tisdag 30 september 2008

Sahlins huvudvärk

Nu stuvar socialdemkraterna om. Marita Ulfskog blir en exportprodukt till EU parlamentet, enligt politikerbloggen.
Som ny partisekreterarkandidat seglar Peter Hultqvist upp. Han är förmodligen ett bra andrahandsval om inte Göran Johansson kan tänka sig den posten.

Spekulationerna kring utfallet av stolleken blir kommer att öka inför valet.

Gubbhyllans innehåll: Bo Ringholm och Pär Nuder måste också placeras.
En landshövdingepost för Ringholm ligger när till hands.

Nuder däremot blir svårare att placera. Export till EU-parlamentet vore drömsitsen för Mona Sahlin. Problemet är att Nuder säkert tackar nej till det. Statsrådspost skulle kunna vara en möjlighet. Då blir balansgången: inte för viktig och heller inte för perifer.

Tåget med utrikesministertaburetten har nog gått. Det mesta talar för att vi kommer att se Nuder med titeln, generaldirektör framöver. Ambassadör i FN skulle kunna vara en möjlighet om socialdemokraterna vinner valet.

Annars får han väl ringa Björn Rosengren och höra om Stenbeck behöver hans tjänster. Det brukar vara lönsamt.
Han lierar sig nu med Småländska landskapsarvets räddare och Ulrika Messing som styrelseledamot i Kosta Boda.
Så varför inte?

måndag 29 september 2008

Värre än att vara "lame duck"

Att en Amerikansk president under senare delen av sin andra period kallas för "lame duck" visste vi. Det Georg Bush råkade ut för idag gör att uttrycket "lame duck" framstår som allt för kraftfullt. Med siffrorna 228 nej mot 205 ja underkände Representanthuset den finansiella räddningsplanen som förhandlats fram under helgen. 

Oljepriset har fallit med 20 dollar sedan i måndags. Dow Jones indexet faller med över 5% i dag. Oron är allt överskuggande på finansmarknaden. 

Upproret mot räddningsplanen kommer från de konservativa. Främst är det konservativa republikaner som revolterar. De förordar "den fria marknadslösningen" i stället för "Paulsons lösning".  

Fortsättning följer på onsdag då senaten ska rösta om förslaget. Initiativet ligger nu kongressen och inte hos presidenten. Rysaren fortsätter


Tidningar som skriver om detta är bland andra New York Times, Svenska Dagbladet,  e24.se  och Dagens Nyheter.

Exit Johansson

Göteborg har trots vad Göteborgarna själva säger minskat i betydelse sedan Ostindiska kompaniet lade ned sin verksamhet år 1814. Storhetstiden för Göteborg överensstämmer med storhetstiden för det Svenska Ostindiska Kompaniet. 

Under mitten av 1700-talet representerade ett fartyg 85% av Sverige BNP. Ett svårslaget rekord. 


En som försökt återupprätta Göteborg och lyckats bra som befälhavare är kommunalrådet Göran Johansson. Ett sällsynt handlingskraftigt och förnuftigt kommunalråd. 
Han är en man som är större än sitt parti. Detta gäller definitivt i Göteborg och ibland i Sverige. Han har skapat mötesplatser i Göteborg. Han har en sällsynt stor integritet och har ofta tänkt själv och skapat stora rubriker.

Johansson har personligen sett till att staden fått flera stora idrottsevenemang. Göteborg har under honom blivit Sverige arrangemangshuvudstad. 

Nu lämnar han som kommunalråd. En av Sverige viktigaste och mest framgångsrika opinionsbildare och politiker drar sig tillbaka från Göteborgs stad. Johansson gör det på topp. Senaste valresultatet i Göteborg var en personlig triumf för honom själv. I resten av landet gick socialdemokraterna tillbaka, men i Göteborg gick man framåt.

Han är 63 år och kommer knappast att pensionera sig. Frågan är om han förverkligar sitt "hot" att bli socialdemokraternas partisekreterare. I vart fall lär han fortsätta vara en av Mona Sahlins närmaste rådgivare. Annars skulle landshövdingeposten passa honom väl. 
Däremot lär han inte gå över till ett PR-företag i första taget.


Johansson är till utseendet inte helt olik Norges mest framgångrika skeppsredare John Fredriksen. De är båda extremt handlingskraftiga och har gjort en klassresa som heter duga. Johansson är absolut den charmigare av de två. Om de skulle slå sina påsar ihop skulle Skandinavien få en oslagbar duo. Nu tror jag att det bara blir en tanke, men den kittlar.

Efterträdarfrågan är intressant. Den kommer att vara föremål för mycket spekulationer den närmaste tiden. 

Många kommer att ropa på en kvinna som efterträdare. 
En som dock får anses vara vara favorit i sammanhanget är Carl-Johan Korsås. Han är för närvarande koncernchef för Fastighets AB Framtiden som ägt av Göteborgs stad. Korsås har arbetat nära Johansson och kombinerar folklighet med handlingskraft. 
Han har arbetat i kanslihuset och som kommundirektör i Ystad och Jönköping.
Han flyttade tillbaka till Göteborg för ett år sedan. Kanske ett tecken i tiden?
Frågan är bara: vill han?

Politikerbloggen och Göteborgsposten skriver om avgången

Filosofi och politik

Jag bläddrar i en av mina favoritböcker.  Det är ett av världshistoriens mest omvälvande filosofiska verk; Tractaus logico-philosophicus. Författaren är den tysk-engelske filosofen Ludwig Wittgenstein.

I punkten 4.112 i Tractatus skriver Wittgenstein följande:


"Filosofins syfte är att göra tankarna logiskt klarare.
Filosofin är ingen lära utan en aktivitet.
Ett filosofiskt verk består huvudsakligen av förtydliganden
Filosofins syfte är icke "filosofiska satser"  utan att satser klargöres.
Filosofin skall göra tankar, som  eljest är så att säga
dunkla och suddiga, klara och skarpt avgränsa dem."

Tankvärda ord som gäller även politiken, både på riksplanet och lokalt.

Mark Klamberg är i sin bloggpost i dag en god filosof (och politiker). Henrik Alexandersson, opassande och Enligt min humla är några andra. Det finns många fler.
De jag inte har tagit upp här ber jag om ursäkt.

Det börjar bli dags att bedöma politikerna utifrån om de lyckas förklara vad de tycker.
Om de lyckas beskriva vad de vill göra. Sist och slutligen kommer frågan: vad de verkligen gör. 
Hänger dessa tre ihop är det en god start. 
Delar jag dessutom åsikterna som blir till handling är det bingo.                                                

söndag 28 september 2008

Den gamle har talat

Politiken kan ses som en tombola. Någon drar vinstlotten och andra drar en nitlott. 

Nu visar en artikel Svenska Dagbladet att den metaforen inte stämmer. Kommunalpolitiken ska ses som en centrifug där genomsnittligt 11% kastas ut (eller kastar sig ut). I vissa kommuner är den siffran 20%, som i Sundbyberg,  Värmdö och Södertälje. En av fem lämnar sina politiska uppdrag efter halva perioden i dessa kommuner. 

Det manar till eftertanke. Är det frågorna som gör att man förlorar intresset? 
Kanske är det processerna som gör att man förlorar intresset? Det blir tungt och föga inspirerande. Det kan också var så att politiken jämfört med andra förpliktelser väger lättast. 

Att som ung kvinna ha huvudansvar för barn och samtidigt vara kommunalpolitiker  framstår som en svår ekvation. Detta givet att man inte lever i en jämställd relation. I andra fall rör det sig om unga som byter bostadsort. 

Kommunalråden, Anders Lago i Södertälje och Helene Knutsson i Sundbyberg kommenterar avhoppen. I fallet Värmdö kommenterar kommundirektören Magnus Hedenfalk. Han framhåller att skälen är att det är unga som hoppar av för att det är för mycket formalia i kommunalpolitiken. Därför blir man besviken. 

När jag går igenom avhoppen i Värmdö studsar jag inför hans slutsatser. Det verkar som om avhoppen skett av både gamla och unga. Inte som Hedenfalk säger. Jag ser att äldre har förverkligat sin livsdröm på en annan ort. Sjukdom är ett annat skäl. Av de yngre som flyttat från Värmdö verkar alla ha flyttat med jobb eller för att kunna leva tillsammans med sin livspartner.

Hedenfalk fyller om 6 månader 65 år. Det är intressant att han svarar på frågan om de politiska avhoppen i stället för att ett kommunalråd eller en annan politiskt aktiv gör det. Nu kan det vara så att han med ålderns rätt upplever sig vara förmyndarregent i Värmdö. En sorts Axel Oxenstierna. Likt den store har han organiserat om. Skillnaden är att Oxenstiernas organisation av Sverige stått sig till våra dagar. Hedenfalks organisation däremot lär inte stå sig året ut.

Oxenstierna var nära förtrogen till Gustav II Adolf som försvann i dimman. Hedenfalk var nära förtrogen med kommunstyrelsens ordförande som också försvann i dimman. Återstår bara att han som Oxenstierna blir förmyndarregent. I Hedenfalks fall lär det inte bli drottning Kristina, möjligen prinsessan av Möja, fru Petterson. 

I vart fall borde den gamle skilja på vad som bör kommenteras av en politiker och av en tjänsteman. Man kan undra över om hans slutsatser delas av Alliansens partier. Om så är fallet är det sensationellt. Står man bakom att det är han som ska kommentera dessa förhållanden?När får vi en tydligt ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän? Det är inte svårt i andra kommuner.

Rothstein talar i nattmössan

Nyliberalismens död förkunnas av Bo Rothstein i en debattartikel på brännpunkt i Svenska Dagbladet. Rothstein hävdar att "Bakom finanskrisen i USA står avsaknaden av en nordisk välfärdsmodell". 



