Visar inlägg med etikett USAs skuldkris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett USAs skuldkris. Visa alla inlägg

måndag 14 januari 2013

USA i farligt dödläge

Direkt efter nyår kom de amerikanska politikerna överens om en tillfällig lösning för att inte hamna i fiscal cliff läget, länk.

Samtidigt visste man att nästa utmaning blir lånetaket. Statsskulden är nu uppe i ofattbara 16.400 miljarder dollar. President Obama vill hantera situationen genom att man löser varje delmoment för sig. Republikanerna däremot vill ha en helhetslösning. I denna helhet ingår besparingar som den centrala komponenten.

Lösningen efter nyår var relativt lätt att finna.
Denna gång är positionerna mera låsta och det är mycket mer prestige med i spelet.
I potten liggen en betalningsinställelse för USA som nation och ett till två stegs nedgradering av kreditbetyget. Pengarna är bokstavligt talat slut i statskassan i mitten av mars i år, om inget görs.

Obama höjer nu tonläget och talar om motståndarna som "oansvariga" och "absurda", länk.
Samtidigt är det tydligt att presidenten har bråttom.
Snart installeras han för sin sista period i vita huset och ett nytt utrikespolitiskt lag tar plats. Det kan tillfälligt flytta fokus från det allvarliga ekonomiska dödläget.

Republikanerna verkar vara beredda att driva spelet till att staten får stänga ned olika verksamheter och först då realförhandla.

Obama kan bli presidenten som sänkte USAs kreditbetyg med tre steg.
Obamas oförmåga att finna förhandlingslösningar är oväntad.
Samtidigt har han en ovanligt hårdnackad motståndare i ett polariserat och revanchistiskt republikanskt parti.

fredag 9 november 2012

Efter presidentvalet och inför "fiscal cliff"

Förloraren i det amerikanska presidentvalet, Mitt Romney funderar just nu som bäst över vad han ska göra, länk. Det spekuleras i allt från att skriva artiklar i välrenommerade tidskrifter till att bli VD för något av bilföretagen i USA. Den ekonomiska drivkraften för Romney verkar inte vara så stark. Han har avvisat många luckerativa anbud. Ytterligare en möjlighet är att engagera sig i Mormonkyrkan.

Den stora frågan är om Romney överväger att ge sig in i en ny presidentvalskampanj om fyra år.
Han är 65 år i dag och åldern skulle inte vara något hinder. Samtidigt, ingen annan före honom har gjort det tidigare.

Romneys chanser 2016 lär vara helt beroende av hur skuldkrisen i USA utvecklar sig.
Där talar vi om två nyckeltal, budgetunderskottet och de offentligas skulder.
De utländska långivarnas roll för att säkra USAs finansiering blir allt viktigare. Då talar vi om Kina, Japan och oljeländerna i mellersta östern.

USAs skuldsättning drivs indirekt på av eurokrisen. Räntorna som USA kan sätta ligger på 1% och därunder. Det gör att inga normala bromsar slår till.
En normal låntagare får acceptera vad långivare vill ha i ränta. Fortfarande gäller inte detta för USA. Man kan fortfarande bestämma villkoren. Som mycket trovärdig låntagare fungerar detta. Det spelar ännu så länge ingen roll om man har högsta eller näst högsta kreditrankingen. Frågan lär bli aktuell om USA degraderas kreditvärdighetsmässigt med ytterligare ett eller två steg.

Om Obama lyckas sanera USAs ekonomi finns sannolikt litet utrymme för Romney 2016.
Om han inte lyckas är chanserna för Romney stora.

Bland lagstiftarna i Washington närmar sig nu sanningens timme.
Inträffar "fiscal cliff", länk lär USAs kreditbetyg sänkas närmast omdelbart. Politikernas oförmåga till att lösa problemen lär d vara skälet. Arbetslösheten lär stiga med minst en procentenhet. Den lär öka från cirka 8% till över 9%.

