En budget i skuggan av risken för en triple dip

I samband med finanskrisen 2008 talades om risken för en så kallad double dip. Många så kallade förståsigpåare avfärdade detta scenario. I dag är vi i den andra delen av double dip.

Frågan är nu mer om vi är i ett sammanhang där det finns anledning att befara en triple dip?

Den första dipen var bankernas kris,

Den andra dipen är de svaga Europeiska staternas kris.

Den tredje dipen kan bli de så kallat starka Europeiska staternas och USAs djupa kris.

Allt talar för att Grekland inställer sina betalning inom någon vecka. Därefter lämnar man Euron. Italien lär följa efter inom någon månad. Med betydande ansträngningar lär Frankrike och Tyskland rädda sina finansiella system. Därefter kommer läget att stabiliseras.

Frågan är om det blir mera permanent eller bara tillfälligt?

I USA kommer läget att vara relativ stabilt fram till och med en period efter presidentvalet. Mycket talar för att vi får en ny republikansk president med en demokratisk majoritet kongressen. I det läget skapas ett nytt dödläge. Höjda skatter mot besparingar är alternativen. Motståndarna i den amerikanska politken överväger inte ens möjligheten att kombinera de båda lösningarna.

I Europa har Tyskland ansträngt sina finansiella resurser genom räddningen av sina stora banker. Detta parallellt med den fortgående skuldexpansionen i delstaterna för att en konjunkturnedgång skapar kris i Tyskland.

I Frankrike skapar räddningsaktionen för bankerna ett närmast hopplöst statsfinansiellt läge. Oklarheter kring redovisningen av de franska statsskudlerna ökar på oron. Det utlöser den franska krisen.

I detta läge försvinner förutsättningarna för Euron. Det är den tredje dipen.

Vi får hoppas att den tredje dipen bara är en riktigt dålig mardröm.

I detta läge gör Anders Borg, länk, länk, länk, länk i dag rätt. Försiktighet är en dygd. Han lägger fram en ansvarsfull budget. En statsskuld kring 35% av BNP gör att svenskarna kan vara relativt trygga. Ett få ned statsskulden under 1.000 miljarder kronor är ett styrketecken. Då förmår den svenska ekonomin klara även en triple dip.

Det som kan krydda budgeten är en snabbtågssatsning på 125-150 miljarder kronor under 5-7 år som bekostas av det privata näringslivet. Vi talar om ett PPP, public-private-partnership. Det torde vara en framsynt satsning som håller kostnaderna för staten nere. Samtidigt stärker satsningen Sveriges konkurrenskraft.

Skuldkris: 2010, 2011, 2012, 2013, 2014...

Det första tecknet på skuldkrisen som blev känt för offentligheten var Lehman Brothers i New York som gick i konkurs den 15 spetember 2008.

Faktisk började det en vecka tidigare då den Amerikanska staten tog över ägandet av bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac. Det senare institutet garanterade cirka 57% av alla bostadslån på den Amerikanska marknaden som är värd ofattbara 12 trillioner (eg billioner på svenska) dollar. En enorm strukturförändring alltså.

Den 25 mars i år fick Grekland sitt nödlån efter en turbulent resa. Andra länder står på tur, officiellt och på spekulationslistan. I efterdyningarna av detta har företagen i Europa fått kraftigt ökade upplåningskostnader och betalar genomsnittligt mer än sina amerikanska konkurrenter, länk.

I bakgrunden har hela tiden funnits oron för USAs galopperande skuldsättning.

Delstaternas svåra ekonomiska läge har också varit känd under lång tid, men marknaden har inte reagerat.

Nu börjar marknaden mera fokusera på den offentliga skuldkrisen i USA, länk. Det samlade underskottet för USAs delstater beräknas till cirka 130 miljarder dollar för i år. Bara Calinfonen står för 25 miljader dollar av dem. USAs federala regering har skulder på cirka 14 trillioner dollar. Det motsvarar ungefär 100% av BNP.

Spekulationerna är många, länk.

En sak är säker den offentliga skuldkrisen är inte över.

-Den har bara börjat visa sin effekter

Dollarn vandrar på en skakig väg

Det som för 10 år sedan var något helt otänkbart börjar nu allt mera bli en realitet. Vad vi talar om är att USAs statsobligation kan komma att nedgraderas från högsta kreditvärdighet.

I ett mail till business insider, länk bekräftar Pierre Cailleteau som är VD för ratinginstitutet Moodys att man håller ett vaksamt öga på hur stort det offentliga underskottet är av skatteintäkterna. Han säger att räntekostnader på 18-20% är max vad USA kan klara om man ska vara AAA rated. Enligt USAs budgetdepartement är man där å 2018. Mera pessimistiska bedömare talar om att nedgraderingen redan kan komma om 2 år.

En annan som oroar sig för USAs ekonomiska utveckling är finansgurun Marc Faber, länk. Han säger att statsskulden på 12 triljoner dollar kommer att skapa en kraftig inflation i USA. Sannolikt kommer den amerikanska staten nämligen att öka penningmängden kraftigt. Detta riskerar att skapa en kraftig inflationspress, enligt Faber. Man bör betänka att Marc Faber är en närmast diplomerad domedagsprofet, men hans oro delas samtidigt av allt fler.

Marc Faber uttrycker samma oro i en artikel på yahoo finance, länk. Enligt Faber ser secenariot ut så här:" After every financial crisis there's a sovereign debt crisis, Marc Faber says. Countries that borrowed too much during the boom times start struggling to pay their competitors back, and eventually some of them default.

The countries most likely to blow up this time around are the "PIIGS": Portugal, Ireland, Italy, Greece, and Spain. One ore more of them, Faber says, will likely default in the next couple of years. And, that could result in the death of the Euro currency.

Longer-term, Faber says, Japan and the US are in line for the same fate.

The US crisis won't hit us this year or next year. But within 5-10 years, the United States will be forced to quietly default on its debt, most likely by printing money and destroying the value of the currency.

The main problem comes down to two things: 1) ballooning debts and 2) future interest costs."

I sammanhanget är det intressant att notera att Kina tar eurons parti, länk. Genom att markera att man kommer att fortsätta köpa statspapper i euro skapas en tillförsikt på marknaden. Detta kan också ses som en varning till USA i det pågående ordkriget om den kinesiska valutans värdering.

Andra medier: e24.se, di.se, dn.no