Förloraren i det amerikanska presidentvalet, Mitt Romney funderar just nu som bäst över vad han ska göra, länk. Det spekuleras i allt från att skriva artiklar i välrenommerade tidskrifter till att bli VD för något av bilföretagen i USA. Den ekonomiska drivkraften för Romney verkar inte vara så stark. Han har avvisat många luckerativa anbud. Ytterligare en möjlighet är att engagera sig i Mormonkyrkan.
Den stora frågan är om Romney överväger att ge sig in i en ny presidentvalskampanj om fyra år.
Han är 65 år i dag och åldern skulle inte vara något hinder. Samtidigt, ingen annan före honom har gjort det tidigare.
Romneys chanser 2016 lär vara helt beroende av hur skuldkrisen i USA utvecklar sig.
Där talar vi om två nyckeltal, budgetunderskottet och de offentligas skulder.
De utländska långivarnas roll för att säkra USAs finansiering blir allt viktigare. Då talar vi om Kina, Japan och oljeländerna i mellersta östern.
USAs skuldsättning drivs indirekt på av eurokrisen. Räntorna som USA kan sätta ligger på 1% och därunder. Det gör att inga normala bromsar slår till.
En normal låntagare får acceptera vad långivare vill ha i ränta. Fortfarande gäller inte detta för USA. Man kan fortfarande bestämma villkoren. Som mycket trovärdig låntagare fungerar detta. Det spelar ännu så länge ingen roll om man har högsta eller näst högsta kreditrankingen. Frågan lär bli aktuell om USA degraderas kreditvärdighetsmässigt med ytterligare ett eller två steg.
Om Obama lyckas sanera USAs ekonomi finns sannolikt litet utrymme för Romney 2016.
Om han inte lyckas är chanserna för Romney stora.
Bland lagstiftarna i Washington närmar sig nu sanningens timme.
Inträffar "fiscal cliff", länk lär USAs kreditbetyg sänkas närmast omdelbart. Politikernas oförmåga till att lösa problemen lär d vara skälet. Arbetslösheten lär stiga med minst en procentenhet. Den lär öka från cirka 8% till över 9%.
Nu talas det om kompromisser bland politikerna.
Vad ska hösta skattesatsen vara?
Balanspunkten verkar ligga kring 35%.
En viktig fråga är om skattesystemet kan förenklas och att man tar på en del säkerheter. Detta kan enligt vissa bedömare ge 100 miljarder dollar årlig i ökade intäkter.
Frågan är hur mycket och var ska man spara?
Ett påskyndat tillbakadragande från Afghanistan har positiva effekter på budgetunderskottet.
Kinas ekonomi verkar öka farten något, länk, vilket kortsiktigt kan gynna även den amerikanska ekonomin.
Generellt sätt ökar den Kinesiska ekomin cykliskt under 1,5 år efter partikongressen för att strypas därefter, dvs före partikongressernas. Detta gör det lättare för USA sysselsättningsmässigt. Samtidigt löser det inte skuldkrisen.
En fördjupad eurokris däremot lär hålla USAs räntor närmast syntetiskt låga, länk. Detta i kombination med att penningmängden ökar skapar ett underliggande inflationstryck.
Cynikerna kommer att säga att detta gynnar USA. Skulderna blir faktiskt lägre på så sätt. Samtidigt är inflationsekonomier alltid farliga.
Hur än omvärlden ser ut och förändras måste USA själv får en budget i balans och stopp på den offentliga skuldsättningen. Detta kräver att det skapas ett helt nytt politiskt klimat.
Frågan är om lagstiftarna och presidenten är mogna detta eller om man gemensamt skapar en ännu djupare kris?
Den stora frågan är om Romney överväger att ge sig in i en ny presidentvalskampanj om fyra år.
Han är 65 år i dag och åldern skulle inte vara något hinder. Samtidigt, ingen annan före honom har gjort det tidigare.
Romneys chanser 2016 lär vara helt beroende av hur skuldkrisen i USA utvecklar sig.
Där talar vi om två nyckeltal, budgetunderskottet och de offentligas skulder.
De utländska långivarnas roll för att säkra USAs finansiering blir allt viktigare. Då talar vi om Kina, Japan och oljeländerna i mellersta östern.
USAs skuldsättning drivs indirekt på av eurokrisen. Räntorna som USA kan sätta ligger på 1% och därunder. Det gör att inga normala bromsar slår till.
En normal låntagare får acceptera vad långivare vill ha i ränta. Fortfarande gäller inte detta för USA. Man kan fortfarande bestämma villkoren. Som mycket trovärdig låntagare fungerar detta. Det spelar ännu så länge ingen roll om man har högsta eller näst högsta kreditrankingen. Frågan lär bli aktuell om USA degraderas kreditvärdighetsmässigt med ytterligare ett eller två steg.
Om Obama lyckas sanera USAs ekonomi finns sannolikt litet utrymme för Romney 2016.
Om han inte lyckas är chanserna för Romney stora.
Bland lagstiftarna i Washington närmar sig nu sanningens timme.
Inträffar "fiscal cliff", länk lär USAs kreditbetyg sänkas närmast omdelbart. Politikernas oförmåga till att lösa problemen lär d vara skälet. Arbetslösheten lär stiga med minst en procentenhet. Den lär öka från cirka 8% till över 9%.
Nu talas det om kompromisser bland politikerna.
Vad ska hösta skattesatsen vara?
Balanspunkten verkar ligga kring 35%.
En viktig fråga är om skattesystemet kan förenklas och att man tar på en del säkerheter. Detta kan enligt vissa bedömare ge 100 miljarder dollar årlig i ökade intäkter.
Frågan är hur mycket och var ska man spara?
Ett påskyndat tillbakadragande från Afghanistan har positiva effekter på budgetunderskottet.
Kinas ekonomi verkar öka farten något, länk, vilket kortsiktigt kan gynna även den amerikanska ekonomin.
Generellt sätt ökar den Kinesiska ekomin cykliskt under 1,5 år efter partikongressen för att strypas därefter, dvs före partikongressernas. Detta gör det lättare för USA sysselsättningsmässigt. Samtidigt löser det inte skuldkrisen.
En fördjupad eurokris däremot lär hålla USAs räntor närmast syntetiskt låga, länk. Detta i kombination med att penningmängden ökar skapar ett underliggande inflationstryck.
Cynikerna kommer att säga att detta gynnar USA. Skulderna blir faktiskt lägre på så sätt. Samtidigt är inflationsekonomier alltid farliga.
Hur än omvärlden ser ut och förändras måste USA själv får en budget i balans och stopp på den offentliga skuldsättningen. Detta kräver att det skapas ett helt nytt politiskt klimat.
Frågan är om lagstiftarna och presidenten är mogna detta eller om man gemensamt skapar en ännu djupare kris?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar