Visar inlägg med etikett Europas strukturkris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Europas strukturkris. Visa alla inlägg

torsdag 28 juni 2012

EU toppmöte i Bryssel i kväll

EU toppmötet i kväll visar på flera saker, länk. En av dem är att politiken som hanterare av valutarisker är en katastrof. En annan är att numera är det klarlagt att även Frankrikes läge är prekärt. De tungt skuldsatta länderna, de med misskötta ekonomier vill att ansiktslösa Euroobligationer ska lösa ut dem. De välskötta ekonomierna ska betala de ansvarslösas politik.

EU och Eurozonen står inför ett vägskäl. antingen satsar man på strukturförändringar som innebär bättre konkurrenskraft eller fortsätter man stötta de strukturer som är föråldrade och bli ohjälpligt efter.

Vi går en höst till mötes där nya kriser kommer att utlösas.

Marknadens säkert välgrundade krav på 7% ränta för att låna ut till Spanien och Italien talar sitt tydliga språk. Marknaden litar inte på dessa länder. Billig upplåning löser inte problemet. Möjligen lindrar det symptomen för en kort tid. Politiken kan inte argumentera bort fakta. Det finns inga genvägar till att lösa strukturkrisen i Europa.

Det spanska räddningspaketet motsvarar lite mindre än hela Sveriges statsskuld. Italien och Spanien var redan konstaterade krishärdar. När nu krisen drar vidare i Europa är nästa land Frankrike. Bekymren kommer att bli av en annan kaliber då. Den Franska ekonomin är mycket större. Denna blogg har länge varnat för att Frankrike snart bli nästa krisland. Nu är detta bekräftat.

Hösten kommer att bli stormig finansiellt. Vi ser nu också att världens ekonomiska centrum ligger i öster. Europeerna blir allt mer av" föredettingar" ekonomiskt och det värsta av allt:
man har inget krismedvetande.

måndag 18 juni 2012

När ska politikerna äntligen begrava Euron?

I det moderna Grekiska dramat avslutades en akt i går, länk, länk.
Parlamentsvalet gav de två partier som slöt avtalen med trojkan; EU, ECB och IMF ett visst mandat. Partierna som klarar att formera en regering är: Ny demokrati och socialistiska Pasok. Valet innehåller också ett antal verkligt oroande tendenser.

Att stå fast vid avtalen är en sak. Att genomföra vad som står i dem är en annan. Hittills har Grekland inte förmått eller velat genomföra de nödvändiga förändringarna. Trots valutgången tror allt fler av lånevillkoren till Grekland måste förhandlas om, länk.

I Europa sprider sig nu ett populistiskt politiskt budskap. "Man måste stimulera tillväxt". Anförare är den nyvalde franske presidenten Francois Hollande. Som tidningen the Economist skrev om honom härom veckan: "the rather dangerous Mr Hollande", när man beskrev hans politik.

Att bara genomföra åtstramningar är farligt, menar Hollande. I stället ska det till stimulans.
Första frågan är vem som ska stå för stimulansåtgärderna?
-Det är staterna, skattebetalarna.

Den Europeeiska överskuldsättningen ska således botas med ännu högre skulder. När Keynes tankar framgångsrikt omsattes i handling stod staternas del av den offentliga ekonomin på några entals procentenheter.
I dag är läget ett helt annat. Skulderna är stora och den offentliga konsumtionen är mycket stor i hela västeuropa. Den offentliga sektorns utgifter 2011 var inom euroområdet 49,4% av BNP.

Europas problem är strukturella. Dess utseende är lite olika i de olika krisländerna. I Italien är den stora svarta sektorn, länk ett av de största strukturproblemen. Frankrikes stora statliga sektor är ett annat strukturproblem. Bristen på verkligt konkurrensutsatta privata företag är ett annat franskt problem.

Enligt Eurostat, länk var 2011 underskottet i den offentliga finanserna i EUs 27 medlemsländer 4,5%. Detta trots att detta inte får understiga 3%. Euroområdets länder hade vid slutet av 2011 enligt samma statistik en genomsnittlig skuldsättning på 87,2%.