Nu talas det om kompromisser bland politikerna.
Vad ska hösta skattesatsen vara?
Balanspunkten verkar ligga kring 35%.
En viktig fråga är om skattesystemet kan förenklas och att man tar på en del säkerheter. Detta kan enligt vissa bedömare ge 100 miljarder dollar årlig i ökade intäkter.
Frågan är hur mycket och var ska man spara?
Ett påskyndat tillbakadragande från Afghanistan har positiva effekter på budgetunderskottet.

Kinas ekonomi verkar öka farten något, länk, vilket kortsiktigt kan gynna även den amerikanska ekonomin.
Generellt sätt ökar den Kinesiska ekomin cykliskt under 1,5 år efter partikongressen för att strypas därefter, dvs före partikongressernas. Detta gör det lättare för USA sysselsättningsmässigt. Samtidigt löser det inte skuldkrisen.

En fördjupad eurokris däremot lär hålla USAs räntor närmast syntetiskt låga, länk. Detta i kombination med att penningmängden ökar skapar ett underliggande inflationstryck.
Cynikerna kommer att säga att detta gynnar USA. Skulderna blir faktiskt lägre på så sätt. Samtidigt är inflationsekonomier alltid farliga.

Hur än omvärlden ser ut och förändras måste USA själv får en budget i balans och stopp på den offentliga skuldsättningen. Detta kräver att det skapas ett helt nytt politiskt klimat.
Frågan är om lagstiftarna och presidenten är mogna detta eller om man gemensamt skapar en ännu djupare kris?

tisdag 26 juli 2011

USAs skuldklocka

USAs skuldkris

USAs lagstiftande politiker leker med elden. Man agerar som om man vore helt fri. I verkligheten är USA starkt beroende av att kunna finansiera den statliga verksamheten genom lån. Den överlägset största långivaren är Kina, länk. Man är beroende av omvärlden på ett sätt som man inte varit tidigare i historien.

Egentligen sönderfaller problemet i två delkomponenter. Den första är om omvärlden har förtroende för valutan, dollar. Den andra är om omvärlden har förtroende för USA som nation och betalare.
Kina har placerat tillgångar på i storleksordningen 2.000 miljarder dollar. Hälften är i amerikanska statspapper. Som jämförelse kan nämnas att Japan har placerat cirka 900 miljarder dollar i amerikanska statspapper. Totalt kan länderna i Asien ha investerat 3.000 miljarder dollar i amerikanska statsobligationer.

För att kunna driva nationen USA vidare krävs att någon betalar, dvs att någon är beredd att köpa amerikanska statspapper. Till viss del kan man finansiera sina behov genom att helt enkelt trycka upp nya sedlar. Naturligtvis skapar en för stor sedelmängd ett inflationstryck.

I det korta perspektivet behöver USA höja sitt skuldtak med i storleksordningen 2.700 miljarder dollar. En av stridsfrågorna är när denna "överbryggningskredit" ska återbetalas. Enligt republikanerna ska detta ske senast 2012 medan demokraterna menar att det kan vänta till 2013.

Nästa vecka planerar USA att låna upp 87 miljarder dollar i nya lån. Totalt under augusti planerar man att ge ut nya statsobligationer för 500 miljarder dollar.
Hur allvarligt läget är om skuldtaket är inte är höjt till den 2 augusti är oklart. Sannolikt klarar USA att betala sina räkningar några dagar efter den 2 augusti, länk.

En av de viktigaste förklaringarna till att förhandlingarna drar ut på tiden verkar vara att en del konservativa inte tror att USA verkligen inte kan betala om skuldtaket inte höjs, länk.

Rent ideologiskt gäller frågan om USA ska höja skatterna eller ej. Tillbakadragandet av USAs trupper i Afghanistan och Irak blir allt mer en ekonomisk fråga.

Just nu är USA i full fart mot att devalvera sitt förtroende som låntagare och riskerar att bli nedgraderat av ratinginstituten. Det ger stora negativa globala effekter.

Tyvärr är det inte bara en fråga om skuldtak. Det blir allt klarare att även USA måste börja lösa sina stora strukturella ekonomiska problem, både lagstiftningsmässigt och funtionssättet federalt och i delstaterna.