Mycket skitsnack ska man höra av en professor, men detta är för mycket.


Rothstein hävdar att låga skatter, svaga regleringar, stora inkomstskillnader och en minimal välfärdspolitik är USAs modell. Problemet är att det inte är USA han beskriver. Det är delar av USA. Man saknar inte svaga regleringar på finansområdet. Tvärt om är det otympliga regleringar på finansområdet som är ett av de stora problemen för USA. Detta har framkallat krisen. Dessutom hänger finanskrisen i hop med USAs strukturella utmaningar som vi skrivit om i en tidigare bloggpost.

Nej, ett av de stora problemen är de regleringar som infördes av president Georg Bush i juli 2002. Regleringarna samlades i en lag uppkallad efter sina upphovsmän: Sarbanes-Oxley. 
Den var svaret på brister i redovisning och etik i företag som Enron, Worldcom och Tyco International. Syftet var lovvärt. Man skulle kunna lita på företagens redovisningar och internkontroll. 

Effekten var förödande. Den skapade en byråkrati och stelbenthet i företagen som la grunden till dagens finanskris. Kostnaderna för att att följa lagen blev enorma. Genom att transparensen skulle vara så omedelbar blev frestelsen stor att skapa instrument som var svåröversiktliga. Efter några år sprang kontrollörerna i SEC i kapp uppfinnarna på investmentbankerna. När marknaden började svaja under hösten var bankerna tvungna att redovisa instrumenten till bråkdelar av det bokförda värdet omedelbart. Ryktesspridningen kom i gång. Spiralen kunde inte stoppas. Fötroendekrisen blev ett faktum. 

Med en annan och bättre anpassad lagstiftning skulle behovet av att uppfinna instrumenten varit mindre. När väl krisen kom skulle det funnits olika möjligheter att redovisa värdena. Ryktesspridningen skulle blivit mindre.  

Europeiska företag hade redan tidigare flytt USA som finansiellt centrum. Det blev för byråkratiskt att lyda under SECs kontroll. London fick en renässans som finansmetropol. 
USA klarade inte att reformera lagstiftningen. Allt detta skedde tack vare Sarbanes-Oxley Act.

Det är något helt annat än vad Bo Rothstein påstår

En början för Värmdö och Djurö/Vindö

Hänt i Värmdö
Kommunfullmäktige har sammanträtt i veckan. Där har man behandlat budgeten. Kommunstyrelsens ordförande har lämnat in sin avskedsansökan. Stormen kring personen Jonas Nilsson har bedarrat nu. 

Hans ledarskap är inte ersatt ännu. Nu ser vi förvirring och undran. Ingen har stigit fram i offentligheten och sagt: jag vill. Ingen har sagt vad han eller hon står för. Ingen har deklarerat vilket ledarskap man står för. 

I kulisserna mumlas det namn. Det är som vanligt. Debatten förs i slutna rum. Diskussionen om att utse Värmdös näste kommunstyrelseordförande "privatiseras". Det är fel. Den frågan är för viktig för att bara beslutas av moderaterna. 
Ändå förväntar sig många att det blir bättre nu. 

Tyvärr stämmer inte det. Visserligen har debatten blivit mera avslappnad. Kanske lyssnades det mer till olika synpunkter. Det är en början, men det är inte en fungerande helhet.
Det räcker inte bara med att lyssna. Lyssnande måste följas av en process som slutar i handling. Annars förlorar den som berättar viljan att förmedla något. Efter ett tag breder känslan av tomhet ut sig. Att lyssna men inte ta intryck, föder uppror, inte samförstånd. Politikerna måste våga sätta sig ned oftare och sätta kommunens bästa först. Att inte våga sitta ned och diskutera kommunens organisationen innan Alliansen har snackat sig samman är dåligt. 

Den nya organisationen av tjänstemän och nämnder fungerar inte. Kommunens effektivitet har fallit med uppskattningsvis 15-20% på den sk "reformen".  Det innebär stora förluster. Jag hör allianskollegor som instämmer i analysen. Lösningen de presenterar är att ändra på felen efter valet 2010. 
Om din båt läcker när du är ute på sjön, väntar du då med att täta den? 
Den ansvarige skepparen ser till att täta omedelbart, även om det blir provisoriskt. 
Alliansen i Värmdö måste agera som den ansvarige skepparen. Annars bör folket ta ifrån "väntapolitikerna" skepparansvaret. 

I eftermiddag bjuder Byalaget på Djurö till politisk debatt. Det är en kommundel som har misshandlats av Alliansen. 
-Man köpte inte Börjes vik. Det var fel. Ytterligare ett strandnära område exploateras nu och tillgången till allmän strand minskas.
-Man har inte krävt att området kring Djuröbadens pensionat ska detaljplaneläggas innan det får exploateras. Det är fel. Folk som bor i området ska kunna vara med i processen om att utveckla området eller att frysa expansionen.  Besluten ska inte ske utan folkets insyn.
-VA-frågorna är inte lösta. För ett år sedan krävde jag en privatisering av nätet här ute så att folk och företagare kan få sitt vatten och avlopp. Det sak inte ta 15-20 år. Det har inte tagits några initiativ. Det går för långsamt. Det finns seriösa intressenter som bara väntar på att få börja. Det visste kommunstyrelsens ordförande, men han ville inte agera. Det var inte hans kompisar.
-Alliansen har inte projekterat nya äldreboenden här ute. Det är slött. Äldre måste kunna bo kvar på Djurö/Vindö.
-Förnyelsebar, lokal energiförsörjning har inte diskuterats med oss i lokalbefolkningen

En del politiker har missförstått sitt uppdrag. De har inte fått uppdraget av ett parti. Uppdraget kommer direkt från väljarna. Att stå upp för sina väljare innebär ibland att gå emot sitt parti. Det har vi sett allt för lite av. Rättare sagt, vi har inte sett något av det. Till nästa val behöver vi politiker med det civilkuraget.

Låt oss sätta  Värmdös och Djurö/Vindös bästa först. Jag är beredd att ta emot öppna händer. Alla händer behövs för att skapa en bättre kommun. Jag är beredd att verka för att kommunens beslutsfattande blir öppnare och mera lyhört. Det krävs samarbete för att få Värmdö till en bättre kommun. På sikt bör väljarna utse kommunstyrelseordföranden i direkta val. 
Här bör Värmdö ta åt sig initiativet och öka medborgarnas direkta inflytande i politiken.

lördag 27 september 2008

Tävlingsföraren, ingenjören och myten













1904 bildades företaget. Grundarna hette Charles Stewart Rolls och Henry Royce. 
Rolls var tävlingsföraren och piloten som skapade framgångarna på tävlingsbanan. 
Han dog i en flygolycka 1910. Rolls sägs vara den förste engelske pilot som dog i en flygolycka. Ett ganska absurt rekord. 
Hans kollega var mästeringenjören Royce.

Företaget skapade inte bara ett bilmärke. Det skapade en myt. Varumärket stod för kvalitet och det yppersta av lyx och kvalitet. Man stod för det yttersta och det yppersta. 

Låsningfria bromsar hade Silver Cloud-modellen redan i början av 1960-talet. 

Varje myt behöver underhållas och de klarade man inte i det långa loppet. Från och med den 1 januari 2003 är det BMW som äger myten. Tillverkningen sker i Goodwood. Frågan är om den spruckna myten kan återskapas. 

Kanske vill vi inte det. Kanske är det vad vi mest av allt önskar.

Höst i skärgården













Ett härligt höstväder ute. Solen skiner och någon gång drar ett moln över himlen. Scenen förändras, men solen kommer tillbaka. Den höstvärme som du bara känner i skärgården, styr ännu. Om några veckor, kanske om en och en halv månad har kylan tagit kommandot. Nedkylningen börjar inte märkas förrän då. 

Träden är fortsatt mest gröna. Längre bort i vägen står en äldre kvinna och plockar nypon. 

I kväll har man lovat storm. För den som är trygg inomhus avslöjar bara ljuden vad som pågår. I fjärdarna syresätts vattnet. Livet återkommer kanske för första gången sedan algblomningen.
Vattnet visar sin kraft i natt. De vita gässen vaknar och naturen ger ljudet. De är nästan bara då den härskar helt. Den överröstar människan.

New York Times meddelar att Paul Newman är död, 83 år gammal. Även Aftonbladet och Svenska Dagbladet rapporterar om detta. Newman var inte bara en fantastisk skådespelare. Han kämpade för sociala och mänskliga rättigheter, upphovsrätten och var en stor filantrop. 

I skärgården stannar träden upp för en kort stund inför detta och livet går sedan vidare.

fredag 26 september 2008

Har han gjort bort sig nu igen?

Nu visar Sture Nord på hur orimligt hans resonemang om de ojämlika medlemskapet i facket är. Jag förstår att han är irriterad över mitt inlägg på politikerbloggen. 
Sanningen är att han är tagen på bar gärning.

Den 25 september uttalar sig TCO om studenternas villkor. 
Har studenterna inom TCO fått ett demokratiskt inflytande över innehållet i uttalandet? 
Svaret är nej. 
På samma sätt är det med pensionärerna som heller inte får vara med och bestämma om TCOs pensionärspolitik. Nej, den har TCO-tjänstemännen och den högsta ledningen utformat. Nord säger att de som är närmast berörda ska få påverka fackets åsikter. Det gäller tydligen inte i verkligheten. 
 
Nord talar sig varm för en demokrati där alla som betalar får vara med. När avgiftens storlek ska ha betydelse för rösträtt eller ej är han ute på djupt vatten. Enligt Nord innebär demokrati att den som betalar en låg avgift inte ska ha rösträtt. Den tillkommer enbart den som betalar en högre avgift.
Jag som trodde att han siktade på att bli minister om socialdemokraterna vann valet.

