Mona Sahlin förlorade

Mona Sahlin blev inte generalsekreterare för socialistinternationalen heller.
Med siffrorna 46 36 förlorade hon. Det innebär att chilenaren Luis Ayala sitter kvar på den posten.

Undrar vilket jobb som Mona Sahlin kandiderar för härnäst?

Socialdemokraterna medlemmar i den dubiösa socialistinternationalen, förklara!

Nu är snart den socialdemokratiska partiledningen på plats. I Sydafrika för att stödja Mona Sahlin. Uppdrag: se till att Mona Sahlin blir ledare i socialistinternationalen, länk.

Organisationen är en brokig samling av partier, mer eller mindre löst associerade, länk. En del kan man undra vad de har för syn på demokrati. Som bekant var Hosni Mubaraks parti medlemmar fram till han störtades, utan att internationalen reflekterat över detta.

Carin Jämtin talar om själva organisationen internationalen som odemokratisk, länk. Trots att internationalen fungerar dåligt har den haft en överrepresentation av nordiska generalsekreterare. Faktiskt är den nuvarande generalsekreteraren den första icke euroeen. Frågan är hur man ska tolka detta.

Socialistinternationalens generalsekreterare

• Julius Braunthal, Österrike (1951-1956)
• Bjarne Braatoy, Norge (1956-1957)
• Albert Carthy, Storbritannien (1957-1969)
• Hans Janitschek , Österrike (1969-1976)
• Bernt Carlsson , Sverige (1976-1983)
• Pentti Väänänen, Finland (1983-1989)
• Luis Ayala, Chile (1989-present)

Organisationen, Socialistinternationalen är en organisation som är utomordentligt tveksam.
Att ingå i den är inte en helt självklar fördel.

Man kan faktiskt ifrågasätta socialdemokratin bara på grund av detta medlemskap. Vänsterpressen har varit ute och kritiserat Carl Bildt för närmast varenda "think tank" han har varit med i.

Det börjar bli dags för socialdemokratin att sopa rent framför egen dörr.
Argumentet att man ska förändra inifrån klingar ganska ihåligt. 

Juholt skapar ingen gräddfil till förtroende

Socialdemokraterna har tyst talat om en Juholteffekt efter den extra kongressen. Andra verkar nästan ha drabbats av en religiös upplevelse. Man har fått bilden av att Messias har återkommit till jorden.

Nu är det dags för vad som i det engelska tv programmet Idol kallas för "moment of truth". Sanningen är att Svenska folket till övervägande del inte har förtroende för Juholt, länk, länk per i dag. Enbart var fjärde väljare har förtroende för honom. Därigenom hamnar han som trea från slutet bland partiledarna.

Statsminister Fredrik Reinfelt har förtroende hos närmare 70% av väljarna.

Det som borde lända till eftertanke är det självklara. Förtroende är något man förtjänar. Hittills har faktiskt ordförande Juholt gjort något som gör att gemene man inte kan bedöma honom förtroendemässigt.

Nästa självklarhet är att politiken fortfarande är densamma som under den förra ledaren ordförande Sahlin.

Om Juholt gör sig förtjänt av väljarnas förtroende återstår att se.

Oddsen i socialdemokraternas partiledarval

Så har Mona Sahlin meddelat de det flesta har förstått: Det krävs en ny partiledare för socialdemokraterna och det är inte hon.

Vadslagningsfirman Ladbrokes, länk har satt oddsen så här i dag:

Mikael Damberg, 3 gånger pengarna. Kraftig ökade chanser.

Sven Erik Österberg 3,75 gånger pengarna. Minskad chans. Förra veckan var det 2,85 gånger.

Morgan Johansson 5 gånger pengarna. Minskad chans. Förra veckan var det 4 gånger.

Ylva Johansson 7 gånger pengarna. Minskad chans, Förra veckan var det 5 gånger.

Håkan Junholt 9,5 gånger pengarna. Minskad chans. Förra veckan 8,5

Per Nuder, Thomas Bodström och Anders Lago 10 gånger pengarna. Bodström och Nuder är lika sannolika som förra veckan. Anders Lago avancerar.

