På väg mot stupet

I USA närmar man sig nu "the fiscal cliff".
Ännu så länge har man inte funnit en lösning som gör att de automatiska bromsarna och skattehöjningarna inte slår till. 3% minskad BNP väntar, kanske mer.

De Amerikanska politikernas ovilja att hitta lösningar för landet verkar närmast grundade i en sorts "to big to fail" syndrom. Långivarna kommer alltid att vara förlåtande, menar man.
Det trodde man om raring-instituten också fram till USA förlorade sin AAA rating.
Det skedde så sent som den 6 augusti 2011 då ratingföretaget Standard & Poor sänkte USA kreditstatus till AA+, länk. Skälet var att man inte såg att USA förmår lösa sina statsfinansiella problem med budgetunderskott och ökande skuldbörda. Politikerna klarar inte sitt jobb var budskapet.
Det är slutligen att komma överens. Utsikterna den gången för betyget var negativa. Det innebär en sannolik ytterligare sänkning inom 18 månader.

Den första sänkningen påverkade inte USAs upplåningskostnader. En andra sänkning kommer sannolikt att bli något mera kännbar.

Under de sista dagarna innan misslyckandet blir ett faktum kastar nu president Obama in ett nytt förslag som ska rädda medelklassen från skattehöjningar, länk.
Det är inte sannolikt att det kommer att vinna framgång. John Boehners förslag, plan B fick inte tillräcklig förankring.

Nu deppar konsumenterna. De är rädda för att spendera, länk. Enligt Reuters/Ipsos rör det sig om 17% av Amerikanerna som spenderar mindre på grund av fiscal cliff.

En lösning i form av en icke lösning kan bli resultatet återigen. Politikerna skjuter upp problemet på samma sätt som när man konstruerade fiscal cliff. Det kan ske för tidsgränsen nås på nyårsafton eller strax därefter.

Polariteten i den Amerikanska politiken är så stark att en effekt av budgetlåsningen redan nu kan bli att Obama blir närmast handlingsförlamad, "lame duck". Det brukar vanligen inträffa under de två sista presidentåren under en andra mandatperiod.
Utsikterna för USA ser inte ut att vara goda.

Läget för USAs ekonomi allt bekymmersammare

USA som nation är i full fart på väg mot nästa nedgradering som låntagare.
Det är nämligen inte mycket som talar för att USA förmår föra en sammanhängande finanspolitik.
Det förhandlingsutspel som vita huset kommit med ligger långt från vad republikanerna kan acceptera, länk. Skattehöjningarna dubbelt så stora som vad republikanerna indikerat som acceptabla tidigare.
Den bild som mer och mer klarnar är att politiken är två politiska läger som hellre skapar konfrontationer än löser sin nations problem. Här är inte vita huset bättre än republikanerna.
Oviljan att hitta kompromisser för att lösa nationens problem är ytterligare en faktor som väger in i ratinginstitutens bedömning

Ben Bernanke, chefen för Federal Reserve skapar lättnader som ökar tillgången till likviditet. Effekten blir att de marknadsproblem som finns skjuts framåt. Dessutom skapar man ett underliggande inflationstryck.

Samtidigt rycker "fiscal cliff" situationen närmare. Inte mycket talar för att politikerna kommer att kunna enas före nyårsafton.  2011 nådde man en kompromiss som innebar att man sköt upp problemet, men på övertid. Nu slår snart automatiska budgetnedskärningar och skattehöjningar till. En av effekterna blir att man eliminerar effekten av Bernakes expansiva politik.

Ovanpå detta kommer signaler om att den så omtalade konkjunkturuppgången kommit av sig. Aktivitetsindex för den Amerikanska ekonomin kröp under 50 strecket till 29,5, länk, vilket indikerar tillbakagång. Detta är den lägsta nivån på tre år.