Inget jubel från mig. Istället blir det jasså

Att regeringen satt foten i klaveteret i FRA-lagsfrågan är ingen nyhet. Nu försöker man dra samma fot ur klaveret. Problemet med detta är att det låter nästan lika mycket när man drar foten ur klaveret, som när man sätter den i klaveret. En lista på 15 punkter presenterades av Sten Tolgfort och Fredrik Reinfeldt. Listan är långt ifrån en lagtext.

Det vettiga utropet måste därför bli: jasså. 

Viktiga frågor om hur man ska utforma lagen återstår och blir helt avgörande. 
Var ska sållningen ske? Hos internetleverantörerna eller hos staten. Henrik Alexandersson undran och misstänksamhet är berättigad. När Mark Klamberg skriver om att djävulen finns i detaljerna är han helt rätt ute. Den färdiga lagtexten måste sättas i sitt sammanhang med andra lagar. Håller den eller håller den inte? Vi är inte där på länge ännu. Strider lagen mot EU fördraget? Vi vet inte ännu.

Det regeringen åstadkommer är att de får tyst i leden, för tillfället i vart fall. Genom att dra ut på tiden hoppas man att nejsidan förlorar momentum. Att engagemanget ska svalna. Taktiken verkar vara uttröttning. Jag tror att det är en strategisk felbedömning. Genom denna taktik öppnar man dörren för piratpartiet in i riksdagen. Man riskerar att minska det parlamentariska underlaget ytterligare. 

Hade man tagit nederlaget nu hade man kunnat skörda segern senare. Nu gör man tvärt om och det är sällan klokt.  Riv upp, Gör om, Gör rätt hade varit det långsiktigt bästa. 

Regeringen är heller inte offensiv vad gäller de medborgerliga fri- och rättigheterna. Direktiv till grundlagsberedening om att skriva in rättigheterna på internet är en sådan åtgärd. Införandet av en författningsdomstol är en annan. Regeringen stannar vid att hjälpligt sopa upp skiten. Man bygger inget bålverk för rättigheterna. Det är fel och det är dålig liberal politik.

Jag kan inte instämma i de euforiska kommentarerna som kommer från delar av centern och folkpartiet. Jag kommer att jubla när det finns något att jubla över. Nu finns det femton punkter om vad man vill göra. Jag vill se vad man gör
Sen kommer jag (eventuellt) att jubla. 

Sorry, Fredrik, Magnus och Per, ni har jublat för tidigt.

Nuders våta blick

Pär Nuder kommer med lösningen på finanskrisen i Sverige. Den är enkel. Regeringen ska tillkännage att man inte kommer attt sälja Nordea. Bra eller hur?

Ett litet problem bara. Det fungerar inte. Erfarenheten är att företag drivs mera effektivt som privata än som statliga. Nordea är inget undantag från denna regel.

Nuder pekar på att lagarna spelar roll för hur det har gått i USA. Det är helt riktigt. Finanssektorn i USA har skadats av att förutsättningarna för verksamheten inte har reformerats i takt med marknaden. USAs finansmarknad har sedan länge varit den som har skapat sämst förutsättningar lagligt sett. Sverige är i en mycket bättre situation här. Vi har en lagstiftning som är modern och främjar effektivitet på marknaden.

Politikens roll i näringslivet måste vara att sätta upp spelregler som främjar effektivitet och genomsynlighet. Politiken ska inte rädda aktieägare. Akiteägare som satsat fel ska förlora sina pengar. Däremot ska man skydda och understödja (och ibland begränsa) utveckligen av systemen.

Att en typ av banker, investmentbankerna har varit undantagna SECs (USAs finansinspektion) tillsyn visar på detta. Det är egentligen dessa banker som allra mest hade behövt dem. Nu finns inga banker som inte är under SECs tillsyn längre. Alla har (frivilligt) ställt sig under SECs tillsyn. Det är bra.

Vad marknaden behöver nu är tid för att återställa förtroendet. Långsiktiga spelregler som främjar effektivitet och genomsyn. Däremot behöver man inte klåfingriga politiker

Behöver veta mer

Så har många idoga bloggare och några modiga politiker drivit regeringen till att lägga ett bättre förslag till FRA-lag.
Fortfarande ser vi bara konturer av ett förslag. Det är alldeles för tidigt att säga ja till det ännu.
Vad betyder till exempel att signalspaning inom Sverige inte är tillåten. Vad händer när en Svensk i Sverige använder en server utomlands? Hur förhåller det här förslaget till EU-rätten?
Jag håller med Henrik Alexandersson: tills vidare gäller: Riv upp, Gör rätt, Gör om.

torsdag 25 september 2008

Mark Klamberg

Mark Klamberg lämnar sina uppdrag inom folkpartiet.
Han är besviken på kompromissen om FRA-lagen. Det Mark har tillfört FRA debatten är ovärderligt. Du förtjänar stor respekt för den kunskap du tillfört debatten. Jag betraktar dig som en klassisk liberal. Du är beredd att riskera något för att försvara
medborgerliga fri- och rättigheter. Det hedrar dig.

onsdag 24 september 2008

Länge leve liberalismen

Christian Engström berättar om att de rebelliska fp-kvinnorna funderar på att överge sitt motstånd mot FRA-lagen. Anledningen är enligt DN och Svd att regeringen överväger en specialdomstol. Det finns ingen annan väg är: Riv upp, gör om, gör rätt!  
Att fp- kvinnornas vacklande gör Engstöm orolig om han får tro TT. Han är debattör för Piratpartiet.

Hans parti profilerar i frågor om upphovsrätt, integritet och yttrandefrihet och tryckfrihet. De är frågor som en gång var viktiga folkpartifrågor. Centern har också profilerat sig som ett liberalt parti. Dessa frågor har kommit i fokus igen. De engagerar yngre. Den tekniska utvecklingen och de kraftigt sänkta priserna för att utöva sin tryckfrihet har ritat om rättighetskartan. 

Politikerna i riksdagen agerar som om Gutenbergs tryckpress är den enda garanten för åsiktsmässig mångfald. Tryckpressen har ersatts av medier som har en räckvidd som är minst 100 eller tusenfald. Undrar när politikeran tar konsekvenserna av detta. Det är dags att  inse att förändringarna kräver grundlagsmässigt skydd.
Det kräver ett offensivt agerande av politikerna som jag skriver i en blogpost.

Tryckpressen skapade ett behov av tryckfriheten. Internet skapar ett behov av en integrerad utökad grundlagsskyddad personlig integritet och tryckfrihet. FRA lagen minskar individens frihet. Det för Sverige åt fel håll. Det borde även riksdagen inse. Det är ett generalangrepp mot liberalismen.

Genom sitt agerande tror jag att risken/chansen (stryk det inte önskade) ytterligare ett nytt parti i riksdagen efter valet 2010. 
Anledningen är att liberalerna övergivit liberalismen.

Andra bloggar som kommentera detta är: Henrik Alexandersson, Promemorian, Annikas tyckeri och Mark Klamberg. 

Sture Nord försvarar inte en man - en röst

Sture Nord, TCOs ordförande överger principen - en man en röst. Rösträttsrörelsen hade en gång som slagord "en man en röst ett gevär". Socialdemokraterna tryckte på tungt för att öka rösträtten till att gälla alla. Detta var i början av 1900-talet var det bara cirka 8% av den manliga befolkningen som hade rösträtt. Nu är det 2000-tal och den principen gäller tydligen inte, enligt Nord.

I en debattartikel på politikerbloggen pekar jag på att fackföreningarna har avskaffat allmän rösträtt i den egna organisationen. De har infört ett speciellt pensionärsmedlemsskap. I fackföreningen Unionen innebär detta att pensionärer enbart har förslagsrätt och inte rösträtt.

I SKTF innebär det också ett B-medlemskap utan möjlighet till verkligt inflytande. Pensionärer är t.ex inte valbara till förtroendeuppdrag. I andra sammanhang talar SKTF om social ekonomi (dvs arbete som inför inom ramen för t.ex ideella- eller, kooperativa organisationer). Det som gäller för arbetsgivarna gäller tydligen inte internt, enligt SKTF.

Med sämre ekonomi och svårt med aktiviteten är det underligt att pensionärerna inte får aktivera sig. De skulle kunna bidra. I stället för anställda skulle pensionärerna kunna bidra ideellt om de fick. Förbunden går också miste om de äldres erfarenhet och kompetens. Genom bestämmelser skapa man ett "brain-drain".

TCOs ordförande försvarar ordningen i en kommentar till min artikel. Han säger" Alla som arbetar inom ett fackförbunds verksamhetsområde är välkomna som aktiva, fullbetalande medlemmar, med rättigheter som alla andra. Däremot finns i flera förbund särskilda pensionärsverksamheter, som de pensionerade medlemmarna själva driver. Den verksamheten gäller inte löner och villkor eller arbetstider på jobbet. Vi är intresseorganisationer, där den vägledande principen är att medlemmar som berörs också ska bestämma om sina villkor genom avtal etc. Det kallas demokrati"

Sture Nord talar om pensionärsverksamheten och påstår att den är skild från förbundens verksamhet. Det stämmer inte. Pensionärsmedlemmarna arrangerar dem inom förbundens ram. Det är en integrerad del av många TCO förbunds verksamhet.

Han säger vidare att den verksamheten inte gäller löser och villkor eller arbetstider. Vem avgör vad en medlem ska få ha rösträtt om. Är det Sture Nord? Så borde i vart fall inte vara. Genom detta uttalande kringskär han pensionärerna ännu mer. Han påstår faktiskt att pensionärerna inte har yttranderätt i vissa frågor. Det kan man knappast kalla demokratiskt. Får de ha åsikter om pensioner? Får de åsikter om pensionsålder? Får de ha åsikter om pensionsavtal?