Veronica Palm, 11 gånger pengarna. Hon avancerar. Förra veckan var det 13 gånger pengarna.

Slutsatsen är att det blev ännu osäkrare om vem som blir ny partiledare när Mona Sahlin väl avgått. Kaoset inom socialdemokratin bekräftas på ett sätt av Ladbrokes.

De som håller ställningarna eller avancerar är: Mikael Damberg, Per Nuder, Thomas Bodström, Anders Lago och Veronica Palm.

Sven Erik Österberg är sannolikt redan ute ur leken om att bli ny partiledare. Detta redan innan matchen ens har börjat

Exit Mona

Så har då nummer ett av tre partiledare som sitter löst på grund av valresultatet avgått, länk. Egentligen skedde det odramatiskt, men samtidigt spänningsladdat skulle man kunna säga.

Mottot bättre än Persson kunde Sahlin aldrig förverkliga i ett val. I stället blev det tvärt om.

De politiska motståndarna är säkert kluvna inför hennes avgång. Många anser säkert att hon skulle varit en tillgång för alliansen. Internt inom delar av fackföreningsrörelsen öppnas säkert champagnen, speciellt i Skåne.

Exit Mona kan också innebära ett stopp för en förnyelse av socialdemokratin som Mona Sahlin ville, men inte förmådde. För Mona Sahlin inföll domsöndagen en vecka före kyrkans domsöndag, länk.

I sak innebär Mona Sahlins avgång att socialdemokratin blir ett vanligt parti i Sverige. Man kommer inte längre att vara "det stora partiet". Samtidigt blir man ett socialdemokratiskt parti bland många andra i Europa. Opinionsmässigt kommer man att vara i paritet med ett eller flera partier.

Mona Sahlins stora misstag var att inte stå loppet ut och säga nej till ett samarbete med kommunisterna i vänstern. Hade hon stått fast vid det hade hennes politiska öde blivit ett annat. Det rödgröna samarbetet blev Mona Sahlins stora politiska katastrof. Hon förmådde genom det samarbetet aldrig att göra socialdemokratin till ett storstadsvänligt parti.

Enda chansen för socialdemokraterna är att göra en extreme makeover. För det krävs någon som Fredrik Reinfeldt i de nya moderaterna. Det är mycket tveksamt om någon sådan finns. Om denne någon finns är det ännu mer osäkert om han eller hon skulle bli vald.

Läget går från dåligt till värre för socialdemokraterna.

Ladbrokes om nästa socialdemokratiska ledare

Bookmakingföretagen ger ganska goda underlag till resonemangen kring ny partiledare i socialdemokraterna. Bloggen har studerat vilka odds som vadhållningsföretaget Ladbrokes sätter, länk.

Bäst till just nu ligger Sven Erik Österberg, med 2,8 gånger pengarna. Morgan Johansson, ger 4 gånger pengarna. Ylva Johansson ger 5 gånger pengarna. Leif Pagrotsky ger 7.5 gånger pengarna. Håkan Junholt ger 8,5 gånger pengarna. Thomas Bodström ger 10 gånger pengarna. Illmar Reepalu, Pär Nuder och Veronica Palm ger 13 gånger pengarna.

Den första slutsatsen är lika enkel som självklar. Osäkerheten är mycket stor. Det är relativt höga odds för alla kandidater.

En kandidat som inte nämnts speciellt mycket tidigare är kommunalrådet i Malmö, Illmar Repalu. Han kan faktiskt bli en kompromisskandidat. Fackföreningeningsrörelsen i Skåne som inte gillar Mona Sahlin skulle kunna acceptera Reepalu. Samtidigt talar åldern emot honom. Han är 67 år. Samtidigt kan han definitivt sitta under två perioder. En kommunpolitiker som inte sitter fast i Stockholmsintrigerna kan visa sig vara lösningen.

Hur det än går kommer socialdemokraterna inte att vara ett större parti är 25-30%. Det borde man vänja sig vid. Bara här ligger en stor utmaning för gamla sossar. Det kommer säkert att krävas en övergångslösning. Det gör att namn som inte varit aktuella tidigare kommer att lanseras.

När oddsen går ned under 2 gånger pengarna börjar vi ser vart åt det lutar.

Ännu så länge ser vi bara resultatet av rena spekulationer.

Rädda Mona?

Socialdemokraterna blir allt färre, länk. Om utvecklingen håller i sig kommer snart wwf att klassa dessa livsformer som utrotningshotade. De kommer säkert upp på någon form av "röd lista".

Nu verkar debatten röra vem man ska rädda i partiledningen, länk.

-Är det Mona?

-Är det Thomas Östros?

-Kanske ska man rädda partisekreterare Baylan?

Man gör det genom att peka på att andra ska avgå. Därigenom hoppas man att den egna favoriten ska få sitta kvar.

Det verkar finnas en annan idé i partiledningen om en "remix" som ska rädda Mona. Idén verkar lika enkel som genialisk. Idén kommer från filmen Free Willy.

Man stylar om Mona och använder samma tema som i filmen, länk. Wikipedia beskriver upplägget så här: "Keiko var en späckhuggare som blev världskänd för sin roll i filmen Rädda Willy. Keiko föddes utanför Island mellan 1977-1978 och blev fångad 1979. Valfångarna sålde honom levande till en djurpark i Ontari, Kanada, där han utbildades. Han var mobbad av resten av poden i akvariet och såldes till slut till en nöjespark i Mexiko. Samtidigt hade manuset till filmen Rädda Willy eller Free Willy kommit till, och filmteamet letade efter en ensam späckhuggare som var tränad och kunde spela späckhuggaren Willy i filmen. De fick kontakt med nöjesparken och eftersom Keiko var den enda späckhuggaren de kunde hitta som var ensam och tränad hade de inget val. Men Keiko gjorde dem inte besvikna, filmen blev en succé."

Naturligtvis är detta ett fantastiskt spin. Den stora frågan är bara om det funkar?

Visst finns likheterna där, men porträttlikheten är kanske inte tillräckligt stor.

Sannolikt återstår bara en sak om man vill rädda Mona.

Styla om henne till Sveriges svar på Sarah Palin, länk. "Teaparty-rörelsen" får bli "kaffereps-rörelsen!. Det kommer att krävas en hord av imitatörer som populariserar och driver med Sahlins misstag. Det kanske kommer att fungera, men bloggen undrar ändå.

Förmodligen är det lättare att ge henne sparken omgående.

Kommunister åt vänster, miljöpartister åt höger och socialdemokraterna vet ej

Nu blir det paus i den rödgröna samarbetet. Det rapporteras från olika håll i dag, länk, länk, länk. I verkligheten är det slut.

Självklart är den utlösande faktorn att både socialdemokraterna och vänstern har så stora interna processer framför sig att man inte klarar ett samarbete med två andra partier. Dessutom sitter miljöpartiet i en situation där man inte får någon utdelning av sin valframgång. För att få det krävs samarbete med den styrande alliansen.

Mona Sahlin blir den paradoxala vinnaren av det avbrutna samarbetet som hon faktiskt tvingades in i av de fackföreningstrogna inom socialdemokratin. Hon slipper Ohlys ok. Det kommer att göra det lättare att fundera i storstadvänliga termer vad gäller förmögenhetsskatter och fastighetsavgifter. Samtidigt gör hon nu rent bord för en efterträdare att skapa en ny profil för socialdemokratin. Frågan är bara om man tar den möjligheten?

Lars Ohly är den stora förloraren. Aldrig har väl en kommunist haft så stort inflytande på ett potentiellt regeringsalternativ som bland de rödgröna. Nu förlorar han greppet om detta och blir förpassad till de kulisser där han hör hemma. För egen del får Ohly blicka åt centralstationen och SJ för fortsatta samhällsuppgifter. Såvida han inte accepterar att bli landshövding in något rött län i den norra delen av Sverige. Det ska bli intressant att se vilken integritet tågmästare Ohly har när det kommer till kritan.

Två nya stråkrör i miljöpartiet får fundera över hur man bäst skapar resultat av miljöpartiets program. Nu finns inga formella hinder längre för att pröva nya lösningar.

