer än förbättrar klimatet. 

Öppenhet ligger ofta långt från hur många partier uppför sig i praktiken. Det parti som först vågar vända på detta och sätta öppenhet framför idén om hemliga strategier kommer att se kraften i det förra. Vi ser små steg från olika partier för att utforska, men vi saknar det stora klivet. Jag väntar med spänning på att ett parti som gör det. Då kommer att se en tillväxt i det partiet som blir avsevärd. Det kommer att bli svårare att styra, men kommer att få bättre beslut och mer inflytande. 

Ett annat område som kräver mer öppenhet är riksdagens utskott. På samma sätt försöker man inskränka insynen i kommunalpolitiken genom att införa arbets- eller beredningsutskott.

Political Open Source Management står för öppna och offentliga utskott i riksdagen och öppna arbets- och arbetsutskott i alla typer av kommuner (primärkommun, landstingskommun och även kyrkan). 

Genom att ge möjlighet till insyn för alla skapas inga obehagliga överraskningar á la FRA lagen. Dessutom ges möjligheter att medborgare, bloggare och övriga media kan tillföra debatten både åsikter och fakta under hela beslutsprocessen. I FRA fallet hade detta betytt mycket.

I kommunerna ryktas det inte sällan om att det förekommer korruption. Man diskuterar om det är vänskapskorruption eller korruption där pengar är inblandade. En annan typ av korruption är där en politiker lovat någon ett visst beslut. Sedan försöker politikern driva igenom beslutet i det tysta. Genom öppenhet i alla led minskar misstankarna. Det finns ju inget att dölja. Det minskar också frestelsen. Risken att bli påkommen är mycket större.

Tack för inlägg och kommentarer av: farmorgun, lars-erick, Henrik Alexandersson och många fler. 

Är intresserad av mer diskussion om öppenheten i det politiska beslutsfattandet. Kom med fler inlägg. Speciellt intresserad är jag av var socialdemokrater och miljöpartister står här. Ingen med den partitilhörigheten har nämligen kommenterat

Avspärrat mot folket

Så var det dagen för riksmötets högtidliga öppnande. 

Den stora dagen för riksdagen var det inte. En maratonmanifestation inleddes nästan samtidigt på Sergels torg. Den var för yttrandefrihet och mot FRA-lagen. Ganska många människor hade samlats. Imponerade arrangemang.

Dagens Nyheter rapporterar.  Talare på talare steg upp i och talade sig varma för yttrandefriheten och tryckfriheten på torget. De som talade representerade ett tvärsnitt av Sverige. Jag tror aldrig att det inträffat att en politisk manifestatation har fått en så bred tillslutning någonsin.

 

Utanför slottet demonstrerade Piratpartiet. De skanderade Nej till FRA. Olika talare uttryckte fritt sin oro och avsky för FRA lagen. Detta skedde medan riksdagsledamöter tog sig från Riksdagshuset till Storkyrkan för gudstjänst. Polisen hade spärrat av delar av gamla stan. Känslan av att folkets politiker inte ville möta folket var stark. 

Avspärrningarna visade på att politikerna inte ville se sina väljare i ögonen. De visade också på avståndet mellan folket och politikerna. Ibland undrar man var nyfikenheten är hos våra folkvalda på dem som uttrycker en åsikt. Den var i vart fall inte närvarande i dag.

 

Genom att isolera sig och utnyttja polisens möjligheter till att skärma av blev det aldrig ett möte. Det som blev min tanke när jag stod framför slottet, var fantasin runt Gustav Vs tal till bondeuppropet. Det talet markerade en avslutning på kungens inflytande över riksdagen.

Känslan här var att med hanteringen av FRA frågan är sannolikheten stor för att allt fler framförallt unga lägger en röst på Piratpartiet. Missnöjda Alliansväljare kan också tänka sig att missnöjesrösta på dem. 

Var det starten på ett nytt partis intåg i riksdagen vi såg eller var det något annat. 

För det var något nytt i luften.

Konsekvenser av FRA debatten på kort och lång sikt

Jag undrar om någon fråga i modern tid har skapat en mera intensiv debatt och där politikerna vägrat se att man inte har folkets förtroende än FRA debatten. Det skulle möjligen vara löntagarfonderna eller kärnkraftsdebatten. 

Kanske måste vi söka oss ännu längre tillbaka i tiden. En fråga som skapade en konstitutionell kris var försvarsfrågan i början av 1900 talet.

Den 21 december 1911 undertecknades det så kallade bondeuppropet om försvaret. Den 6 februari talade kungen till Bondetåget. Han talade till 30.000 bönder som hade samlades på borggården. Gustav V talade till tåget, men hade inte förankrat innehållet i talet med regeringen. Kungen tog avstånd från den liberala regeringen under ledning av Karl Staaff och betonade sin personliga makt. 

Några dagar senare arrangerade socialdemokraterna ett demonstrationståg i Stockholm till stöd för den liberala regeringen som kungen hade kritiserat och till stöd för parlamentarismen. 40-50.000 deltagare mötte upp i demonstrationen. Det blev slutet för kungens inflytande över politiken. Parlamentarismen infördes. Grundlagarna förändrades inte trots att parlamentarismen de facto införde 1917. Lagstiftningen ändrades först 1969.

Den debatt vi ser idag visar på en misstro mot det rådande parlamentariska systemet. Människor ställer med rätta frågan: Hur kunde detta ske?

De möjligheter som grundlagarna ger för folket att utöva sin makt genom val och rådgivande folkomröstningar räcker inte. Kanske måste det till ett institut med beslutande folkomröstningar i stället. Det kan också vara så att det skapas möjligheter till att använda internet för att styra landet. Folkomröstningar på nätet eller parlamentariska fora på nätet är kanske en möjlighet.

Det krävs åtgärder för att återupprätta folkets förtroende för de valda och för systemet.

Ett annat problem är att folket har ett ökat behov av en privat sfär. 

Fri- och rättigheterna måste tydligare definieras och utvecklas. Tryckfriheten och yttrandefriheten på nätet måste skrivas in i grundlagarna. 

Samtidigt blir folket mera inklämt och de facto minskar friheten.

EU ställer krav på att reglera våra privatliv. Lagen om teledatalagring  är ett exempel på detta. EU har nämligen ett direktiv som föreskriver att medlemsländer ska lagra bland annat inloggningsuppgifter och uppgifter om vem en mobiltelefonabonnent ringt. 

EU behövs för att skapa frihandel. EUs makt över yttrandefriheten måsted äremot begränsas. Utan en inskränkningen av EUs mandat här kommer kredibiliteten ytterligare att minska. Det kommer att bli fler nej till Lissabonfördraget.

Vi ser att FRA debatten har ändrat mönstren i politiken. 

Nu måste nästa steg till. Ramverket måste också ändras

Kortsiktigt får vi fokusera på demonstrationerna mot lagen den 16 september

Om du undrar om demostrationerna den 16 september finner du information om dem här och här.