Sture Nord bortser från den grundläggande principen för ett samhälle eller en organisation. Det är principen en man (eller kvinna) - en röst. Denna grundläggande princip skapar det demokratiska samhället eller den demokratiska organisationen. Oavsett hur stor eller liten avgift man betalt. Nord kanske menar att de som betalar högre skatt ska ha fler röster i riksdagsvalet.

Sture Nord måste välja fot. Antingen har pensionärmedlemmarna samma rättigheter som andra medlemmar eller också får man avskaffa pensionärsmedlemsskapet. Då följer man upp rösträttsrörelsens gamla principer. Då står Sture upp för gamla ideal.
Jag kan inte se det på något annat sätt än att han är påkommen med hela handen i syltburken.
Jag försöker inte partipolitisera. Jag försöker försvara värden som jag trodde var demokratiskt allmängods. Så är det uppenbarligen inte för Nord. Annars får TCO förbunden sluta med att inkludera pensionärsmedlemmarna i medlemstalen. Det är falsk marknadsföring.

Det är enda sättet att återskapa demokratin i facket.

Undrar vad liberala debattörer som Johan Ingerö, Henrik Alexandersson eller Johan Norberg tycker om åldersdiskriminering?

En författningsdomstol är en bra början

Opassande tar upp frågan om  Sverige behöver en författningsdomstol.
 Sverige har inte ett yttersta skydd för medborgarna om politikerna stiftar lagar som bryter mot grundlagarna. Effekten blir att de som är missnöjda med lagar eller tycker att de strider mot grundlagarna överklagar lagstiftningen till Europadomstolen eller till EG domstolen. Argumentation är då att lagstiftningen strider mot Europakonventionen mot mänskliga rättigheter eller mot EU fördraget. Dessa processer är mycket långvariga. Det är inte säkert att Sverige följer utslagen blixtsnabbt heller.

En annan frågeställning som hänger i hop med detta är om ett lagförslag har legitimitet hos väljarna. Det tar Scabernestor och Lars-Erik upp i en bloggpost. 

Författningsdomstolen skulle kunna vara en yttersta möjlighet att få medborgarnas rätt prövad gentemot politikernas lag. Sannolikt skulle en författningsdomstol också avskräcka från att försöka införa lagstiftning som inte upplevs som legitim av väljarna. Domstolen kan också pröva om hur lagstiftningsprocessen gått till. 
Är själva processen förenlig med grundlagarna. Är det till exempel korrekt att FRAs generaldirektör sitter på flera stolar. Är det förenligt med grundlagarna att han debatterar som han gör i tidningar och tillrättavisar politiker som har en annan uppfattning än han själv. 
Mina moderata karameller för ett sådant resonemang.

USA har sin författningsdomstol i form av högsta domstolen. Tyskland har en författningsdomstol, kallat Verfassungsschutz. 

Idén bakom är en författningsdomstol är en maktdelningsprincip. En tredelning av samhällsmakten ska garantera ett rättvist samhälle. De tre makterna är enligt Montesquieu (1689-1755): den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten.
Ofta finns också i det här tankegodset en sanktionsmöjlighet mot de som bryter mot grundlagarna. Detta brukar ofta kallas för en riksrätt. I Sverige avskaffades riksrätten 1975. 
En del av dess funktioner är överförda till högsta domstolen.

Det har från tid till annan förts diskussioner om Sverige skulle införa en författningsdomstol. Hittills har det inte skett. Personligen tror jag att en författningsdomstol skulle vara mycket värdefullt. Den skulle skapa en nödvändig tröghet för att hindra tveksam lagstiftning. Den enda skyddsmekanism vi har i dag är den förhandsgranskning lagrådet gör av nya lagar. Där ser vi allt oftare att den är för ytlig.

Tyvärr tror jag inte att det räcker med en författningsdomstol. Det krävs dessutom att yttrandefriheten och tryckfriheten på nätet grundlagsskyddas uttryckligen. 
Som det är nu är den underförstådd. Det krävs att den skrivs in yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformens andra kapitel.  Kombinationen av förtydligade grundlagar och en författningsdomstol skulle radikalt stärka rättssäkerheten. 
Då skulle lagförslag à la FRA lagen aldrig kunna förverkligas.

Åldersdiskriminering i facket

Läs gärna min debattartikel på politikerbloggen i dag, om pensionärsdiskriminering i facket.
Har facket pensionärerna med bara som ett sorts anabola stereoider för medlemstalen?

I väntan på David Cameron

Svenska Dagbladet skriver i dag om labours partikonferens. Gordon Brown hade låtit Barack Obama inledningstala via tv-länk. En djärv idé som hade kunnat slå slint. Nu lyckades greppet. 

Partikonferensen är lugn, hittills. Med opinionsundersökningar som talar om att labour ligger under med 20% enheter jämfört med de konservativa är det ett skenbart lugn.  
Labour lever i en ständig osäkerhet. När avgår Brown?

Medan osäkerheten är stor om hur det går med Brown väntar David Cameron ivrigt på nästa allmänna val. Jag har i en tidigare blogpost skrivit om Cameron.

The Economist skriver i veckans nummer en läsvärd artikel med rubriken: "Vem som tog död på nya labour". Svaren man ger där är bland annat tiden. Labour har suttit länge vid makten. Väljarna börjar bli otåliga att se nya ansikten.  Den politiska skillnaden mellan de båda partierna är  mindre än vad man tror. De konservativa har plockat upp mycket av nya labours idéer. Precis som nya labour en gång gjorde från de konservativa. 

En försämrad ekonomi gör det inte lättare för Brown. Olyckliga skatteförslag har retat väljarna. Även om han delvis har backat. En annan förklaring till labours problem av den integritetskränkande lagstiftningen man infört  för att bekämpa terrorismen. 

Där kan vi nog se förändringar med en ny regering. Kanske förstärker det motståndet mot EUs försök att minska de medborgerliga fri- och rättigheterna.

tisdag 23 september 2008

FRA lagen möjlig därför att partierna förlorat känselspröten

FRA debatten har av naturliga skäl fokuserat på effekterna av lagen. 
Många lysande och briljanta inlägga har gjorts. Några som kan nämnas i mängden är:  Mark Klamberg, Henrik Alexandersson, Oscar Schwarz, Per Ankersjö, Magnus Andersson, Rosetta Sten och många fler.

Få har ställt sig frågan hur kunde det bli så här. En av förklaringarna tycker jag verkar ligga i att den representativa demokratin har devalverats kraftigt sedan slutet på 1960 talet. Enligt SCB var antalet medlemmar i de politiska partierna 13% av befolkningen 1968. År 2000 hade denna siffra sjunkit till 7% av befolkningen över 16 år.  Enligt siffror som Svt publicerade i maj har denna utveckling fortsatt. 2007 var siffran enligt Svt nere i 3,9%. 


Om utvecklingen fortsätter lämnar den siste centerpartisten partiet år 2015. Den siste socialdemokraten stänger dörren 2016. Folkpartisterna stänger 2024 och år 2021 har den siste moderaten lämnat partiet. 


Så blir det naturligtvis inte. Medlemsminskningen kommer att plana ut på en låg nivå. Däremot händer det något med den representativa demokratin. Om partierna representerar 13% av befolkningen finns 13 medlemmar på hundra medborgare som kan fånga upp stämningar och föra vidare till partiet. I dag när det är under 4 av 100 blir det svårare.
 
I praktiken blir de här siffrorna ännu mer alarmerande eftersom de aktiva om man följer SCBs statistik borde ligga på ungefär hälften. I dag finns det i snitt under 2 personer per 100 som kan fånga in stämningar och strömningar. Felkällorna blir mycket större då. 

Kanske de aktiva medlemmarnas motståndet ökar mot att ta reda på vad människor tycker. Man avstår från att ställa de naturliga frågorna. En möjlighet är att detta bygger på rädsla. Vad ska folk tro om jag frågar?

Den representativa demokratins grundvalar håller sakta men säkert på att erodera. De politiska partierna representerar inte längre folket. De representerar i allt större utsträckning sig själva och har ett egenintresse i att försvara sin maktposition. Det finns en risk att partierna går från att lyssna till att argumentera för dåliga politiska beslut. 

När representativiteten sviktar ökar risken för att lagar som FRA lagen läggs på riksdagens bord. De hamnar där eftersom partierna förlorat förmågan att gå i takt med väljarna. De har förlorat känselspröten. Med det har partierna förlorat mycket av sin legitimitet.
Det är en allvarlig diagnos på en ett land som kallar sig demokrati.

Läs gärna Johan Westerholm, som skriver på Arvid Falk om folkrörelserna och partierna

måndag 22 september 2008

Staten kontrollerade 296 brev förra året

Centerpartisten Johan Linander kommenterar den årliga skrivelsen om kontroll av postförsändelser. Han meddelar att 296 postförsändelser öppnades. Misstanken var i samtliga fall att de innehöll alkohol eller tobak. 
En försvinnande liten del av antalet sända brev i Sverige, förra året. 
Johan Linander säger att breven inte innehöll några förtroliga meddelanden.

Linander är uppfödd i Lund precis som Mark Klamberg och jag är. Ett kul kuriosa.

Klamberg tar Linanders insikter till utgångspunkt för en bloggpost. Linander och Klamberg visar på konflikter i hur FRA lagen ska begränsa signalspaningen och hur man ska "följa förändringar i signalmiljön". För att göra detta  senare måste FRA spana mycket mer än det som är underrättelsebehovet här och nu. 

De tar också upp den viktiga frågan om gallring av uppgifter.
Som lagen nu är utformad blir effekten: "en gång i FRAs register alltid i FRAs register".

Om vi återvänder till jämförelsen med brev. 
Skulle vi acceptera  att staten kontrollerade våra brev med syftet att kontrollera vad som sker i utvecklingen av brevskrivandet? 
Skulle vi acceptera att informationen i undersökta brev för alla tider lagrades av staten? 
Skulle vi acceptera att bara en mindre del av våra brev inte skulle kontrolleras av staten?
Jag tror inte det.