Eftervalsdebatt i socialdemokratin

Ililja Batljan tar bladet från munnen och kritiserar Mona Sahlin i en intervju i Veckans Affärer, länk, länk.

Mannen i fråga är inte vem som helst i socialdemokratin. Han är toppnamnet på socialdemokraternas landstingslista och är tidigare kommunalråd i Nynäshamn och numera oppositionslandstingsråd. Dessutom är han en av kandidaterna till att efterträda Mona Sahlin som partiledare för socialdemokraterna.

Nu sågar han Monas "politiklöshet" och kritiserar den storstadsfientliga förmögenhetsskatten och den höjda fastighetsskatten. Intressant, nu börjar den socialdemokratiska eftervalsdebatten att föras även offentligt.

Monas bästa politikerpolare Thomas Bodström däremot verkar fundera över om han har möjlighet att bli amerikansk politiker. Kanske guvernör skulle passa? Den svenska politiken lämnar han i vart fall för tillfället. Känner kanske att den nära kopplingen till Mona börjar bli en belastning.

En sak är klar detta är inte slutet på maktkampen inför socialdemokraternas kongress.

Det är bara början!

Socialdemokraterna: "Kraftfull och viktig förnyelse"

Det har kommit ett nytt spännande meddelande från socialdemokraternas partihögkvarter, länk.

Meddelandet inleds med följande ord: "Socialdemokratiska riksdagsgruppen tillsatte under fredagen gruppledare för riksdagens utskott.

- Detta är en kraftfull och viktig förnyelse. En tredjedel av gruppledningen byts ut. Det är en stor förnyelse för att vara socialdemokraternas gruppledning, säger Mona Sahlin."

Bloggen säger att mycket är sig likt. Thomas Östros är ansvarig i ekonomiska frågor, Urban Ahlin i utrikesfrågor, Ylva Johansson ansvarig för arbetsmarknadsfrågor. Sanningen är att detta är i grunden samma gäng som vanligt.

Man ändrar organisationen så att den blir mera effektiv.

Borde inte många av dessa så kallat "kraftfulla" åtgärderna varit gjorda tidigare? Det framstår mer som man krampaktigt hållit fast vid en bild av partiet som inte inte längre finns. Först när den krackelerat definitivt är man beredd att agera.

Thomas Östros budskap gick inte hem. Han sitter kvar. Borde inte han varit en av de första att bytaa ut?

En extra kongress ska hållas om sannolikt mer än ett halvår. Har inte socialdemokratin förstått att det krävs snabba åtgärder? Man måste jobba med att förena folkrörelsetänket med den moderna människans otålighet. Annars är man ett knappt 20%+ parti.

Vad som finns kvar av det rödgröna samarbetet inom något år är mycket oklart.

"Kraftfulla" åtgärder, sa Bull.

Andra medier: DN

Några axplock i debatten 5 dagar före valet

Bloggen kan inte annat än hålla med dem som säger att kommentarerna kring valrörelsen har varit mycket opinionsundersökningar, länk och mindre politik. Vi har själva bidragit till det. Det är en oroande utveckling

Viss finns det politiska utmaningar. Hur skapar man en uthållig och framgångsrik miljöpolitik?

Är det med det så kallade miljöpartiet eller med centerpartiet - miljöpartiet original?

Maria Wetterstrand blev i många avseenden svaret skyldig i går. Där håller jag verkligen med Per Ankersjö, som också kommenterat duellen mellan Olofsson och Wetterstrand, länk. En uthållig och framgångsrik miljöpolitik måste ha sin utgångspunkt i fria val. Den rödgröna approachen med att staten vet bäst, fungerar bara under en kortare tid. Marknaden är den bästa miljökämpen. Statens roll är att skapa ett ramverk och i viss mån stötta bra beteenden.

Miljöpartiet har svikit miljöfrågan genom att inte erkänna marknaden som överlägsen saneringsmekanism. För det är väl inte så att regeringsmakten var mera intressant än det långsiktiga målet en bättre miljö?