2013 ser ut att bli ett år av stora utmaningar.
Kraftsamling kring problemlösning kan dock skapa positiv förändring.

inte som någon överraskning

Den som lever över sina tillgångar tar alltid en risk. Det gäller även nationer.

USA är inget undantag. Diskussionen om när USAs kreditbetyg kommer att sänkas har förts bland ekonomer under en längre tid. Det har varit spekulationer fram till nu om när det kommer att ske. Förhandstipsen var tidigast år 2013. Nu meddelar ratingföretaget S&P att man ändrat utsikterna för USA kreditrating till negativa. Det innebär att chansen för sänkt kreditbetyg inom två år är minst 33%, länk.

En enstaka budgetöverenskommelse kommer int att ändra detta.

Nu krävs en sanering av USAs finanser. Det kommer att kräva uppoffringar. Nya grepp måste tas. Att man går från tanke till handling kommer att ta tid. Frågan är bara om man reagerar innan kreditbetyget är sänkt.

Bloggen är mycket tveksam till det

Ett USA i chock eller största osäkerhet

Floyd Norris, skribent i the New York times skriver om ett USA som är i chock just nu, länk.

Börserna har fallit 5% på tre dagar. Bara i fredags föll Dow Jones index med 2,09%. Nasdaq föll i fredags med 2,69%. Det är den ena chocken, men det finns fler.

Den amerikanska staten vill tämja banksystemet och vill ha betalt för att man räddade banksystemet. Finansindustrin har inte uppfattat några signaler om vad som krävs av den.

Det marknaderna ogillar mest är osäkerhet. Det har marknaden fått i övermått de senaste dagarna. Demokraterna förlorade sin senatsplats i Massachusetts. Obama blev vingklippt. Det var också en rejäl chock. Nästa är att det är inte säkert att Ben Bernake får sitta kvar som chef för Federal Reserve.

New York times rapporterade följande i fredags om Goldman Sachs: "On Jan. 22, 2010, the bank reported bumper 2009 earnings: a profit of $13.4 billion on revenue of $45.2 billion. For the fourth quarter, Goldman earned $4.95 billion on $9.6 billion in revenue. But in reaction to the public outcry over executive compensation, the bank reduced the share of revenue going to bonuses."

Det drar ihop sig till konflikt mellan staten och finansmarknaden i USA. Det skapar stor osäkerhet. Kanske skulle Obamaadmininstrationen sett till så att de som skapade krisen inte skulle få administrera det räddade banksystemet.

Det finns anledning att vara observant på vad som sker i USA just nu.

Andra medier: Aftonbladet, Aftonbladet

Här är jobbskaparna i USA

Arbetslösheten i USA är hög noterar man efter det att arbetslöshetsstatistiken publicerades i går. 10,2 av befolkningen är arbetslösa eller 15,7 miljoner Amerikaner.

Det är den högst siffran på 26 år, länk.

Det finns undantag i denna dystra verklighet.

Här är jobbskaparbrancherna i USA, länk.

Home Health Care Services, up 10.8%
Federal Government Except Postal Service, up 9.3%
Oil & Gas Extraction, up 7.4%
Pipeline Transportation, up 6.7%
Outpatient Care Services, up 4.6%
Hospitals, up 3.8%
Computer Systems Design & Related Services, up 3.4%
Nursing & Residential Care Facilities, up 3.2%
Motion Picture & Sound Recording Industries, up 3.2%
Educational Services, Excluding Government, up 3.1%
Management & Technical Consulting Services, up 2.7%
State Government Education Services, up 2.1%
Utilities, up 2.0%
Waste Management & Remediation Services, up 1.5%

Listan ovan kommer från Floyd Norris blogg i the New York Times.

Snart ett år sedan Lehman kollapsade

Den 15 september är det ett år sedan Lehman Brothers kollapsade. New York Times har en intressant artikel om denna händelse, länk. Det var starten på det som allt mer liknar en finansiell krisparentes och inte den kris som det talades om.