Signalspaning förutsätter en reform av de medborgerliga rättigheter där internet och bloggvärlden grundlagsskyddas uttryckligen. 
När de gränserna är definierade kan skapa vi ett fullgott skydd för den privata sfären. 
Egentligen skulle en signalspaningslag kunna skrivas först då. 
Starten för riksdagen blir att riva upp FRA lagen nu och börja om.


Ett brev betyder så mycket

Jag börjar bli allvarligt oroad över läget i Värmdö kommunalhus. 
Det börjar bli dags att tillsätta en krisgrupp som får utreda postgången. 
Under de senaste två åren har flera brev förkommit eller befordrats allt för långsamt.

Ett av skälen kan vara att man frankerat breven med allt för lågt porto.
Andra skäl kan vara en osäkerhet om vem som ska befordra breven. 
Beställarförvaltningen hävdar att det är produktionsvdelningen som ska utföra. Dess chef låter dock hälsa att ansvaret ligger på den tekniska förvaltningen. Den låter i sin tur hälsa att man på grund av brist på personal inte vet hur det förhåller sig med den saken. 
Elaka tungor hävdar att kommunen numera har en brevbärare. 

Det kan väl ändå inte vara sant?

Fortifikationsverket skrev ett brev som erbjöd kommunen att köpa mark. Brevet postades av allt att döma i Eskilstuna och nådde adressaten, Värmdö kommun 4 månader senare. Detta visar är att posten är tillförlitlig, menar en källa inom det stora partiet, som önskar vara anonym. Breven kommer ju fram. Det är bara hastigheten som kanske borde ökas, framför en anonym oppositionsföreträdare försiktigt. 

I december förra året verkade det vara problem med att överbringa ett budskap via brev från en dåvarande chef till en likaledes dåvarande ordförande, om ett på samma sätt nuvarande dåvarande avtal. 

Återigen är det postgången som spökar, säger den kritiske. En annan centralt placerad källa meddelar att det är den nuvarande dåvarande tjänstemannen som har brustit i sin posthanteringdisciplin. På normal Svenska menar vederbörande att den dåvarande chefen på den tiden hon var nuvarande chef borde fått ett sänkt betyg i uppförande. Andra som önskar vara anonyma menar att magister Björklund själv borde ha utdelat detta betyg, när han har sin nuvarande åsikt om detta och inte sin dåvarande. 

Nu verkar postgången krångla igen. Enligt tidningarna är kommunstyrelsens ordföranden numera dåvarande. Enligt kommunsekreteraren är han inte alls dåvarande. Han hävdar med bestämdhet att tidningens uppgifter är fel. Mannen är fortfarande nuvarande säger han i en kommentar. 

Enligt den nuvarande ordföranden i det stora partiet, kommer ordföranden att vara nuvarande åtminstone till den 22 oktober, då han blir dåvarande. 

Uppenbarligen blir tempusfrågorna allt svårare för kommunen att hantera. Rykten säger att den nuvarande ordföranden i det stora partiet genom sitt agerande allvarligt riskerar att bli dåvarande. 

Tempusproblematiken vad gäller den nuvarande ordföranden kostar kommunen halva årsanslaget till skärgårdsbiblioteken per månad. Ordföranden är i just detta nu, varken sjukskriven eller tjänstledig. Han vistas inte i kommunhuset. Trots detta uppbär han fullt arvode. 
Hur kan det komma sig? Det kan ju inte vara av besparingsskäl.

I mitt stilla sinne undrar jag om skälet till denna förvirring är skapad av William Shakespeare.
Skrev han och tänkte på Värmdö, när han diktade dessa rader?
"Så går beslutsamhetens friska hy
I eftertankens bleka krankhet över,
och företag av märg och eftertryck
Vid denna tanke slinta ur sin bana
Och mista namnet handling"

Eller är det bara posten?

Tid för eftertanke

Svenska Dagbladet rapporterar om en forskning kring effektivt omhändertagande av människor som minst anhöriga i tsunamin. 
Studien är utförd som ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stord/Haugesund Universitet i Norge. Resultaten av studien som är ganska liten. Den omfattar 19 personer. 

Totalt omkom 543 personer i tsunamin. 60 barn förlorade sina föräldrar.
Studien startade 21 månader efter tsunamin i december 2004. Resultaten av studier är att de som mist anhöriga behöver möjligheter att prata om existentiella frågor, frågor om liv och död. Det verkar som om det sker bättre i självhjälpsgrupper än i ett ett-till-ett möte med en psykolog. Att lyssna är enligt forskarna bakom  studien viktigare än att sätta en diagnos.

I studiens bakgrund talar man om att lidanden inte är en motsats till hälsa. Det kan vara möjligt att känna samtidigt som man upplever hälsa, givet att lidandet är möjligt för den enskilde att "bära". Därför verkar det enligt en av forskarna som om grupper med människor som hade erfarenhet av sorg och lidanden var viktigare än den "professionella" psykologen.

Fynden från studien är kanske inte helt oväntade, men viktiga att reflektera över. 
Mötet människa mot människa har en helande verkan. Relationen har en betydelse för att uppleva hälsa. Det är kanske inte precis utgångspunkten för vården av psykiskt behövande i dag.

Den kraftiga professionaliseringen av lidandet och tunga livsupplevelser är kanske en återvändsgränd. 
En persons vänner och nära måste få lov att spela en roll i omhändertagandet av smärtsamma upplevelser. Den sociala ekonomin kan, skapa grupper för att dela upplevelser som har en stor effekt. Först i sista hand kanske den professionella vårdapparaten ska användas. 

Den existentiella dimensionen  spelar roll för upplevelsen av hälsa och det har den professionella vårdapparaten liten kunskap om.

söndag 21 september 2008

Väljer den minst dåliga

Svenska Dagbladets ledarsida har i dag en kolumn av Roland Poirier. Rubriken är: "Framme vid altaret vill folk ha Obama". Han liknar presidentvalet vid en danstävling. Där frågan är vilken partner väljaren vill ha. Vem attraherar mest. Jag är tveksam till den analysen. 
Palin-effekten blev förvåning, förtjusning och förmodligen förskräckelse.

Kritiken mot Bush från det konservativa hållet är att han intervenerar. Han talar om den lilla staten och agerar utifrån den stora staten. Vi kan diskutera om detta är rätt eller fel. Förmodligen har valmöjligheterna små när det gäller finanskrisen. Statens stöd till finansmarknaden är inte gjord av ideologiska skäl. Interventionen är däremot ett brott mot en konservativ ideologi. 

Trots McCains försök att distansera sig från Bush, lyckas han inte helt. Obama fortsätter en ganska opportunistisk valkampanj.
Kampanjen utvecklar sig till att valet blir, mindre av vem som är bäst och mer av vem som är minst dålig. 

Detta är inte science fiction

Hur ska vi komma tillrätta med klimatförändringarna och temperaturhöjningen? 
Det finns många olika lösningar som diskuteras, förutom att minska på utsläppen.

 Tidningen the Economist har en spännande artikel om detta i sitt 6 september nummer. 

I artikeln talar man om de problem vi alla känner till med att få människan att minska sin användning av fossila bränslen och på sikt helt sluta använda dem. Ett alternativ för att minska effekterna av växthusgaser är att använda sk geo ingenjörsvetenskap. Genom denna vetenskap hoppas man vända den negativa utvecklingen för jorden snabbare.
Det är en vetenskap som sysslar med att förändra jordens förutsättningar för att hantera växthusgaserna. Forskningsområdet är mycket kontroversiellt. 

Teknologin kan skapa stora obalanser, som de som vi har sett i Australien där man planterade in kaniner. Kaninerna förökade sig ohämmat. Därför fick man plantera in djur som kunde bekämpa kaninerna, som i sin tur förökade sig, så att man fick plantera in nya djur för att bekämpa bekämparna och så vidare.

Två forskningsprojekt har  tilldragit sig stort intresse.
Ett där man studerar att tillsätta mer järn i oceanerna, på platser med mycket solsken, för att öka fotosyntensen och därigenom bli av med stora mängder CO2. Plankton skulle i första läget förbruka CO2 från luften för att sedan falla till havsbotten och ta med sig koldioxiden till botten. Havsbottnen skulle bli reservoar för CO2. Man vet inte definitivt om det fungerar, men småskaliga experiment har hittills varit lovande.

Ett annat projekt är att på konstgjord väg reflektera ut ljus från solen och därigenom minska uppvärmningen på jorden. Svavel är en kemikalie som vi har velat minska användningen av. Effekterna av svavel är bland annat surt regn om de släpps ut i den nedre delen av atmosfären. 

Högre upp i stratosfären på cirka 10 kms höjd över jordytan har svavel en annan effekt. Det drar åt sig fukt och bildar kristaller som reflekterar ut solljuset i rymden. På så sätt minskar uppvärmningen av jorden. Tanken man har är att man skulle sprida ut 10  miljoner ton svavel från flygplan per år. Det skulle minska temperaturen med 1,1%.

Den här typen av forskning får större aktualitet eftersom allt fler anser att reduktion av CO2 utsläppen går för långsamt. 

När man läser om den här typen av forskning inser man att vi måste forma en global strategi för den här typen av åtgärder för att rädda jorden. Ska vi använda den eller ska vi avstå? 
Hur ser riskerna och möjligheterna ut?

Folkpartister i Värmdö på villovägar

Hänt i Värmdö
Fredrik Sneibjerg och Peter Bondesson rapporterar från ett möte. 
De två ledande folkpartisterna i Värmdö går ut och berättar om vad  folkpartiet bestämt på ett internt möte. Att man väljer bloggosfären för att berätta det är intressant utveckling. Jag tror folkpartisterna har gör rätt som väcker diskussionen på nätet. 