En nyhet är annars att vänsterpartiet verkar ha fått ett oväntat intresse för marknadskrafterna i form av olika typer av underhållning, länk. Vänstern valde det lättklädda. Arrangemanget var en samarrangemang mellan ABF, vänstern och Gula villan i Järna. Samtidigt är väl reportaget i Aftonbladet också en signal om att kvällspressen inte kan hålla kvar fokus på de politiska frågorna.

Under rubriken surt sa räven om rönnbären har några socialdemokratin närstående journalister, länk, börjat anklaga media för att ha förstört Mona Sahlins chanser att bli statsminister, länk.

Allt ska vara en konspiration från borgerligt håll. Inför denna intellektuella prestation framstår författaren/arna av detta som i det närmaste perceptionsbefriade. Det är faktiskt Mona Sahlin som gjort jobbet. Media har bara beskrivit det.

Vad gäller den ekonomiska politiken har inte höjda skatter några positiva dynamiska effekter, länk. Att Mona Sahlin och Maria Wetterstrand tillåtit Lars Ohly att driva vision mot ett extremt högskattesamhälle med fokus på extra uttag i storstäderna förvånar. Däremot är det inte svårt att förstå väljarnas reaktion.

Ska (s) vara landsbygdspartiet fackföreningsdemokraterna?

Expressen skriver i dag om en ny opinionsundersökning, länk.

De vanliga resultaten är inte längre några nyheter. Sveriges största parti heter moderaterna. Miljöpartiet blir valets vinnare. Sverigedemokraterna blir ett riksdagsparti Alliansen leder över oppositionen.

Det man talar mindre om är att folkpartiet i opinionsundersökningarna är det näst största Allianspartiet. Första reflektionen är om det håller ända in i kaklet. Erfarenheten säger nej. Centern mobiliserar oftast i slutet och borde kunna komma i kapp. I detta valet är jag tveksam. Det kommer att bli en uppryckning, men det är inte säkert att det räcker för att bli näst största Alliansparti.

I Stockholms stad utspelas något mycket spännande. Det är kampen om andraplatsen. Förstaplatsen innehas av moderaterna. Här är man ohotad. Frågan är om miljöpartiet blir ett större parti än socialdemokraterna. Detta är ett jämt lopp. På upploppet blir det sannolikt socialdemokraterna som med knapp marginal blir andra största parti.

För socialdemokraterna väntar en eftervalsdebatt. Man kan välja att göra som förra gången. Fokusera på ett antal mindre företeelser och säga att de förklarar allt. Det har den fördelen att man inte behöver ompröva någonting. Man blir då i praktiken landsbygdspartiet fackföreningsdemokraterna. Några arbetare att bygga sin medlems- och väljarkader på finns nämligen inte.

Den andra möjligheten är att man faktiskt gör en självrannsakan. I den ligger att man erkänner att de största skillnaderna i värderingar finns mellan landsbygd och storstad. Dessutom måste man fråga sig om det inte är dags att bli ett från fackföreningsrörelsen självständigt parti. Om man gör självrannsakan finns möjligheten att man överlever som parti och kan komma tillbaka. Gör man det inte tillhör man historien och inte framtiden.

Man kan göra "Nackarockaden". Ut med Sahlin och in med Bodström. Det hjälper inte oavsett vad man råkar tycka om Bodström. Socialdemokratins problem är ett strukturproblem. Det är bottom line. Så länge man försöker bortse från detta finns ingen räddning för socialdemokratin.

Landsbygdsdemokraterna kommer att uppstå som ett parti eller som den största beståndsdelen i ett parti. Man kommer att kunna få mellan 5-12% av valmanskåren. En sprucken socialdemokrati kan vara ena delen av det. Annars är det mest sannolika för att bli landsbygdspartiet antingen kristdemokraterna eller sverigedemokraterna. Kristdemokraternas flört med vanlighetens folk är en flört med landsbygden. Sverigedemokraterna har också möjligheten att växa här. Folkpartiet har sedan länge inget att hämta här. Även centern har beslutat sig för att släppa landsbygden.

