fredag 12 oktober 2012

Årets Norgehistoria: EU får Nobels fredspris

I Sverige har det så länge vi minns berättats Norgehistorier.
I dag kommer en helt ny och rykande färsk Norgehistoria, faktiskt berättad av en Norrman, Thorbjörn Jagland. Historien är kort och lyder: EU får Nobels fredspris, länk, länk, länk, länk.

Efter att ha delat ut priset till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo år 2010 siktar man du på att få vänner i stället för fiender.
För Norge som nation är det kanske bra. För tilltron till Nobelpriset är denna pristagare ytterligare ett hårt slag.

Att EU är ett fredsprojekt må vara hänt.
Samtidigt är EU projektet i gungning, precis som Euron. I det läget blir fredspristagaren EU på nytt ett politiskt budskap från Norge.
Det blir inget välfundamenterat pris, som ligger tidsmässigt och förståeligt avvägt.

Vid ett annat tillfälle skulle priset kanske vara trovärdigt.

torsdag 11 oktober 2012

Euron: en kamp mellan syd och nord

Hur Euron ska räddas blir allt mer och mer en fråga om nord mot syd i Europa.
IMF chefen Christine Lagarde tillhör lag syd, länk. Här gäller det att förneka behovet av lån ända till det absolut inte går längre och visa en mjuk linje mot länder som Grekland.

Mot lag syd står lag nord. Här är anföraren Angela Merkel, länk. Disciplin och öppenhet är ledorden. Holland och Finland är starkt kritiska mot utvecklingen och undfallenheten.

Två kulturer har försökt samsas i ett samarbete. Det har inte varit lyckat. Problematiken borde varit känd på förhand. Trots detta fick kortsiktiga politiska vinster vara viktigare än att ha uthålliga strukturer.

Samtidigt är både lag syd och nord fast i EU. Man har investerat mycket i ett projekt som inte fungerat.
Frågan är när man gör det självklara ändrar förutsättningarna. Euron i sin nuvarande form har inget existensberättigande. Den kostar framförallt skötsamma länder pengar.

Spänningarna inom Eurozonen håller på att skapa rejäla sprickor inom EU. Sannolikt blir en omröstning i Storbritannien första konkreta uttrycket för detta.
Frågan är bara när detta sker? 

Biden mot Ryan i natt

Nattens TV debatt mellan vicepresidentkandidaterna var en uppvisning i olika temperament och helt olika syn på verkligheten, länk, länk. En debatt som visade på monumentala olikheter.
CNNs tittarundersökning direkt efter debatten visar på ett svagt övertag för utmanaren Paul Ryan, länk.
48 mot 44 visade denna undersökning.

Däremot utropar svenska medier Biden till vinnare, länk. länk, länk, länk, länk, länk.
Man får en bild av att svensk media vill ha en demokratisk president. Man verkar vara mindre intresserad av att ta reda på hur amerikanerna uppfattar kandidaterna. Det devalverar medias trovärdighet.

Det var "bad" Biden mot "good" Ryan. Högt tonläge mot lågt tonläge. Det mest intressanta var kanske att Ryan hela tiden behöll sitt lugn. Ett av debattens höjdpunkter är sannolikt när Ryan efter att ha blivit avbruten lugnt ber att Biden håller tyst så att han kan berätta för tittarna.
Hur Bidens frustande, stånkande och (hån)skrattande åt Ryan uppfattades av väljarna har säkert avgjort debatten. "Conventional wisdom" visar att ett sådant beteende straffar sig.

Enligt CNN gick Ryans framtoning hem.
Andra amerikanska valanalytiker utropar Biden till segrare.
De flesta sansade bedömare talar om segrar med svag övervikt.

Debatten var en traditionell debatt resultatmässigt.
Den kommer sannolikt inte att vända någon valvind. Resultatet av debatten blir att de redan frälsta blir mer övertygade.

Intressant var att debatten hade ett mycket starkt faktafokus.

Nästa TV debatt hålls den 16 oktober mellan Obama och Romney.

I natt: Biden ./. Ryan

I kväll är det dags igen för TV-debatt i den amerikanska presidentvalskampanjen.
Klockan 03.00 i natt ställs vicepresident Joe Biden mot vicepresidentkandidaten Paul Ryan, länk, länk. Bland försöken att sätta etiketter på debatten talas det om att detta är den gamles kamp mot den unge.

Joe Biden är en mycket ojämn debattör.
Han kan vara briljant och kan slinta med tungan. En grodornas herre, skulle man kunna säga. Erfarenhet har han i övermått. Slagfärdig och sarkastisk som få, är andra epitet.