En av slutsatserna verkar vara att Lehman kollapsade, men systemet överlevde. Egentligen menar tidningen att systemet överlevde tack var kollapsen för Lehman.

I kulisserna framskymtar Europeiska Centralbankens, Jean-Claude Trichet och Frankrikes finansminister Christine Lagarde som tryckte på för att hindra kollapsen.

Vi får inte glömma bort att kollapsen förgicks av en enorm räddningsaktion av Bears & Sterns.

Paradoxen är att ett system som inte behåller en grundläggande osäkerhet kan bli aldrig säkert för det stora flertalet. Räddningen av Bears & Sterns höll på att skapa en säkerhet för de få och en osäkerhet för de många, för samhället. Man kunde aldrig vet hur stora förlusträkningarna skulle bli för samhället. Resultat höll för ett ögonblick på att bli ointressanta. Nu tog USA det goda steget att kräva resultat och då fick vi krisen. Det var sunt.

Det är bekymmersamt att krisen verkar blåsa över på mindre än ett år.

Lärandet för att skapa ett hållbart finanssystem riskerar att bli allt för litet.

I en annan artikel i New York Times framgår att inte mycket har förändrats på Wall Street, länk. Det kan bli mycket kostsamt för världssamfundet.

Finansmarknaden behöver inte fler regleringar som löser tidigare problem, den behöver oändligt mycket mer transparens och större andel eget kapital.

USAs budgetunderskott

USAs statsskuld passerade i fredags 10,9 triljoner dollar, rapporterar bloggen politico, länk.

Det är både ofattbart och skrämmande. Som jämförelse kan nämnas att USAs statsbudet var 2008 2,9 triljoner dollar. Barack Obamas budget för i år är cirka 3,6 triljoner dollar.

USA har inte längre sitt öde i egna händer. Det ligger i hög grad i Kinas händer nuförtiden. 

Andra media: Aftonbladet,

Marx på frammarsch i praktiken

Hur går det med förstatligandena denna månad?

I USA börjar man diskutera bankjätten Citicorp, rapporterar the Wall Street Journal. Staten äger redan mellan 7-8% av banken i form av preferensaktier efter att ha satsat 25 miljarder dollar. Dessutom har man garanterat krediter mot förluster för 301 miljarder dollar. 

Nu diskuteras ägandet igen när Amerikanska staten fullgör sitt löfte om ytterligare 20 miljarder dollar till banken. Genom den nya kapitalinjektion som diskuteras kan det sluta med att staten äger så mycket som 40% av banken.

Osäkerheten om hur kapitaltillskottet ska struktureras underminerar Citis trovärdighet, rapporterar bloggen Politico. Aktiekursen har fallit till rekordlåga 1,95 dollar.

Samtidigt har president Obama presenterat vem som ska få ansvaret att utöva tillsynen över de gigantiska stöd- och stimulansåtgärderna. Det blir den tidigare åklagaren Earl E. Evaney som får det ansvaret rappporterar Politico. Han kommer att rapportera direkt till vicepresident Joe Biden.

I Storbritannien äger staten 43% av Lloyds bank och 70% av Royal Bank of Scotland.

Det är inte bara John Maynard Keynes idéer som är på frammarsch det är även Karl Marx. 

Inte i talarstolarna framförallt utan i praktiskt handling. Det oroar verkligen. 

Det är inte längre varudeklarerade kommunister á la Lars Ohly som är riskpersonerna. Numera är det franska konservativa presidenter, amerikanska presidenter och ibland Svenska stats- och finansministrar. 

Det finns stor risk för en rejäl finansiell baksmälla efter detta. 

De banken som inte borde ha överlevt får göra det. Inget ansvar utkrävs. Det ska inte längre fan till att vara bankdirektör. Det kan vem som helst. Däremot verkar de som levererar bidrag påminna om August Blanches resande teatersällskap.