De politiska partierna är kanske splittrade i frågan om Värmdö ska få en världsattraktion i form av en "Fyr" eller ej. Det gör inte att politikerna ska springa från sitt ansvar. Det är en kommunmedlem som vill ha ett ärenden behandlat effektiv och rättvist. Det sak politikerna vara garanter för. Sen vore det önskvärt att politiker kan förverkliga visioner. Som har gjorts med Babybjörns konsthall. Politikerna har stått för detaljplanläggning. De privata intressenterna för risktagandet.

Området där "Fyren", skyskrapan ska ligga är i ett nyskapat kulturcenter. Det finns en ide´om att skapa en bro mellan gammalt och nytt. Centret skapades som det första steget i en utveckling som en privat intressent gör. För att satsningen ska kunna leva vidare krävs ett större hotell. Det krävs en skyskrapa. Annars kommer kultursatsningen att försvinna. Jag har tagit upp satsningen i en tidigare blogpost.

Själva i idén med folkomröstning om ett förhandsbeked om bygglov är djärv och förmodligen olaglig. 
För det första, den privata sökande får vänta 2 år på att få sitt förhandsbesked om bygglov. Det kan inte vara tillåtet. Andra förhandsbesked behandlas mycket snabbare. Det är diskriminering.

För det andra, folkomröstningar om vad kommunen ska göra förstår jag. 
Ett sådant exempel är folkomröstningen om Badhuset i Gustavsberg. 

Nu ska vi enligt folkpartiet folkomrösta om vad privata intressenter ska göra.
Det förstår ja inte.  
Är nästa steg att kommunen ska utlysa folkomröstningar om vilken färg badkaren ska ha hos AB Gustavsberg? Ska vi ha folkomröstning om hur Peter Bodesson ska få bygga ut sitt hus?Ska vi folkomrösta om färgen på Anders Bergmans hus?

Vi skapar genom förslaget ett prejudikat som är direkt livsfarligt. Dessutom åsidosätter vi rätten att få bygglov behandlade av en myndighet. Vi ersätter det med en folktribunal. Ett liberalt parti ska värna den privata äganderätten. 
Illa av ett liberalt parti.

Det skulle vara möjligt att folkomrösta om vilken inriktning utvecklingen av Gustavsbergs centralort ska ha, man att då inte skilja ut "Fyren". Det är ändå ingen lyckad lösning

Det enklaste är att alla ledamöter i kommunala nämnder skulle rösta efter egen övertygelse i planfrågor, men är det egentligen det vi vill? 

Det är dags att skapa politiska visioner  för Gustavsberg och stå för dem. 
"Fyren" är en möjlighet som inte återkommer. Kommunen tar ingen risk.
Go fort it!

lördag 20 september 2008

Bonnier, Weil, Johansson och Gardell köper elbil?

Konsumenter visar sin makt genom sina val. 
Arnold Schwarzenegger köpte elbilen Tesla Roadster, enligt tidningen Ny teknik
Om de elbilssatsningar som startas ska klara sig krävs att konsumenterna väljer elbil. Då krävs det att både design, form och prestanda attraherar. Så verkar det vara nu. Den bil Schwarzenegger köpte är en sportbil som drivs av el. Tidigare skapade han en "hype" kring bilmärket Hummer. Prislappen på den bil han nu köpt är cirka en miljon.

En ny familjeelbil från Tesla ska få linjer från Jaguars kombi. Det låter som om det skulle kunna attrahera kräsna konsumenter. 

Youtube har ett avsnitt om den sportbil Schwarzenegger köpte. Här är länken som du kan gå in på: www.youtube.com/watch?v=kRd7ER7u-KU.

Samtidigt läser jag i Ny Teknik att norrmännen hunnit mycket längre i at bygga laddningsstationer för elbilar. I Oslo har man nu 20 laddningsstationer i drift av 400 planerades. Svaret är att laddningsstationerna kommer med kunderna. De är allt för få i Stockholm ännu.

Nu ger elbilstillverkarna USA ett litet, men dock tillskott av arbetstillfällen genom två producenter. Elbilsproducenten Tesla bygger en fabrik i Califonien. 400 personer  nyanställs och produktionen är beräknad till 15-30.000 bilar per år. 
Elfordonsföretaget Zap sätter samtidigt upp en fabrik i deltstaten Kentucky. Investeringarna i de båda fabrikerna är cirka 2 miljarder kronor. 
Totalt skapas cirka 2.000 arbetstillfällen genom dessa etableringar.

Samtidigt det är konsumenterna som gör detta till en framgång och inte politikerna. Inflyteserika, trendsättande och miljömedvetna bilköpare krävs först. 

Så Jonas Bonnier, Robert Weil, Sven Olof Johansson, Christer Gardell visa att ni vill göra en insats för miljön i praktiken. Det är inte fel att tjäna pengar. Konsumera något av pengarna på en ny elbil och skapa en ny trend. 
Då kommer det fler konsumenter som följer ert exempel.

 

Stockholm, Globen, 19 september

De finns kvar, musiklegenderna som turnerar runt världen. 
De har blivit äldre. På något sätt påminner de mig om att jag också har blivit äldre. De flesta är 60+ och några 70+. De berättar något om vår tid. Livet är inte slut vid 67. Du kan göra ett val ( eller i vart fall kan många) och verka om det ger dig mening, långt upp i åldrarna. På så sätt blir dessa megastjärnor förebilder inte bara som musiker. 

En av de största besökte Stockholm och Globen i går, Steveland Morris eller mera känd som Stevie Wonder. Ett musikaliskt geni som drog ett nästa fullsatt Globen. Han är gränsöverskridande. En del av oss minns hans samarbete med Andrea Bocelli.  

Det var spännande att se han attraherade människor i alla åldrar. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet var också där. Det var berörande och härlig musik. En upplevelse fylld av kärlek.

Stevie Wonder utstrålar verkligen att han älskar det han gör. Han älskar vad som sker i mötet mellan honom och publiken. Det är en stark drivkraft. Annars skulle han kunna dra sig tillbaka, efter 22 grammisar och en Oscar.

Efter en trevande start blev konserten allt mer helgjuten, ju längre han och hans fantastiska band spelade. 

Det är inte bara Stevie Wonder på konsert. Det är ett antal exeptionella musiker han har med sig. Flera av dem håller absolut världsklass, basisten och slagverkarna är helt underbara. Även kören håller mycket hög klass. 

När jag lämnar Globen finns några av hans klassiker spelande i huvudet. 
De kommer säkert att snurra där tills jag somnar

torsdag 18 september 2008

Underrättelseinformation som handelsvara

Vi står inför en finanskris, globalt. Den drabbar Sverige. De grundar sig i brist på förtroende.
Samtidigt står vi inför en demokratisk kris genom FRA-lagen. Den drabbar folket. Den grundar sig också i brist på förtroende. 

Att Sverige har köpt och sålt underrättelseuppgifter på en väl funderande marknad inte bara under Alliansregeringen, utan även under den socialdemokratiska regeringen är ingen nyhet.
Dagens Industri rapporterar om detta.

När Urban Ahlin försöker ta lättköpta poänger genom att säga: "under er regeringstid har ni sålt underrättelseinformation till diktaturer", minskar det förtroendet för politikerna som grupp. 

Någon insyn i den typen av samarbete får inte folket genom att det är belagt med sekretess.
Det är naturligt.  Tyvärr finns inte ens viljan att minska på hemlighetsmakeriet hos någon av våra Svenska politiker. Ökat förtroende kan enbart skapas genom ökad öppenhet. Det går att minska dimridåerna. Det går att använda hemligstämplarna mindre. 

En förebild för att skapa opinion för mindre hemlighetsmakeri är den Amerikanska bloggen www.fas.org/blog/secrecy. Den borde Svenska politiker studera

Vi behöver mer transparens och öppenhet för att återfå förtroendet för underrättelsetjänstens olika delar och för politikerna.  

Brist på förtroende ger likviditetskris

Bankerna litar inte längre på varandra. Det rapporteras av e24.se i flera artiklarSvd, Aftonbladet och Dagens Nyheter.
I valet mellan att placera sin pengar hos en annan bank eller hos staten är valet nu enkelt för bankerna. Det är bara staten som duger. Finanssystemet bygger på ömsesidigt förtroende. Om inte bankerna har sådant förtroende så att de vågar lånar ut pengar till varandra ens över natten uppstår det snabbt en likviditetskris. Ingen vill sitta med svarte Petter

Två banker ligger extra illa till. Den ena är Swedbank och den andra är SEB. Swedbank för sin starka exponering mot öst. SEB för att man är den mest handelsintensiva banken. Man är helt enkelt den bank som mest liknar Lehman Brothers. Även om skillnaderna är stora. 

De två som har störst exponering mot östeuropa är Nordea och Swedbank. Just nu ser vi två parallella likviditetskriser byggas upp. En i USA och en i Ryssland. Ryssarna valde i dag att stänga Moskvabörsen för att inte få en likviditetspanik.
Nordea och Swedbank kan drabbas av detta. 

Nu sammanträder Riksbankens direktion i morgon. 

Frågan är hur många miljarder med likviditet man måste skjuta till? Blir det 200, 400, 500 miljarder eller mer. De facto-räntan (marknadsräntorna) skulle motivera en räntesänkning redan i morgon. 

I dag finns det förtroendet för de arabiska bankerna i Dubai.
Nu måste det återskapas på den Svenska marknaden också.

Debatt om demokratisyn

Det har kommit upp en intressant debatt om demokratisyn efter mitt inlägg om moderat medlemsdemokrati som jag gjorde häromdagen. 
Den som väckt debatten är bloggaren Fredrik Sneibjerg. 