Profileringarna efter valet kommer att avgöra vilket befintligt parti som blir landsbygdspartiet. Gör ingen det kommer det att skapas.

Andra medier: DN, Aftonbladet

Andra bloggar: Magnus Andersson, Love Peace & Capitalism,

Ännu en icke auktoriserad valaffisch

Tips från valaffisch.se

Vad är en butler? -Sakupplysning för dig som ska rösta på de rödgröna

Här kommer sakupplysningar om butlern. Bloggposten är tillägnad Carin Jämtin och Ilja Bataljan. Den är hämtad från wikipedia, länk. Vän av ordning undrar vad socialdemokraterna tänker på. Rutavdraget är mycket mer jämställt än Butler-förslaget. Kanske är idén att alla så småningom ska ha sin egen herrgård? Var man sin egen Persson är kanske budskapet.

Så här skriver wikipedia om butlern:

"ButlerDen här artikeln handlar om yrket butler, se Butler (olika betydelser) för andra betydelser.Butler är i Storbritannien benämningen på en erfaren betjänt i ett oftast större hushåll med tjänstefolk. Oftast brukar en butler vara bland de äldre tjänarna. Termen butler ska inte förväxlas med en valet, som betecknar en mer personlig tjänare, som till exempel följer med sin arbetsgivare på resor och dylikt.Historiskt förekom det att arbetsgivare upp hushållet i olika avdelningar där butlern hade hand om matsalen, vinkällaren, serveringsrummet och i vissa fall hela mottagningsrummet medan en annan hushållare hade hand om hela huset med omgivning.I moderna hushåll där butler är den mest seniora tjänaren förekommer även titlar som Majordomo, Butler Administrator, Staff Manager, Estate Manageroch Head of Household Staff.Ordet butler kommer från det gamla franska ordet "bouteiller" (munskänk) och i århundraden har butlerns roll varit att servera vin. I Storbritannien rankades butlers först bland de mellersta graderna inom tjänstefolket i familjer med tjänstefolk, men steg i graderna på 1600-talet och 1700-talet. I de största hushållen fanns dock en tjänare högre än butlern ända fram till 1800-talet.
Traditionellt var butlern anställd av herren i huset men rapporterade till frun i huset. Förr i tiden dirigerade vissa butlers alla yngre tjänare och många butlers blev tilltalade med sitt efternamn till och med av sina arbetsgivare samt deras barn och gäster. Övriga betjänter tilltalade dock oftast butlers med "Mr. [Efternamnet]". Sådana butlers gjorde mycket lite serveringsarbete, de brukade istället stå vid dörren och hälsa då en gäst anlände medan dörren öppnades av en så kallad footman (manlig tjänare) som även tog av gästens rock och hatt. Butlern hjälpte även sin arbetsgivare att få på sig sin rock, vilken överlämnades till butlern av en footman.Inflytande Butlern gav arbetsuppgifte till en footman. Footman rapporterade direkt till butler. Då butlern var sjuk ersattes den av en footman. I många större hushåll med tjänstefolk var även tjänarinnor och kökspersonalen under butlerns ledning. I mindre hushåll kunde butlern även arbeta som så kallad valet (en annan slags tjänare).Tidigare erhöll butlern sin position genom att arbeta sig upp. I dag finns det skolor som utbildar butlers, där avgiften kan vara så hög som 50 000 US-dollar.I åratal var butlers alltid manliga och så är det oftast fortfarande. Men det finns även kvinnliga butlers, bland annat i vissa muslimska kulturer där det på många håll anses oacceptabelt att män arbetar med kvinnor under dessa omständigheter.Uniform En butler brukar bära uniform, exempelvis i form av jackett (för dagligt bruk) och frack (för kvällsbruk).Utbildning En av de mer namnkunniga utbildningarna för butlers finns vid Ivor Spencer School for Butlers.Löneläge År 2001 låg årslönen (ingångslön) för en butler i Storbritannien på omkring 40 000 pund. I USA var motsvarande lön omkring 80 000 dollar."

Andra medier: DN

Almedalen: Godkänt tal från Sahlin räcker inte

Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen: "Mona Sahlin är ingen dundermedicin för socialdemokratin." I går genomförde hon ett tal som säkert frälste de redan frälsta. Det var inget katastroftal. Snarare ett godkänt tal.