Siffrorna är i sig oroande. Vad som är ännu mer oroande är att de kan manipuleras av stater som önskar det genom olika derivattransaktioner. Vi vet inte idag om några länder gör det. Att Grekland gjorde det under ett antal år är numera både känt och bevisat.

Just för dagen är fokus på Grekland och emellanåt Spanien. Där bakom skymtar Italien och längst bak i kön Frankrike. Dessa länders ekonomier ifrågasätts allt mer av marknaden. Det är inte slut med att lämna räddningspaket till Grekland, Portugla, Irland och Spanien. Även Italien och Frankrike kommer i ett något längre perspektiv behöva stöd. Marknaden kommer nämligen inte att vara beredd att låna ut pengar till ett lågt pris till dessa länder.

Med Eurons införande har Europa fått ett nytt strukturproblem.
Det är dags att ta tag i det genom att avskaffa Euron. Det är hög tid att erkänna Euron som ett misslyckande, länk. 

måndag 6 december 2010

Eurokrisen fördjupas

I en debattartikel i dagens Financial Times, länk lanserar Luxemburgs statsminister Jean-Claude Juncker och den italienske finansministern Giulio Tremonte, länk, länk ett förslag om gemensamma europaobligationer. Populärt kallas de för E-obligationer. Dessa obligationer ska vara ett komplement till de enskilda ländernas egen obligationsupplåning. Herrarna vill att förslaget ska genomföras redan under december månad i år!

Upplåningen som kommer att bli gigantisk ska på sikt motsvara 40% av EUs BNP om förslaget går igenom.

Det kommer att innebära att länder som fuskar med statistik och som inte följer reglerna i alla fall kommer att få lån för att driva sin verksamhet. Det nationella ansvaret för statsskulder kommer i allt väsentligt att försvinna. Utvecklingen är naturligtvis mycket oroande, länk. Nästa generations eurokriser kommer om förslaget genomförs att drabba hela eurokollektivet och inte enskilda länder.

Obligationsinvesterare köper inte 90% kurant oxfilé. De köper 100% kvalitet. Med Junkers och Tremontes förslag försöker man tvinga investerarna att köpa secunda varor. Det accepterar ite marknaden utan att få betalt i höga premier.

Dessutom är det mycket tveksamt om förslaget är förenligt med de grundläggande traktaten inom EU.

Vad vi talar om nu är nästa generations krisländer. Det är inte bara Spanien, utan även Frankrike och Italien.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har gått i taket över detta. För hans land skulle detta innebära höjda kostnader för statsskulden.

Andra uppgifter gör gällande att Angela Merkel hotar att lämna eurosamarbetet, länk.

Eurons stora kris är inte över. Den har bara börjat.
Sannolikheten för att valutan inte kommer att överleva i sin nuvarande form blir allt större.

En Euro utan Tyskland har ingen kredibilitet.

söndag 23 maj 2010

Finanskris i dag följs av strukturkris i morrn








The New York Times
May 23, 2010



Copyright 2009 The New York Times Company

Denna graf publicerar the New York Times i dag, länk.
Den borde få både ekonomer och politiker att få skrämselhicka.

I artikeln visar the New York Times på de långsiktiga utmaningarna i Europa.

En kostnadsexplosion som man kommenterar är följande:

"Figures show the severity of the problem. Gross public social expenditures in the European Union increased from 16 percent of gross domestic product in 1980 to 21 percent in 2005, compared with 15.9 percent in the United States. In France, the figure now is 31 percent, the highest in Europe, with state pensions making up more than 44 percent of the total and health care, 30 percent."

Den akuta finanskrisen i länder som Grekland och senare eventuellt Spanien, Portugal, Italien och Irland kan följas av en ännu mer allvarlig struktuell kris.

Här är länder som Frankrike och Italien länder som vi bör hålla ett vakande öga på.

Ordning is statsfinanserna och liberala ekonomier är
ledorden för att inte göra ett allvarligt läge ännu mer
kritiskt.