Det är en viktig frågeställning han väcker om på vilket sätt debatten kan föras i en demokrati. Hur man kan kommunicera i bloggosfären.

Grundlaget för att föra debatten är naturligtvis de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Yttrandefriheten och tryckfriheten bygger på att den som använder sig av rättigheterna fritt kan välja sitt format och sin form för uttrycket utan förhandsgranskning. Jag har valt mitt format. Jag har valt min form. I mitt uttryck ligger att jag ofta kopplar ihop det som sker i dag med historien. Det är värt att notera att den utgör bara ramen och formen. Det gjorde jag i den bloggpost Fredrik refererar till

Det jag skrivit är vare sig ett personangrepp eller ett försök att chikanera någon. 
Tvärt om, var och en som sätts i sitt historiska sammanhang blir lättare att förstå. 
Det gäller mig och det gäller Fredrik Sneibjerg.
Är det dessutom så att någon delat med sig av sitt historiska sammanhang, så är det information som ganska fritt kan användas. Så var det med Hans-Ove Görtz. 

Jag respekterar människor med olika bakgrund, vare sig de är: adel, präster borgare eller bönder. Jag har själv adligt blod i mina ådror och känner stolthet inför det. 

Karl XII finansminister, Görtz är en av de mera spännande historiska gestalterna i vår Svenska historia. Han förekommer även som förlaga på flera ställen inom svensk kultur. Till exempel spelar han en icke helt obetydlig roll i Strindbergs krönikespel Karl XII. 
Dynamiken mellan kungen och finansministern är en viktig relief till den sista akten. 

En offentlig person som en ordförande i ett politiskt parti, lokalt får finna sig i att debatter kan föras polemiskt. När det gäller en person som inte valt offentligheten får man vara betydligt mera försiktig.

Budskapet i min bloggpost rör hur man krishanterar och hur en demokratisk organisation bör fungera. Där har jag tydliga synpunkter. 
För mig är det grundläggande att alla medlemmar i en demokratisk organisation har lika rösträtt. Det har inte alla organisationer. Exempel på detta är flera fackliga organisationer. Samtliga politiska partier har det. 

En medlem i en demokratisk organisation kan av fri vilja välja att kommunicera välja om den vill föra en diskussion inom organisationen eller i en vidare krets. Medlemskapet i en demokratisk organisation ska inte inskränka på yttrandefriheten. Om en medlem väljer att föra diskussionen i ett bredare forum bör ledningen i en demokratisk organisation ställa sig frågan varför medlemmen gör det.
 
Där låg poängen i mitt resonemang.
Sedan kan jag beklaga att humor verkar vara en bristvara, när Fredrik läst min bloggpost.

onsdag 17 september 2008

Någon måste hålla i pennan

Sextetten som sprängde är inte helt säker på vem som ska hålla i pennan, enligt Svenska Dagbladet. Det spelar tydligen roll när det gäller att stoppa FRA-lagen. 
Ska det vara oppositionen eller de sex folkpartistiska kvinnorna? 

Eftersom det är regeringen som lägger fram en proposition öppnas det möjligheter för samtliga riksdagsledamöter att lägga motioner i FRA-lagsfrågan. Det bästa för saken skulle vara att det bara blev en motion. I värsta fall blir det två och då kan prestigen göra att FRA-lagen blir kvar.

Vi får hoppas att man finner en lösning som gör att saken går före prestigen 

Ändrade attityder främjar entreprenörskap

Regeringen vill satsa mer på entreprenörskap skriver skriver Maud Olofsson, Jan Björklund och Lars Leijonborg i Svenska Dagbladet. Redan i utbildningen ska man börja föra in det. Samtidigt säger man att det satsas 16 miljarder på företagare generellt. I en annan mening talar man om att skolan ska bli bättre genom tydligare utvärdering, skriftliga omdömen och nationella prov från årskurs tre. Det verkar som om portarna i banan är glest satta. Mer pengar till lärlingsutbildning är dock bra.

Entreprenörskap är centralt  för samhällets utveckling. Vi ser att entreprenörerna eller de mindre företagarna är de som står för jobbskapandet i Sverige, i dag. Då bör man satsa mer på att statens trygghetssystem inte diskriminerar entreprenören, som med sjukpenningen. Incitamenten måste förstärkas genom bland annat lägre arbetsgivaravgifter för entreprenörerna.

Entreprenörskap är till stor del en fråga om attityder och värderingar. 
Där sker lite eller ingenting. Här har artikelförfattarna en stor uppgift. 
Några attitydområden är:
-Hur ser vi på dem som försöker och misslyckas? 
-Är misslyckandet en erfarenhet eller är det en exkluderingsgrund i jobbsökandet och i samhället generellt? 
-Hur ser vi på framgången? 
-Accepterar vi att entreprenörer tjänar mycket pengar utan att de sak tvångsbeskattas. 
-Hur ser vi på själva entreprenörskapets företag? I dag finns ett diskriminerande regelverk, de sk 3:12 reglerna. När avskaffas det?

Lärande om entreprenörskap är viktigt. Det bör börja tidigt.
Där tror jag att ökad kunskapskontroll på det sätt som regeringen föreslår har liten eller ingen effekt. Det nya gymnasieprogrammet i ekonomi kan vara en väg. Vi behöver också bygga mer kvalificerad kompetens om entreprenörskap. Där krävs det mer pengar till forskning om entreprenörskap.

Ett område där vi ser unga entreprenörer samlas är bloggosfären. I gruppen upp till 25 år är bloggarna lika lästa som dagstidningarna. En fantastisk utveckling. Regeringen borde underlätta i stället för att begränsa i bloggvärlden. Att avskaffa FRA lagen är en entreprenörsfrämjande åtgärd. 

Entreprenörskap är för viktigt för att plottras bort i en så yvig artikel som den i Svenska Dagbladet.




Inte någons ledamot

Man kan fråga vems ledamot Göran Petterson är i riksdagen? 
I vart fall inte yttrande- och tryckfrihetens riddare. Dessutom verkar den moderate riksdagsmannen ha problem med överslagsberäkningar. När man läser denne mans blogg om hoppets demonstration andas han förakt. Förakt för folket av en som är vald av dem. Då passar man dåligt i Sveriges riksdag.

Jag som var på demonstrationen har svårt att bedöma hur många som bevittnade manifestationen på Sergels torg. Den pågick i hela åtta timmar. Folk kom och gick. Den typen av överslagsberäkningar som Göran Petterson gör påminner om när försvaret budgeterar. Där han har alltid gjort underskattningar. 

Min bedömning är att det var någonstans mellan 3.500-6.000 personer som var med och lyssnade på Sergels torg under hela arrangemanget. Det tycker jag var ett bra resultat. Till detta kommer piratpartiets demonstration och de som hölls i Malmö och Göteborg. 

Ett kryss på Göran Petterson från Norrtelje är ett kryss på minskade fri- och rättigheter. 
Det kan vara bra att tänka på.

Takras blir guldgruva

Att tak över huvudet kostar pengar det visste vi. 
Att ett takras kan vara rena guldgruvan berättar politikerbloggen. Europaparlamentet har sparat 3 miljoner euro på att inte flytta till Strasbourg på grund av ett takras. Får man inte ordning på taket under oktober kommer besparingen att öka till 60 miljoner kronor. 

Får EU parlamentet ordning på det eländiga flyttandet och slutar vara i Strasbourg sparar EU ofattbar 2 miljarder kronor om året. Det skulle ge en mera positiv syn på EU i Sverige.

Vägra koppla in FRA-lagen

Heder åt den kvinnliga sextetten av folkpartikvinnor som vill riva upp FRA-lagen, enligt Aftonbladet

Agneta Berliner, Solveig Hellqvist, Cecilia Wikström, Camilla Lindberg, Birgitta Ohlsson och Maria Lunqvist-Brömster  är namn att lägga på minnet för den som ska kryssa in kandidater i riksdagen vid nästa val. De står upp för yttrande-och tryckfriheten och för traditionell liberalism. 

Fem centerpartister, fyramän och en kvinna pekar i en artikel i Dagens Nyheter på att FRA lagen skadar regeringens och centerns liberala profil. Det stämmer.

Fredrik Reinfeldt däremot nämnde inte med ett ord något om dessa så viktiga frågor i sin regeringsförklaring. Han verkar sikta på att bli bättre än Bodström själv på att skapa Bodströmsamhället. Det är inget som hedrar honom. 
Mina moderata karameller ger folkpartitjejerna utrymme och berättigat beröm. 

Om Alliansregeringen ska ha en chans till återval måste  de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkas av regeringen och inte tvärt om. Då måste man kommunicera det i ett linjetal som regeringsförklaringen. Där brast statsministern i politiskt omdöme

Jag uppmanar de kvinnliga politiska ingenjörerna att vägra koppla in ledningarna. 
Vägra koppla måste lagordet vara. Att många äldre inte har kopplat vad det är fråga om är en annan sak. Liberala politiker måste vägra koppla in FRA lagen.


tisdag 16 september 2008

Att lära av historien

Hänt i Värmdö
Jag läser att moderaterna i Värmdö kommun inte är eniga. 

Bakgrunden är ett uttalande från Hans-Ove Görtz på moderaternas hemsida den 27 augusti där rubriken är att "Jonas Nilsson har vårt starka och obrutna förtroende". Jan Dolk är inte enig om detta. Därför skriver han en debattartikel där han uttalar sin åsikt. På detta reagerar Görtz med en offentlig kommentar på moderaterna hemsida. Fortsättningen på debatten inom moderaterna refereras av Svenska Dagbladet.

Hans-Ove är enligt egen uppgift en sentida ättling till Karl XII finansminister, Georg Heinrich von Görtz. Familjen har alltså erfarenhet av framträdande poster i det offentliga. Hans anfader införde skatter på peruker och tobak. Mest känd är han för att ha infört nödmynt som skapade en galopperande inflation. Han fick för dessa tilltag stark folklig kritik. 