Paul Ryan liknar mer en Amerikansk Anders Borg. Han är påläst och kan detaljerna. Lite torr kan det tyckas. Samtidigt har han på ett förvånande sätt lyckats bli folktribun. Hans hemmaarena är ekonomin.

Biden måste lyckas i kväll.
Ryan kan gå till debatten avslappnad.
Det är Romney/Ryan som har vind i seglen. I en opinionsundersökning publicerad av Reuters leder nu Romney med 3% över Obama, länk.
Paradoxalt nog ger Romney attitydmässigt ett Obama-intryck från förra valkampanjen.
Däremot påminner Obamas kampanj för tillfället mer avslutningen på Hillary Clintons nomineringskampanj. har bäst förutsättningar, men lyckas inte få till det.

onsdag 10 oktober 2012

Får Värmdö kommun sin Gösta Bohman?

Hänt i Värmdö
Ibland går det fort att rita om politiska kartor.
För inte många veckor sedan var det avtackning av kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Alversjö. Det var mer en manifestation för den lokala konditorinäringen än något annat.
Att döma av bristen på kladdiga fat och kaffekoppar med den där lilla restposten kaffe hade det inte varit så många där.
På det personliga planet kan man säga att det var trist för Värmdö kommuns egen "Nalle" och buddhist.

Samtidigt visade det på något allvarligt. Det fanns inte så många bärande relationer i "Nallens" ledarskap. Kanske hade det fungerat bättre om "Buddhisten"i "Nallen" hade fått mera plats.
Det är möjligt att eftermälet skulle blivit ett annat om herr Alversjö tillbringat huvuddelen av sin tid som kommunalråd under ett lotusträd. Förmodligen hade fler nått upplysning då.
För upplysning ville många ha. Vad ville egentligen "Nallen". Det saknades upplysning från om vad kommunstyrelsens ordförande. Den fick tjänstemännen själva fundera ut.

Tjänstemännen fick en "Nalle" och ville inte ha en sådan. Helst hade de velat ha en Gösta Boman och därefter helst en Buddhist. Därför blev det tragiskt tomt både på avtackningen och under själva resan. Det fanns nämligen ingen som pekade mot målet.

I dag tackade Värmdö kommuns mest sociala politiker för sig.
Kaffekopparna lär inte räcka och tårtan lär ta slut när han avtackas.
För många kommer att vara där.
De första åren som kommunens ledare skapade ryktet om att han lyssnade.
Rätt eller fel. Det var så han uppfattades. Dessutom hände det en del.

Bryntesson var kommunalrådet som alltid tog chansen att träffas. Långa arbetsdagar blev det. Många dagar i veckan. Om det hade funnits ett skyddsombud hade de stängt Bryntessons arbetsplats.
För man får inte jobba 7 dagar i veckan.

För Bryntesson själv blev det nog allt svårare att vara i opposition.
Han är egentligen mer med än mot. Det slet säkert på psyket. Sannolikt kunde han inte i längden säga nej och nej i spegeln mycket länge till.
Då hade risken blivit uppenbar att det hade blivit nej till livet.
Därför sa han ja till Sigtuna. Där blir det med. Andra kommer att spela rollen av nej.

För den nya kommunstyrelseordföranden Monica Pettersson får bytet av motståndare konsekvenser. Hon kommer att möte en mera traditionell socialdemokrat.
Motsättningarna kommer att bli som de är i kommuner som mest.
Bra eller dåligt?
-Sannolikt blir det svårare för henne. Samtidigt har politiken i Värmdö blivit mer på temat lika barn leka inte bäst. Man har i mångt och mycket velat göra samma sak.
Det har allt för mycket blivit vems teckning av detta är vackrast. Värmdö kommun har saknat olika visioner. Det har inte funnits olika val. Det låter faktiskt lika vare sig man spelar i blå kostym eller röd. Däremot blir det skillnad om man spelar olika stycken.

SkärgårdsMonica kan vinna på kort tid. Den nya kommunstyrelseordföranden lär han några veckor på temat "smek-..." Det talas om 100 dagar.
Man kan undra över om det räcker med att ha skärgårdskompetens som kommunstyrelseordförande i Värmdö kommun.
Det krävs sannolikt en Gösta Bohman. Kompetens, utstrålning och vision i kombination skulle göra underverk.
Värmdö kommun är nämligen i djup kris.
-Frågan är om SkärgårdsMonica har tillräckligt av det?
Karl XII var kompetent, men saknade den exeptionella kompetensen i situationen,  för att vinna Poltava.
Hans eftermäle är både hjälte och förlorare.
Det finns en risk att SkärgårdsMonica får samma eftermäle. En välmenande och mera lyssnande skärgårdsMonica (än "Nallen") kan få det svårt att korrigera skutans felaktiga kurs.

