Mina meningar och reflektioner om hur vi formar vår värld och vårt varande, i det stora och det lilla, i det avlägsna och i det nära
tisdag 20 september 2011
Vaktombyte i Carnegies norska verksamhet
lördag 4 september 2010
Finansinspektionen: Sveriges Dupontar


Bloggen har hämtat inspiration till dagens finansiella bloggpost från från wikipedia. Den rör inte finansinspektionen även om texten beskriver många förhållanden som är likadana som i finansinspektionen. I stället rör artikeln två världsberömda detektiver, nämligen herrarna Dupond och Dupont, länk. Tillsammans kallas de ofta för Dupontarna. De är inte berömda för sin förmåga att klara upp brott som Sherlock Holmes. Nej de är världberömda för sin oförmåga. Trots detta skapar de en massa uppståndelse kring sin verksamhet.
Tyvärr verkar finansinspektionen bli allt mera lik Dupontarna. Nu säger man att Carnegie är ett helt annat företag än det man drog in tillståndet för. Om detta är sanning är det olycksbådande. Carnegie var ett av de företag som hade bäst kontroll över sin tradingportfölj enligt initierade bedömare inom branschen.
Finansinspektionen upptäckte inte att Carnegie utsatts för ett brott. Det gjorde företaget själv. Därefter bad man inspektionen om hjälp för att hantera situationen. När det gäller att hantera den avancerade trading som de flesta aktörer utför har inspektionen förmodligen lika god kontroll som Dupontarna. De uttrycker sig lika grötmyndigt som Dupontarna och de är lika effektiva som Dupontarna. Så här skriver wikipedia om inspekt... förlåt Dupontarna:
"Uppdragsgivare
Det råder en viss osäkerhet om vad de har för arbetsgivare. I vissa fall benämns de som detektiver medan de i andra fall benämns som poliser. Det finns vissa avsnitt där de säger sig tillhöra den hemliga polisen medan i andra fall är de utskickade av den franska polisen. Det mest troliga är att de jobbar för Interpol vilket förklarar varför de reser jorden runt för olika uppdrag.
I albumet Solens tempel får man se ryggen på Dupondtarnas chef.
Kompetens
Deras förmåga att lösa olika uppdrag verkar nästan obefintlig. De förefaller totalt inkompetenta, och man kan undra huruvida de överhuvudtaget kan klara något uppdrag. I Enhörningens hemlighet förekommer ett fall med ficktjuvar, som stjäl plånböcker. Dupondtarna försöker lösa mysteriet med de ständigt försvunna plånböckerna, och på ett mycket omständligt sätt lyckas duon till slut avslöja förövaren. I Faraos cigarrer framstår de ändå som att de kan klara ett uppdrag när det verkligen ändå är kris. Där lyckas de nämligen rädda livet på Tintin.
Dupontarnas mest inkompetenta arrestering är troligtvis den då de arresterar ett skelett på atomforskningslaboratoriet i Sbrodj (Månen tur och retur (del 1)). Detta sedan de en och en passerat en röntgenskärmframför en décauvillebana där då Dupont fått se Duponds röntegenbild och vice versa.
Förklädnader
En sak som också är anmärkningsvärd är deras förmåga att försöka maskera sig för att smälta in i andra länders miljöer. Resultatet av deras försök att maskera sig och smälta in brukar i stället oftast innebära att de tvärtom väcker en enorm uppmärksamhet bland befolkningen. Tydligast kan man se denna effekt i Blå Lotus där de på besök i Kina har försökt att klä sig som kineser med ett misslyckat resultat. Det är dock inte säkert om det verkligen är Dupondtarna själva som är så dåliga på olika länders kläder. I Månen tur och retur (del 1) har de anlänt till rymdforskningscentret i Sbrodj i Syldavien iklädda ett par halvt vansinniga grekiska dräkter. De träffar rymdforskningscentrets högste chef Herr Baxter som förklarar att dräkterna är grekiska. Dupondtarna blir då fundersamma och säger att de hade beställt syldaviska dräkter hos deras kostymmakare. Felet kanske därför ligger hos deras kostymmakare istället. Å andra sidan klär de sig ofta i landets folkdräkt, vilket inte är vardagsklädsel i något land. Det är lätt att tro att Dupontarna anlitar samme kostymmakare som kommissarie Clouseau, (Rosa Pantern), då vi här har en klar parallell. Rosa Pantern debuterar dock långt senare än vad herrar Dupond och Dupont gör.
Deras förtroende
Det som också kan vara anmärkningsvärt är att hur inkompetenta de än verkar så har de ändå ett visst förtroende hos sina överordnade. Trots deras inkompetens blir de hela tiden utskickade på olika uppdrag runt om i världen och många gånger är det dessutom ansvarsfulla uppdrag. Deras överordnade har med andra ord högre tankar om Dupondtarna än vad de kanske är värda. Det är också inte omöjligt att även deras uppdragsgivare är lika inkompetenta själva."