Andra media: e24, DN

Landskamp mellan Canada och USA

Fareed Zakaria, kolumist i tidningen Newsweek skriver en intressant krönika i veckans nummer.

Han jämför Canadas och USAs ekonomier och finanssystem.

Canadas finanssystem är världens friskaste. USAs rankat som nummer 40 och Storbritannien nummer 44.

Canadensiska banker har en dollar i eget kapital för 18 lånade dollar (1:18). I USA är förhållandet 1:26. Enligt Zakaria är förhållandet i Europa 1:61 i genomsnitt. Skrämmande och upplysande tal. Canada har inget bankstödsprogram. Inga banker har gått i konkurs där.

Huspriserna är ned 12% i Canada och 25% i USA.

Zakaria perkar på viktiga förklaringar till att Canada klarat sig bättre än USA. 

En viktig faktor är synen på risk i Canada jämfört med i USA. I Canada finns inga incentives för att överkonsumera . Det fanns(finns) det i USA på exempelvis bostadsmarknaden. 

Den Canadensiska statsbudgeten har haft överskott de senaste 12 åren. Man har också hanterat många av de strukturella problemen inom ekonomin som pensioner och hälsovård. Dessutom tillåter Canadensiska lagar att den mest intressanta arbetskraften lätt får arbetstillstånd.

När hela världen förstatligar och gör alla medborgare till medborgare i socialistländer avstår Canada. De gigantiska tillskott till ekonomin som finansministrarna ger börjar snabbt höja temperaturen i ekonomin. Tyvärr får inte de som varit oförsiktiga ta ansvaret för sin handlingar. Risken att det socialistiska ekonomiska experimentet ger en rejäl baksmälla om några år är högst sannolik. Just nu är budskapet pissa i byxorna känn värmen och tänk inte långsiktigt.

Sunt ekonomiskt tänkande och liberala förutsättningar för ekonomin är helt centrala. Då kan ekonomin växa uthålligt. Det är bra att liberala värderingar vinner starkare fäste i Sverige.

Regeringen måste agera mer liberalt också.

Barack Obama bör inte vara Alliansregeringens förebild. Stephen Harper i Canada vore kanske mera intressant att studera? 12 miljarder  canadensiska dollar till förbättrad infrastruktur kan vara ett skäl.

Det finns fler än den Amerikanske presidenten som borde lära av exemplet Canada.

Maud Olofsson är en av dem.

Andra bloggar: Erixon, Ankersjö, Oscar Fredriksson, Federley, Annie Johansson

En miljon i bidrag då har du ett problem. En miljard, då har staten ett problem

Arianna Huffington, liberal debattör på bloggen the Huffington Post ställer frågan varför media inte tagit reda på vad som skett med stödmiljarderna. Ni vet pengarna som Amerikanska staten pumpar in i banker och finansinstitut. 

Ingen har ännu så länge kunnat förklara hur man valt ut de som ska administrera systemet! 

Vilken kompetens de har för detta verkar man heller inte veta. I vart fall är det de fyra amerikanska investmentbankerna, Goldman, Blackrock, Wellington och PICO som fått ansvaret. Det är oklart om de får betalt för jobbet eller om de kan ta betalt för jobbet.

Amerikanska riksrevisionen (GAO) säger att man inte har kontroll över hur pengarna använts, rapporterar Washington Post. Det saknas nämligen kontrollsystem för detta.

Kritiken mot stödpaketet vara att man inte visste hur pengarna skulle komma att användas. Att Hank Paulsen, finansministern hade svårt att förklara gjorde inte saken bättre. Nu verkar hela hanteringen utveckla sig till en möjlig skandal.

Det finns ett gammalt uttryck som säger om du lånar en miljon av banken har du ett problem. Om du lånar 100 miljoner har banken ett problem. 

På samma sätt verkar det vara med bidrag. 