Värmdö kommun är i djup kris. Trots detta agerar politikerna som om det fortfarande är fest. Skeppet har gått på ett isberg...

Vad som snabbt kan ske är att det parti som inte finns plötsligt skapas. Med socialdemokrater i Värmdö utan Bryntessoneffekten och moderater utan tydlig moderat profil skapas ett utrymme. Det finns förutsättningar för ett parti med tydliga visioner att ta upp till var fjärde väljare.  Kvalitet, sparsamhet och lägre skatter kan vara ett tema för detta parti. Samtidigt undrar man om någon är beredd att kavla upp ärmarna och göra jobbet. Det är lättare och säga fel, fel, fel! 

Exit (och entré) Bryntesson

Hänt i Värmdö
Nu Lars Bryntesson som oppositionskommunalråd i Värmdö, länk, länk, länk, länk, länk.
I stället blir han kommunstyrelseordförande i Sigtuna.
Bryntesson har varit kommunalråd i Värmdö kommun sedan 2002.

Det är inte speciellt underligt att Bryntesson lämnar politiken i opposition för att regera.
Som en exekutiv person har han inte trivts i att vara i opposition.
När nu möjligheten ges att få regera var förmodligen inte valet så svårt.

Många menar att Bryntesson dragit till sig väljare från andra partier och att man i Värmdöpolitiken kan tala om en Bryntesson-effekt. Nu kan den tesen prövas i verkligheten vid valet 2014. I vart fall är det en profil i Värmdöpolitiken som nu lämnar.

Det blir sannolikt lättare för den regerande koalitionen i Värmdö.
Mycket talar för att det blir ett kvinnligt nytt oppositionsråd, valet står förmodligen mellan Andrine Winther och Annika Andersson-Ribbing. Man kan heller inte utesluta en rockad inom socialdemokraterna, med en politiker som plockas till Värmdöpolitiken utifrån.

En del talar om att den mest livaktiga oppositionen inom koalitionen nu kommer att vara inom partierna och inte mellan partier av olika kulör.

En joker i leken kan vara Charlie Hansson, som nog skulle kunna tänka sig ett halvtidsuppdrag. Andra menar att Hansson är allt för orutinerad för att kunna komma i fråga. Processen lär starta mycket snart. På onsdag väljs Bryntesson formellt till det nya uppdraget.

lördag 6 oktober 2012

Livet i en morotskaka

Min mamma präglades nog av recepten i "Princessornas kokbok".
För att inte tala om "Sju sorters kakor".
Sedan kom tidningen "Allt om mat". Där började min egen gastronomiska resa.
Det är i dag på dagen den första gången kom ut, nämligen den 5 oktober. Året var 1970. Tidningen är med andra ord 42 år i dag. Efter den 4 oktober 1970 skulle aldrig det svenska köket bli sig likt. Bilder på mat som gjorde att man blev hungrig. En gång om året kom den stora genomgången av alla viner i systembolagets sortiment. Spännande var det.
På ett sätt öppnades dörren till en värld som var större än Sverige för de breda folklagren, när det gällde mat och dryck. I dag är tidskrifterna så smala att det närmast bli jobbigt att få överblick. Det spelar ingen roll om det gäller mat eller dryck. Så det blir till att googla för att överblick ska bli möjligt.

I denna värld av gastronomiska insikter som i stället för breda har blivit fragmenterade, djupa och smala fostrades man. Exponenten för detta är not morotskakan. Dess utveckling på kondis och cafeer utkonkurrerar närmast den asiatiska industrierna. Samtidigt var den äldre än jag trodde. Morotskakan har sina rötter i andra världskrigets sockerransonering. Tydligen gjorde kakan sina första moderna försök att erövra vår "sweet tooth" under 1960-talet. Kakans segertåg följde hand i hand med allt om mat. Den har fortsatt öka i popularitet, när tidningen för en mera tynande tillvaro.
Själva kakan är en märklig mix av medvetande och en genuin sockerorgie. Lite mer sofistikerad sådan hoppas man. Sannolikt är det bara ett av dessa tillvarons självbedrägerier.

Undrar förresten när det kommer en kardemummabullens dag. Att bara ha en kanelbullens dag den 4 oktober är ett uttryck för en inskränkt smak.
Att den 4 oktober var ett upprorets dag har de flesta nog glömt.
Då demonstrerade "direktörerna" mot löntagarfonder, anförda av smålänningen Gunnar Randholm.

Att göra den 4 oktober till kanelbullens dag vittnar om dålig historisk kunskap.
Kanske ska det vara en annan kaka i stället?