Fotnot: Bilden högst upp föreställer en av Dupontarna.Den nedre bilden till föreställer Finansinspektionens chef, generaldirektören Martin Anderssons.
fredag 3 september 2010
Summeringar av en turbulent vecka
lördag 3 april 2010
Världens största påskägg?
Den omstridde finansmannen Mats O. Sundqvist har gett sina barn ett enormt påskägg, länk. De får nämligen 25% av överskottet när bolaget Skrindan säljs eller avvecklas. Förutsättningen är att bolaget Skrindan är värt minst en miljard kronor.
onsdag 11 februari 2009
Statens investmentbank Carnegie såld
fredag 9 januari 2009
Finansnissar från Kaxås



lördag 13 december 2008
Carnegie: Förtroende eller ej för vd?
söndag 30 november 2008
Om inrättandet av Statens Hjärnverk AB
Inträttandet av ett Statens Hjärnverk AB.
När nu firma Borg & CO har köpt in Invesmentbanken Carnegie är det dags att gå vidare.
Nästa steg är att köpa in Volvo och SAAB.
Inköpspriset är lågt. Vad som kostar är att hålla dessa bolag. Utan åtgärder för att datera upp och utveckla företaget krävs i storleksordningen 3 miljarder kronor per år, bara för SAAB. Lägg till anpassning till marknaden så blir kostnaden under de närmaste 5 åren i intervallet 30-40miljarder kronor. Det är bara för SAAB.
För Volvo ser läget lite anorlunda ut. I år blir förlusterna cirka 8 miljarder kronor. Nästa år kanske förlusten ligger mellan 4-5 miljarder kronor. För Volvos del blir investeringen inklusive uppgraderingar mellan 50-70 miljarder kronor.
Total investering för det nya bolaget Statens hjärnverk blir melan 80-110 miljarder kronor under fem år eller 16-22 miljarder per år. Ändå har vi ingen kunskap om vad marknaden säger om dessa bilar.
Nu vaknar ledare i länder med föråldrade och förstelnade strukturer. Angela Merkel ser att det finns möjlighet att investera i Opel. I Frankrike vaknar Sarkozy. Renault och Pegout ska få friska franska skattepengar.
Här i Sverige kommer andra branscher att vakna.
Ta dagstidningarna som exempel. DN söker nu presstöd.
Ett förstatligande av hela sektorn borde ligga i linje med Sahlins idéer. Det finns många kvalificerade journalister som riskerar jobbet. Statens hjärnverk AB är lösningen. Här talar vi faktiskt bara om några miljarder per år för en hel bransch. Rena reapriset.
Om vi tittar på marknden manar det till eftertanke. På lång sikt, fram till år 2050 finns det en stor till växt. Vi talar om en möjlig bilpark på jorden som omfattar 3 miljarder bilar, enligt tidningen the Economist.
Tillbaka till Sahlins förslag. Vilken typ av bilar kommer att efterfrågas?
Tillväxen ligger på marknader som Kina och Indien. Bilpriserna kommer att ligga mellan 2.500-5.000 US dollar. Där har inte västerlandet speciellt stor kompetens, med några få undantag. En 2000 talets Henry Ford är sannolikt Ratan Tata. Ledare för Tata koncernen som introducerar världens billigaste serieproducerade bil, Tata Nano.
Miljöbilssegmentet har en framtid. Där kan europeiska bilar ha en konkurrensnisch.
Det finns andra möjligheter.
Om Sverige satsar på 80-110 miljarder extra på transportsektorn finns det andra projekt som staten har bättre kompetens på. Sverige borde i stället satsa på infrastrukturen för höghastighetståg. Här skulle Sverige kunna skruva upp ambitionsnivån. De nya tågen bör gå i 400 km i timmen i stället för de planerade 300 km/timmen. Då skulle sträckan Göteborg-Stockholm ta cirka 1,5 timme. Resan från Stockholm till Malmö skulle gå på strax under två timmar. En investering som skulle höja Sveriges konkurrenskraft.
Sist och slutligen vilken managementfilosofi kommer det nya bolaget att ha?
Vi har sett exempel på hur staten sköter detta. Mikael Ericsson, vd på Carnegie har genom sitt bristande ledarskap skapat en förlust på cirka 1,2-1,4 miljarder.
Vad gör staten när man äger bolaget? Uttalar sitt stöd för vdn och låter honom sitta kvar. Trots att allt väsentligt av förlusten uppkommit under hans brist på ledarskap. Det blir som att göra Clark Olofsson till generaldirektör för kriminalvårdverket på grund av hans djupa kunskaper om Svensk kriminalvård.
Det finns risk för att dåliga ledare kommer att styra Sveriges bilindustrier. Marknaden är den som är bäst på att bedöma riskerna inom industrin. Staten har egna bekymmer som kräver politisk ledarskap.
måndag 17 november 2008
Statliga Carnegie bank
Carnegies vd Mikael Ericsson, säger att skälet till kollapsen för Carnegie är en allt för snabb expansion. En intressant slutsats, men sannolikt tror inte ens Ericsson själv på den. Ett av de största felen var att man inte i tid genomförde de obehagliga besluten. 
