FRA shopen öppnar igen

Regeringen meddelade i samband med riksmötets högtidliga öppnande att man kommer att lägga fram ett förslag som ger säkerhetspolisen och rikskriminalpolisen möjlighet att beställa signalspaning av FRA, länk,  länk, länk. Detta innebär att den så kallade FRA shopen öppnar igen.
Förslaget har väckt stort motstånd. Bland annat datainspektionen och advokatsamfundet har kritiserat förslaget. Det gör att vanliga hederliga svenskar kan övervakas i onödan. Yrkesgrupper som journalister och advokater riskerar att inte kunna leva upp till sin meddelarskydd/tystnadsplikt. Ett klart brott mot Sveriges grundlagar.

I den så kallade FRA kompromissen ingick att FRA shopen inte skulle öppnas igen. Nu sker detta genom en överenskommelse mellan moderater och socialdemokrater. Många liberaler talar om svek. Även bloggen håller med.

Året som gått

Så har 10 blivit 11. Minusgrader har blivit till plus. Bloggen har fått vila och dess skribent också. En välbehövlig sådan. Det lilla har fått lov att vara det stora. Däremot har det stora fått bli så stort så det inte går att greppa. Nu är det dags att sammanfatta något av det som hände anno 10.

Förra årets största nyhet blev ett nytt sätt att förmedla nyheter, wikileaks. Budskapet har spritts: Makthavare i alla länder, förenen eder, mot detta intrång. Samma tungor och pennor har varnat för att effekten av att makten har blivit naken blir ett mera slutet samhälle.

Då har man inte insett att samma system som kan övervaka många oskyldiga och kränka deras integritet i jakten delar av promillen har som uppgift att koncentrera information på ett ställe. Denna informationskoncentration kommer att göra det lättare att klä av makten i fortsättningen.

Förr fanns informationen kanske fysiskt i olika i rum, oftast i olika pärmar och nästan alltid på olika ark. I dag finns de på samma disk. Tag dig dit och du får allt i stället för en pusselbit.

Terrorister har vi fått se på nära håll. En oskuld har kanske Sverige blivit av med. Inte förhindrades deras illgärningar av sofistikerad elektronisk övervakning på internet. Däremot hade den kanske förhindrats genom att hålla ett vakande öga över det öppna som sker på nätet i olika sociala medier.

Ett terrordåd som ingen får vetskap om är meningslöst. Nästan alltid kommer det signaler om att något är på gång i förväg. Så var det även denna gång, i Sverige. Terrordåd är alltid avskyvärda, men det får aldrig hindra oss från att alltid försvara det öppna samhället.

En regering vann valet och en lite annorlunda skapades. Egentligen blev det mest fokus efteråt på förlorarna. De var fler än vinnarna.

Fredrik Reinfeldt gör sannolikt sin sista hela period som statsminister. Därefter är det dags för vaktombyte. Först då finns det ett möjlighetens fönster för förlorarna.

Det tidigare statsbärande partiet har i sina processer blivit så fina i kanten att man förlorat mycket av öppenheten. Det vara interna och hemliga processer. Så var det möjligt att göra förr.

I de dagar då riksbanken fastställde diskontot en gång om året. I ett informationssamhälle däremot fungerar det inte. I dag är det inte längre möjligt. Att bli socialdemokratisk ordförande är inte liktydigt med att förr eller senare bli statsminister. I stället är det fråga om att bli en god och omtyckt förlorare, fram till möjlighetens fönster öppnas och det för det tidigast om 4 år.

I Europa och världen skulle det stimuleras ur en kris. Världens största kissa i byxan övning kan det beskrivas som. Visst värmde det ett kort tag, men sedan blev det rejält blött.

I USA var det bankerna som vajade. I Europa är det staterna och för den delen USA som nation och dess delstater också. Marknaden hade taget obetydligt längre på sig att reparera krisen än politikerna. I många länder spenderade politiker pengar som man inte har och kanske ännu värre sannolikt aldrig kommer att få. Så vitt man inte använder sin egen sedelpress.

Denna jättelika kisspöl har skapat en förlorad tilltro till nationerna som låntagare. Gud bevare oss för klåfingringa politiker. Bland de värsta fann vi i Gordon Brown, Nicolas Sarkozy, Barack Obama och det fanns många fler.

Vi får hoppas på ett gott nytt liberalt 2011!

Andra medier: Aftonbladet, Expressen

Andra bloggar. Christopher Kullenberg, Humanistbloggen

Storebrors nya redskap: indect

Henrik Alexandersson skriver i en bloggpost om ett skrämmande nytt verktyg i storebrors händer: indect, länk.

FRA lagen: "en djävla skit som baxats ända hit"

"Nu har det baxat denna djävla skit ända hit" och ändå fungerar den inte.