Om du får 100.000 i bidrag har du ett problem med att förklara hur du använt pengarna. Om du får 3 miljarder då har staten ett problem.

Det är skrämmande att kontrollen är så dålig av ett paket som omfattar 700 miljarder dollar.

Det är skattebetalarna som betalar.

Andra media om bidrag: e24.se

Andra bloggar: tokmoderaten, FMSF presidiebloggen

Världens hittills dyraste huvudkudde

Fords vd Allan Mulally presenterade i dag skälen till varför hans företag ska få en långfristig kredit från Amerikanska staten på 9 miljarder dollar, ungefär 72 miljarder kronor. Läs gärna hela Fords förslag här. Bloggen politico ger bakgrunden.

Mulally säger ungefär så här. Egentligen behöver vi inte pengarna. 

Om något oförutsätt inträffar på marknaden eller med någon konkurrent kan vi behöva pengarna. 

Beskrivningen av hur man ska bli ett konkurrenskraftigt företag är minst sagt tunn.

Fokus på verksamheten ska vara USA. Volvo ska därför säljas. 

För att vara en låneansökan på 72 miljarder är underlaget helt otroligt svagt. Varje sida i rapporten representerar 300 miljoner dollar i lån.

Mulally säger: Vi gick med vinst första kvartalet i år och ska gå med vinst år 2011.

Mulally vill kort sagt ha världens hittills dyraste huvudkudde.

Hoppas att han sover bättre när huvudkudden kostar 72 miljarder kronor.

Logiskt och intellektuellt borde skriften från Ford ha rubriken:

Vi vill sova gott.

Varför han ska ha pengarna vet man fortfarande inte efter att ha läst rapporten

Värre än att vara "lame duck"

Att en Amerikansk president under senare delen av sin andra period kallas för "lame duck" visste vi. Det Georg Bush råkade ut för idag gör att uttrycket "lame duck" framstår som allt för kraftfullt. Med siffrorna 228 nej mot 205 ja underkände Representanthuset den finansiella räddningsplanen som förhandlats fram under helgen. 

Oljepriset har fallit med 20 dollar sedan i måndags. Dow Jones indexet faller med över 5% i dag. Oron är allt överskuggande på finansmarknaden. 

Upproret mot räddningsplanen kommer från de konservativa. Främst är det konservativa republikaner som revolterar. De förordar "den fria marknadslösningen" i stället för "Paulsons lösning".  

Fortsättning följer på onsdag då senaten ska rösta om förslaget. Initiativet ligger nu kongressen och inte hos presidenten. Rysaren fortsätter

Tidningar som skriver om detta är bland andra New York Times, Svenska Dagbladet,  e24.se  och Dagens Nyheter.

När förtroendet sviktar vacklar marknaden

Dags för omstruktureringar i finansvärlden. 

I går meddelade Lehman Brothers vd Richar Fuld att man ansöker om skydd mot sin fordringsägare enligt vad som brukar kallas "chapter 11" i den amerikanska konkurslagen. 

New York Times rapporterar om detta. Så gör också Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Varför räddar inte staten banken. En av orsakerna är att Lehman Brothers har mycket stora tillgångar. Enligt balansräkningen uppgår de till nästan ofattbara 691 miljarder dollar. Det bokförda värdet motsvarar ett värde per aktie på 39,44 dollar. 

Staten gör sannolikt bedömningen att med sådana tillgångar borde det inte behövas statliga tillskott. Detta skiljer Lehman Brothers från de andra bankerna som staten gett stöd till. Möjligheten att få likviditet från centralbanken har däremot Lehman Brothers, men har inte utnyttjat detta. 

Skulle det inte vara så att tillgångarna är riktigt värderade finns det någon ansvarig för detta. Det kan en förvaltare utreda. Eventuellt kan detta bli inledningen till en rättprocess om man kommer fram till att allvarliga fel har begåtts.