Problemet för henne är både den egna framtoningen och socialdemokraternas politik. Ingen av dem är trovärdiga. Mobiliseringen av de egna går trögt. Sofflocket verkar vara ett intressant alternativ för många tidigare socialdemokratiska väljare. Här ligger problemet.

Samtidigt håller socialdemokraterna på att förlora matchen och vem som driver mest socialdemokratisk politik. Fredrik Reinfeldt håller på att bli Svensk mästare här. I och för sig en ganska absurd situation.

Lovar gör alla partier och de flesta för mycket, länk. Socialdemokraterna är inget undantag. I grund och botten kan socialdemokraterna bättre än vad man presterar just nu. Man vet att den extremskattepolitik man driver framförallt mot storständerna och privata näringsidkare inte fungerar. "Höga marginalskatter ger mindre skatteintäkter för staten på lång sikt" för att citera den gamle ekonomiprofessorn Assar Lindbäck på ett seminarium i går. Detta vet socialdemokraterna också. Marginalskatterna riskerar att nå väsentligt över 70% med en ny rödgrön regering. Det skapar en jobbkris. Inte välfärd.

Så länge den socialdemokratiska politiken inte läggs om räcker inte ett godkänt Almedalstal. Det krävs mycket mer. Sannolikt är det så att någon annan än Mona Sahlin måste vara både partiledare och den som håller talet.

När Mona Sahlin talar om ett ödesval borde hon inse att det i hög utsträckning rör hennes eget ledarskap och socialdemokratin som parti.

Ännu så länge upplever socialdemokraterna en befarad kris. Det krävs en konstaterad kris för att det blir förändring.

Andra medier: Aftonbladet, DN,

Andra bloggar: Peter Andersson, Per Ankersjö, Farmor Gun

Den politiska kartan ritas snabbt om

Opinionskartan förändrar sig snabbt. Den som för något år sedan talade om att moderaterna skulle vara Sveriges största parti hade blivit närmast idiotförklarad. Nu visar allt fler opinionsundersökningar att detta är verklighet. Senast är det Aftonbladet/United minds som visar på detta i en opinionsundersökning som refereras av Svenska Dagbladet i dag, länk. Den visar på 29,9% för moderaterna och 28,8% för socialdemokraterna. Samtidigt placerar sig sverigedemokraterna i riksdagen.

Det är inte svårt att förstå att socialdemokraterna är skakade. Det verkar inte som om man har en strategi som man följer. Snarare verkar det som om man skjuter vilt åt alla håll.

Ett parti som man försöker skjuta på är centerpartiet. Man ondgör sig över Maud Olofsson och partiets omprofilering, länk. Idén om att skjuta hårt på centern verkar inte vara förankrad i någon form av logiskt tänkande. Flödena mellan dessa partier är närmast obefintliga. Så det enda man åstadkommer är välkommen uppmärksamhet för centerpatiet.

De partier man lättast kan få röster från är miljöpartiet och moderaterna. Där har man redan givit upp hoppet om att vinna kampen. Trovärdigheten saknas i kontakten med Reinfeldt och miljöpartiet har man lierat sig med. Socialdemokraterna befinner sig nu i en hopplös återvändsgränd.

Vi närmar oss ett läge där läget efter valet blir en fråga om lim. Vilken av blocken har den starkaste sammanhållningen? Genom att bjuda in vänstern har det röda blocket lättast att spricka.

Om man inte vill ha ett extraval omgående måste något av blocken locka över ett parti för att kunna regera. Sverigedemokraterna har nämligen ritat om kartan. Det räcker inte längre med det egna blocket om man inte vill samarbeta med sverigedemokraterna, vilket båda blocken har deklarerat att man inte vill göra.

Ett alliansblock som stärker miljöprofilen med centern och miljöpartiet i vagnen tilltalar säkert många svenskar. Ett sådant alternativ skulle också eliminera vänsterns skattechock. Ingen skatt för förmögna och lägre fastighetsskatter är attraktivt för många. Med byte av språkrör i miljöpartiet ligger ett sådant scenario inom möjligheternas ramar.