Vad jag jag menar är FRA lagen. Tre jurister påpekar i en debattartikel att domstolen som föreslås i den nya FRA 2.0 lagspropositionen är grundlagsvidrig, länk.

I artikeln står bland annat följande:

"Regeringen skriver i propositionen att grundprincipen är att förhandlingar i domstolen är offentliga. En icke-sanning. Med en halvlögn skrivs offentlighetsprincipen bort då rätt ges för domstolen att besluta att total sekretess ska råda. Regeringen skriver: ”I sammanhanget bör framhållas att när det vid Försvarsunderrättelsedomstolen framläggs uppgifter som omfattas av sekretess är det sällan möjligt att hålla någon del av förhandlingen offentlig”. Ordet ”sällan” är skickligt valt för att förvilla, men ska mera sanningsenligt läsas som ”aldrig”. Hela rättegångsförfarandet, besluten och vilka som deltar i domstolens handläggning ska kunna förbli hemliga.

Någon diskussion om proportionalitetsavvägningen mellan grundlagens regler om insyn och domstolens sekretess förs inte i propositionen eller i lagrådets yttrande. Därmed saknas en avvägning mellan intresset av att hemlighålla uppgifter och intresset av att domstolsförhandlingar ska vara offentliga.

Idén med domstolsprövning är ett grundfel. Uppgifter och ansvar flyttas från ansvarigt statsråd till en domstol med några få personer som inte får berätta något och inte kan ställas till ansvar för något."

Det är ord och inga visor.

Det är dags att riva upp, göra om och göra rätt.

Datalagringsdirektivet: Först register för sexbrottsligar och sen?

The Economist har i veckan en intressant artikel om effekten av att publicera namnet på sexbrottslingar, länk.

Idén om att publicera namnen på sexbrottslingar kan vid en första anblick framstå som tilltalande. När man däremot granskar idén närmare växer tvivlen.

Den första frågan är vad är egentligen ett sexbrott?

Den andra frågan är en sexbrottsling möjlig att rehabilitera?

Nu visar det sig att många av de brott som som Amerikaner kommer i sexbrottsregister är handlingar som de flesta har svårt att förstå att de är kriminella. Effekterna blir att människor döms till en evig stupstock och får svårt att få jobb eller behålla ett jobb.

Möjligheten att rehabiliteras verkar samvariera med om man har ett jobb eller ej. Sannolikheten för att dömas för sexbrott på nytt är mycket försumbar för dem som har ett fast arbete. Det är tänkvärt.

En annan tanke är om man börjar med sexbrottsregister som är offentliga. Vad blir då nästa typ av beteenden som storebror anser är så avvikande att de bör publiceras offentligt?

Om offentliga register överhuvudtaget ska få finnas för sexbrottslingar ska finnas så bör det åtminstone finnas en preskriptionstid då man stryks från registret. Dessutom bör registren vara så hårt begränsade till enbart mycket allvarliga brott.

I en tid som denna när integriteten är hotad är det viktigt att säga stopp till offentliga register av medborgare. Detta må vara hur angeläget syftet än är.

I detta sammanhang finns det anledning att fundera över effekterna av personnumren.

Behövs de verkligen? Jag tror det finns anledning att väsentligt begränsa användningen av dem eller rent av avskaffa dem.

Datalagringsdirektivet riskerar att bli en av dörröppnarna för fler och integritetskränkande offentliggöranden av människors privatliv i offentliga registerformat.

Det är dags att sätta ned klackarna.

Det är dags att sätta stopp. Hur förförande skälen än kan framstå som i förstone

Andra bloggar: Mattias Bjärnemalm, Karl Sigfrid, Henrik Alexandersson,

Datalagringsdirektivet kan göra det möjligt att övervaka hela Linköping

Den moderata riksdagledamoten Karl Sigfrid skriver en intressant bloggpost om övervakning, länk. I Storbritannien ansöks det enligt BBC om att få ut 777.000 personers rörelser på nätet varje år. 500.000 blir i verkligheten övervakade.

Det som gör det möjligt är EUs teledatalagringsdirektiv mobinerat med terroristlagar.

Enligt BBC beräkningar innebär detta att en av 78 övervakas i Storbritannien.

För Sveriges del skulle det innebära att cirka 90-100.00 personer skulle kunna få sin integritet kränkt av staten för ganska små förseelser. Det motsvarar hela Linköpings kommun.

Exempel personer som blir övervakade är hundägare som inte plockat upp bajs från sin hund.

Det är vad jag kallar raffinerad terroristbekämpning.

Problemet med lagar som ger staten stora befogenheter att kartlägga medborgarna är att den goda staten snabbt kan förändras till den nyfikna staten eller den kränkande staten.