Lehman Brothers problem var framförallt ett trovärdighetsproblem och här är man lik Bears & Sterns.  Som resultat av fredagen möte mellan bankerna och staten tillför ett konsortium av 10 banker nu marknaden 70 miljarder dollar för att minska de likviditetsproblemen på marknaden. Dessutom tillför USAs riksbank likviditet.  

Nästa  stora problem som dyker upp är försäkringsbolaget A.I.G som behöver 40 miljarder dollar till i nästa vecka. Annars kommer bolaget att förlora sin kreditrating. Här kommer staten att hjälpa till med likviditet.

Gårdagens andra stora händelse är att Merril Lynch accepterar att bli uppköpt för cirka  50 miljarder dollar.Köpare är Bank of America. I januri 2007 var priset för Merril Lynchs aktier det tredubbla.

I Sverige har Handelsbanken meddelat att man har affärer med Lehman Brothers. Man har ställt säkerheter för 140 miljoner dollar till den numera kollapsade banken, rapporterar e.24.se.

Vad vi ser framför oss är en omfattande omstöpning av strukturerna i USAs finansmarknad. Kanske den omstöpning som de lagstiftande myndigheterna inte klarat av. Det verkar som om staten kan man lura, men inte marknaden. 

De som har likviditet, som Warren Buffet kan göra goda affärer, medan de som saknar tillräcklig likviditet kan tvingas lämna walk over i matchen. 

Ledordet för dagen är "Cash is king".

Detta kommer också att få effekter för var fokus för de finansiella marknaderna kommer att ligga. Sannolikt ser vi nu en mycket tydlig förskjutning av dem öster ut.

 

Förenade Arabemiraten/Dubai får genom de Amerikanska utvecklingen möjligheter att bli världens trygga finanscenter. Kapitalister hatar osäkerhet. Kapitalströmmarna kommer att ta tydliga riktningar mot tryggheten österut.

När USAs finansminister kallar kommer man

I USA breder oron ut sig för att den anrika banken Lehman & Brothers ska gå omkull. Den Amerikanska Riksbanken (Federal Reserve Bank), finansminister Henry Paulsson och finansinspektionens chef (SEC) Cristopher Cox bjöd in de ledande bankerna till ett brådskande krismöte. Mötet började i fredag kl 6 på eftermiddagen.

På mötet ställde de en fråga: 

-Hur stora mellanhavanden har ni med Lehman?

Sedan hade de ett budskap:

-Ni måste rädda Lehman själva, utan statligt stöd. Så kom på något smart.

Det är andra gången man kallar till den här typen av möte. En typ av möte som gör att alla andra inbokningar automatisk blir oviktiga. Förra gången var det för att rädda en hedgefond. Det var för 10 år sedan. 

Lehman har långfristiga skulder på ungefär 145 miljarder dollar, ungefär som Sveriges statsskuld. Det är ett mindre problem i sammanhanget. De kortfristiga mellanhavandena mellan banker uppgår sannolikt till mycket större belopp. Här ligger förlustriskerna för de andra bankerna som var med på mötet.

Lehman råkade inte ut för samma förtroendekris över natten som Bears & Sterns utan har sakta men säkert fått det värre. Det är en bank i kris, men i bättre skick än Bears & Sterns. 

USAs finansorakel nummer ett, Warren Buffet har tittat på banken. Han kanske kan vara en intressent. 

Bank of America, Barclays och HSBC är intresserade av att köpa, men de vill ha stöd från staten. Finansminstern säger nej till stöd just nu. 

Det vi bevittnar nu är ett klassiskt chicken race.

Får se vem som har starkast nerver.

Bra information i ämnet finns i New York Times, i ett brev från Lehmans vd, Richard Fuld till Warren Buffet och på e24.se. Brevet är spännande läsning. Att det publiceras offentligt är i sig ovanligt. Det har karaktären av tiggarbrev och får många andra att framstå som riktigt modesta.