Efter valet kommer vi att ha tre kategorier partier. De stora, dvs socialdemokraterna och moderaterna runt 30% strecket. Vilket som blir störst är en öppen fråga.

Ett mellanstort 9-10% parti i form av miljöpartiet. Resten är småpartier med 5-6% av rösterna.

Med ett valresultat som innebär att Alliansen fortsätter regera, ensamt eller med miljöpartiet kommer vi att se två partiledarskiften. Exit Mona och Maud ligger redan nu i korten. Inom socialdemokratin kommer ledarfrågan att ta lite tid att reda ut. Några självklara kandidater finns inte. Inom centern finns en sannolik kandidat och det är EU-parlamentarikern Lena Ek.

Vi går en spännande höst till mötes, men först kommer en gastkramande Almedalsvecka.

Andra bloggar: Per Ankersjö, Magnus Andersson

Grattis Mona!

Bloggen vill bara instämma i gratulationerna till Mona Sahlin på 53 årsdagen. Bland de andra gratulanterna finns Centerns Ungdomsförbund som uppvaktar med hushållsnära tjänster, länk.

Ryktena om att Skånedistriktet av socialdemokraterna uppvaktar med ett års förbrukning av Toblerone har inte gått att få bekräftade.

Per Nuder har inte uppvaktat. I stället är hans budskap: Du kan mindre än man tror, länk. Ska man vara välvillig kan man säga att forne regeringskollegan uppvaktar med sura rönnbär.

Från gården Torp i Sörmland kommer däremot en gratulation. På den står det: Grattis Mona, Du är näst bäst, hälsningar Göran på Gården.

Från en som är på besök i Moskva kommer en gratulation som påminner om den tidigare. Där står det, nämligen. Grattis Mona Du är näst bäst på att driva socialdemokratisk politik, hälsningar Fredrik.

Ja, det är nog det som är problemet Mona. Du är näst bäst på allt för mycket.

Inte desto mindre Grattis på födelsedagen.

En annan som säkert gratulerar från födelsedagen är Jan Malmsjö. Mona och Jan uppträdde tilllsammans på melodifestivalen 1969. Mona Sahlin var bakgrunds och körsångare till Malmsjö. Kanske är det den rollen som passar henne bäst.

Vem är mest trovärdig i näringspolitiken?

Andra bloggar: Politikerbloggen, Sagor från livbåten,

Mona Sahlin förnekar SAAB-Sahlin

Mona Sahlin förnekar att hon velat att statens skulle satsa pengar på Saab. Det är fel.

Per Ankersjö visar i en bloggpost att Mona Sahlin var intresserad av att köpa bolaget, länk.

Då hade vi fått den nya bilmodellen SAAB-Sahlin som bloggen tidigare berättat om, länk.

Det Maud Olofsson har gjort för Saab uppskattats inte efter förtjänst. Hon har varit ståndaktig i att marknadens aktörer är de som bäst kan hantera risker i företagande. Dessutom har hon medverkat till att staten ställer garantier till förfogande. Dessa garantier är på 4 miljarder. Garantierna är säkerställda. Det innebär att om det går riktigt illa för Saaab kan skattebetalarna riskera mindre belopp på marginalen. Detta inträffar enbart om Saabs tillgångar förlorar kraftigt i värde. Så sannolikt riskerar skattebetalarna ingenting.

Det är flera som ska ha beröm för hanteringen av Saab. En av dem är Saabs vd Jan Åke Johnson. En annan är definitivt Maud Olofsson. Sedan finns det många fler som gjort affären mellan Saab och Spyker möjlig.

Andra bloggar: Magnus Andersson,

Andra medier: DN

Summering av en dag med politisk debatt

Jag känner ingen tillfredställelse. Hos mig finns inget behov av att besöka skattetoppen.

Det kostar med en röd regering.

Andra bloggar: Newsmill, Opassande, Tokmoderaten, Scaber Nestor, HAX, Per Ankersjö

Andra medier: Aftonbladet, DN