Små förändringar i politik kan ge stora effekter för hur man tillämpar lagar som ger storebror alldeles för vida befogenheter. Därför måste lagarna redan från början vara snävt formulerade så att utrymmet för statens godtycke blir så litet som möjligt

Andra bloggar: Mark Klamberg

Stockholmsprogrammet: Falkvinge har delvis rätt

Rick Falkvinge har rätt när han säger att vi bara kan kritisera det som verkligen sägs av EU vad gäller Stockholmsprogrammet, länk. Dessvärre är det bara en del av sanningen.

Visst gäller att vara upprörd över det som är upprörande. 

Samtidigt är det centralt att veta vilken grundinställning olika aktörer har till internet. Det avgör vad dessa personer (politiker) är beredda att vidta för åtgärder mot (för) nätet. 

I min bloggpost i går visade jag på hur Beatrice Ask ser på internet, länk. 

Det är också värt att ta med i argumentationen om Stockholmsprogrammet. Debatten rör sig om mer än det utsagda. Den rör sig också om hur olika aktörer ser på internet som fenomen och synen på människorna där. Det avgör om dessa politiker är beredda att skydda eller bekämpa människorna på nätet.

Stockholmprogrammet: Beatrice Ask vill bli bäst på att mörklägga?

Ibland är det lätt att instämma i en bloggpost. Henrik Alexanderssons bloggpost om Stockholmsprogrammet är en sådan, länk.

Beatrice Ask tillhör ett parti som i många år i opposition talade om socialdemokraternas bristande öppenhet. Nu administrerar hon rättsfrågorna i en regering som på många sätt försöker driva de nya moderaternas politik. Uttolkningen av de nya moderaterna på rättsområdet verkar vara att bli ännu mera slutna  och ännu mindre transparenta än socialdemokraterna. Det verkar som om Ask vill bli bäst på att undanhålla.

I stället borde en Alliansregering agera maximalt transparent. Underlagen för Stockholmprogrammet är skrämmande. De signalerar ett samhälle som jag har svårt att acceptera. Att man sedan förnekar detta och försöker förvrida synen på kritiska granskare fungerar i slutna länder. 

Det fungerar inte i ett samhälle som har tillgång till ett fritt internet. Därför är just att slå vakt om ett fritt internet en av garanterna mot en samhällsutveckling i totalitär riktning. Beatrice Ask publicerade under EU valsdebatten en artikel där hon berättade om sin syn på internet, länk. Den synen kommenterade jag i en bloggpost. 

Tyvärr tror jag att Asks mål är ett ofritt internet. I vart fall har hon uppfattningar om de som vistas på internet som gör att hon ser oss  som en " generation av brottslingar". Fredrik Reinfeldt å sin sida ville inte kriminalisera en hel generation. Man måste se Asks agerande i sitt sammanhang. Då blir hennes agerande allt annat än trovärdigt.

Det är dags att fråga våra folkvalda om deras grundläggande inställning till nätet innan vi väljer eller (åter)väljer dem. Den kommer nämligen att avgöra vilken riktning som de vill driva samhället i. Integritetscertifiering är en metod. Vi måste finna fler metoder för att veta vilken politik som vilken politiker kommer att driva i verkligheten.

Det är dags att papperna läggs på bordet av Beatrice Ask så att vi kan få en debatt om vilket samhälle vi vill ha. Vilken linje kommer Sverige att driva om Stockholmsprogrammet? Vilka konsekvenser får det?

Ska storebror få anabola eller ska han läggas in för hårdbantning?

Andra bloggar: Svensson, Erik Laakso, Markus "Lake" Berglund, Mina moderata karameller,

Farmor Gun, ScaberNestor, Oscar Fredriksson, Erik Hultin, Lena Ek,

Storebrors ökade nyfikenheten föder kraften i ett nytt 68

Expressen har i dag en artikel med rubriken "Nu vill EU kunna följa dig i detalj", länk. Debatten om det så kallade Stockholmsprogrammet i EU har börjat. 

Återigen ser vi en storebror som inte accepterar gränsdragningen mellan individ och samhälle. Hotet mot de liberala friheterna kommer just nu från moderaterna. 

De hävdar att i brottsbekämpningens namn måste gränsen förflyttas till nackdel för den enskilde. Det implicita hotet består av mer eller mindre virtuella terrorister.

Ett samhälle som byggt upp strukturer med personnummer gör det lätt att kartlägga medborgaren in i minsta skrymsle och rörelse. Samhället blir inte tryggare om enskilda laglydigas minsta rörelser kan kartläggas. I stället skapas en revolt mot detta storebrorssamhälle. 

Studentrevolten 1968 var en reaktion mot överheten. Det var mot den ungdomarna, studenterna protesterade. Om hotet var reellt eller ej kan man diskuteras. Om revoltens mål och syften var legitima kan man diskutera. Inte desto mindre mobiliserades hundratusentals direkt, säkert miljontals indirekt. 

Genom en närmast total oförståelse för individen rättigheter håller en folklig resning med större kraft än 1968 på att födas. Den här gången är det inte studenterna som leder upproret. Den här gången är upprorets krav odiskutabelt legitima: slå vakt om den enskildes privata sfär. 

De som leder  upproret är internetanvändarna. De är många fler än hundratusentals. De är värt att hålla i minnet.

Integritet: Bejaka Dacken i dig

Det pågår en kamp mellan de som önskar försvara sin integritet och dem som önskar att storebrors inflytande ska bli större. En av dem som refererar den kampen är Mina Moderata Karameller.

Integritetskämparna har på sin sida innovatörerna och internetfilosoferna. Det gör att de kan läsa terrängen och klarar kampen mot en i vanliga fall övermäktig stormakt. På ett sätt påminner kampen om Davids kamp mot Goliath eller om man så vill om USAs krig mot Vietnam. Man kan tycka vad man vill om vietnamesernas dåvarande samhällssystem. det är inte poängen. De försvarade sin suveränitet. På samma sätt kan man ha synpunkter på vissa tendenser på internet. Det försvarar inte att man kränker medborgares rättigheter på internet.

Debatten i bloggosfären rör sig just nu om två företeelser. Den ena är medborgarnas rättmätiga kamp för att beskydda sig mot storebror och de andra är det sk Stockholmsprogrammet. 

Det blir tydligt att det Stockholmsprogrammet kan bli ett nytt EU dirigerat hot mot integriteten och rättssäkerheten. Läs gärna den moderate riksdagsmannens Karl Sigrids reflektioner om programmet, länk. 

De modborgare som önskar skydda sig mot storebror är kreativa. Ett av de redskapen kallas Ipredator. Nu verkar detta redskap vara färdigutvecklat och klart för användning. Vi kan kalla Ipredator för ett frihetsredskap på internet. 

En sak som verkar skilja gamla tiders frihetskamp från den nya tidens är att frihetskämparna har mycket mer sofistikerade vapen är storebror. Han har enbart skräcken och styrkan att lita till. Så var det inte förr. Då hade storebror övertaget på alla fronter.

Nils Dacke gjorde uppror mot Gustav Vasas överförmynderi. Den kampen tog många år att kväsa. I dag är det många självständiga och ibland samarbetande som gör uppror mot Ask och Barosso. Vasa kuvade inte Smålänningarna han såg bara till att de stannade kvar som svenskar. På samma sätt kommer det att gå för Ask och Barosso.

EU: Stockholmsprogrammet får inte bli en ny EU producerad skräckfilm

Granskningen av vad politiker har för sig på alla nivåer är helt central för att demokratin ska fungera. EUs förehavanden är extra viktiga att granska. Det som gör denna granskning svår är att processerna inom EU bara delvis är transparenta. Texter som behandlas av parlamentet och dess utskott ändras oväntat och oannonserat. Den granskande måste ibland jämföra mening för mening för att vara säker på att det är samma text. Även parlamentsledamöterna måste göra samma sak.

Under Sveriges ordförandeskap ska en lång rad frågor om integritet behandlas. 

Ett exempel på detta är att EU vart femte år gör ett proram för polis-, tullsamarbete räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete. Detta kallas under 2010 -2014 för Stockholmsprogrammet. 

Ansvarig för detta är justitieminister Beatrice Ask, eftersom Sverige är ordförandeland i EU. Underlaget för Stockholmsprogrammet finns i en rapport från juli 2008, länk.

Mark Klamberg, länk och Henrik Alexandersson, länk är två som uppmärksammar vad denna process kan få för effekter för enskilda medborgares rättssäkerhet och integritet. Det ska dessa båda herrar ha all heder av. 

Statewatch som följer EUs lagstiftningsarbete skriver följande om personlig integritet och rättssäkerhet: "the EU has substituted the concept that data relating to EU citizens should in principle be kept private from state agencies, in favour of the principle that the state should have access to every detail about our private lives. In this scenario, data protection and judicial scrutiny of police surveillance are perceived by the EU as “obstacles” to efficient law enforcement cooperation. The Statewatch report calls for a “meaningful and wide-ranging debate” before it is “too late” for privacy and civil liberties."

Det är allvarsord och en tydlig varning. 

Storebrorssamhället väller inte in som en chockvåg. Det kommer smygande i små, oändligt små steg. Det gör det svårt att skilja ut vad som sker. För den skull får det inte hindra oss från att ta det ansvaret. De snabbaste granskarna finns numera på nätet. 

Var och en av oss får ta det ansvaret, innan it is "too late".

Jag kan inte annat än hålla med HAX när han skriver: "Buller är enda sättet att få EU:s regeringar att sansa sig.."

Länkar: the Daily Telegraph, the Guardian,