Så småningom ställdes han inför rätta och avrättades för brott mot staten. Anfadern avrättades den 19 februari 1719. Efter sin död fick han inte en riktig begravning. Hans tidigare tjänstefolk fraktade då ned kroppen till Tyskland där han begravdes. 
Gravstenen bär de klassiska orden "Moris regis fidem in regem mors mea". Fritt översatt betyder det: "Troheten mot min kung blev min död".

Att den nu levande Görtz är nära lierad till den eventuellt tidigare kommunstyrelseordföranden är ingen hemlighet. Att han kommer att röna samma öde som sin anfader är däremot helt omöjligt. Däremot riskerar hans krishantering att sätt honom vid en sorts offentlig skampåle. 

Dels kan ingen organisation som kallar sig demokratisk offentligt kritisera sina medlemmar för att utöva sin yttrandenfrihet. Även om det rör sig om interna förhållanden i moderaterna på Värmdö. 

Dels riskerar han att kritiken får motsatt verkan. Jan Dolk är i mångas ögon en hjälte som uttrycker åsikter om det han upplever i Värmdöpolitiken. Dolk kan genom Görtz agerande gå från hjälte till martyr. Hans inflytande ökar då. Det var säkert inte vad Görtz avsåg.

Mitt råd till Hans-Ove är att lyssna till sin tidigare partiordförande, kollega i riddarhuset och numera Sveriges utrikesminister Carl Bildt. Han sa i radions lördagsintervju i lördags, följande: Den som inte lär av historien är dömd att upprepa sina misstag.
Tänkvärda ord för alla


Einstein förklarar vad kommunstyrelseordförande gjort

Hänt i Värmdö
I dagens NackaVärmdöPosten kunde vi läsa om varför Jonas Nilsson avgått som kommunstyrelseordförande i Värmdö. I Svenska Dagbladet av i dag kan vi däremot läsa att han kommer att avgå om drygt en månad. Hur är detta fysiskt möjligt? 
Att samtidigt både ha avgått och ska avgå om ungefär en månad, från en och samma post. Mannen har, om vi får förstå tidningarna både avgått och inte avgått från samma uppdrag

Problemet är inte så svårt som det verkar. Vi tar utgångspunkten i den speciella relativitetsteorin av Albert Einstein som publicerades 1905 och som beskriver rummets och tidens egenskaper. I denna säger Albert Einstein att: "händelser som tycks ske samtidigt i vissa referenssystem inte behöver göra det i andra system, utan kan där ske i godtycklig ordning. Detta tycks upphäva de normala lagarna för orsak och verkan, vilket dock inte är fallet".

När Nilsson säger till de närmaste i hans system av moderater att han ska avgå har de ett visst gemensamt tidsbegrepp. När andra personer i andra system uppfattar samma sak är det med en helt annan upplevelse av tiden. I Nilssons eget system är en väntan på två månader en mycket kort tid. 
I andra system är det en nästan oändligt lång tid. 
Förklaringen till detta är bara att de sker i två olika lokala referenssystem. 
Det är normal relativitet, helt enkelt.




Avspärrat mot folket

Så var det dagen för riksmötets högtidliga öppnande. 
Den stora dagen för riksdagen var det inte. En maratonmanifestation inleddes nästan samtidigt på Sergels torg. Den var för yttrandefrihet och mot FRA-lagen. Ganska många människor hade samlats. Imponerade arrangemang.

Dagens Nyheter rapporterar.  Talare på talare steg upp i och talade sig varma för yttrandefriheten och tryckfriheten på torget. De som talade representerade ett tvärsnitt av Sverige. Jag tror aldrig att det inträffat att en politisk manifestatation har fått en så bred tillslutning någonsin.
 
Utanför slottet demonstrerade Piratpartiet. De skanderade Nej till FRA. Olika talare uttryckte fritt sin oro och avsky för FRA lagen. Detta skedde medan riksdagsledamöter tog sig från Riksdagshuset till Storkyrkan för gudstjänst. Polisen hade spärrat av delar av gamla stan. Känslan av att folkets politiker inte ville möta folket var stark. 
Avspärrningarna visade på att politikerna inte ville se sina väljare i ögonen. De visade också på avståndet mellan folket och politikerna. Ibland undrar man var nyfikenheten är hos våra folkvalda på dem som uttrycker en åsikt. Den var i vart fall inte närvarande i dag.
 
Genom att isolera sig och utnyttja polisens möjligheter till att skärma av blev det aldrig ett möte. Det som blev min tanke när jag stod framför slottet, var fantasin runt Gustav Vs tal till bondeuppropet. Det talet markerade en avslutning på kungens inflytande över riksdagen.

Känslan här var att med hanteringen av FRA frågan är sannolikheten stor för att allt fler framförallt unga lägger en röst på Piratpartiet. Missnöjda Alliansväljare kan också tänka sig att missnöjesrösta på dem. 
Var det starten på ett nytt partis intåg i riksdagen vi såg eller var det något annat. 
För det var något nytt i luften.

måndag 15 september 2008

Världsklass i Gustavsberg

Jag förstår att det har  kommit in  en ansökan om förhands- besked till byggnads- nämnden för "Fyren" i Gustavs- bergs hamn. Fyren är en skyskrapa. Det blir ett nytt landmärke som kommer att öka Gustavsbergs attraktion på ett sätt som bara Malmö upplevt tidigare i Sverige. Vi talat naturligtvis om vad landmärket  "Turning torso" gjort för Malmö. 

Värmdö kommun behöver inte ta någon risk i projektet. Det finansieras helt av privata medel. Idén är att Fyren ska innehålla ett hotell på 500 rum, bostäder och restauranger. Totalt kan vi räkna med att att 200 personer blir heltidssysselsatta i hotellet. Till detta kommer underleverantörer till hotellet. Transporter till (och från) Fyren i Gustavbergs hamn för 350 personer ger också ett stort tillskott av arbetstillfällen. Under byggperioden skapas också många arbeten.

För det lokala näringslivet ger "Fyren" ett ganska enastående tillskott. Om vi beräknar att genomsnittsgästen på hotellet spenderar 500 kronor och att hotellet har en beläggning på 70% ger detta en intäkt per dag på 175.000 kronor för inköp. På årsbasis talar vi om cirka 64 miljoner kronor per år. För staten innebär detta en momsintäkt på 12,8 miljoner för bara shoppingen. 

Till detta kommer momsintäkter på cirka 45 miljoner kronor från hotellet, om man har 70% beläggning och tar 2.000 kronor per rum. Totalt håvar staten in cirka 57 miljoner kronor i bara moms per år på projektet. 

Vi har inte beräknat några dynamiska effekter. Vi har inte heller räknat med de tillskott som kommer att ges genom utvecklingen av turism- och eventsektorn.

Jag kan inte se annat än att projektet är spännande. 
Någon har talat om att det bygger en bro från det gamla Gustavsberg in i framtiden. 
Tänk dig att vakna upp högt uppe i hotellet och kunna blicka ut över 60.000 öar. Det är världsklass. Häftigare än den snurrande baren på hotell Fairmont i San Francisco. Operan i Sydney får konkurrens. Till och med Paris triumfbågar får se upp.

En enloge till Gustavsbergs Hamn och Dag Landvik. 
Nu får Värmdö kommun visa att man är en framtidskommun genom en snabb handläggning av ansökan.

Nyttig amerikansk blogg för FRA motståndare

I FRA debattens kölvatten pratas det mycket om vad som sker i USA på underrättelseområdet. En blogg som beskriver det är FAS (Federation of American Scientists). Bland många intressanta bloggposter kan nämnas en om att senaten antagit en lag om att minska mängden hemligstämplat material. 

En annan bloggpost talar om felsatsningarna inom underrättelsesektorn som har kostat amerikanska skattebetalare 10 tals miljarder dollar i onödan. Senatorer börjar reagera på detta. Problemet är bara att man inte får veta om det eftersom felsatsningarna är hemligstämplade.

Vi har säkert samma problem i Sverige, också i FRA. 
Hur många miljarder har vi plöjt ned i onödan i underrättelsesatsningar som slagit fel?

Dags att börja använda Brasklapp i riksdagen?

Hur övertalar du dina meningsmotståndare? 

I den ena polen finns en scen ur filmen "Gudfadern". Där använder sig en av huvudrollsinnehavarna av metoden att lägga ett hästhuvud i motpartens säng. Det får önskad effekt.
De andra extremen är det kinesiska slagsmålet där man kan säga vad som helst till den andre. Den som slår först har förlorat.

I det engelska underhuset har ordet inpiskare funnits som begrepp sedan länge. Folkpartiets Johan Persson utpekas av pressen som en sådan. Mötena med riksdagsgruppen i moderaterna kommer hädanefter att gå under rubriken inpiskningsmöten. 

Det sätt som Fredrik Reinfeldt övertalar sin partikollega Karl Sigfrid gör inte att respekten för hans person ökar. Metodiken refereras av Henrik Alexandersson i flera bloggposter. Farmorgun refererar vad hon kände inför inslaget i Sveriges Televisions Agenda. Dagens Nyheter refererar också om behandlingen av moderaten Karl Sigfrid.

Birgitta Ohlsson, Fredrick Federley och Karl Sigfrid vittnar alla tre om att det är hårda tag i riksdagsgrupperna. Lösningarna på hur man klarat pressen är olika. Politikernas uppdragsgivare är folket och inte partierna. Det verkar många ha glömt. 

Förtroendet för politiken påverkas av hur lösningarna kommer till. Med ett uttjatat ord hur processerna skapas. Länge kritiserades Göran Persson för att vara en buffel i sådana processer. Det som kommer upp till ytan nu är att Alliansens partier inte är ett dugg bättre kålsupare. Det är trist. De skapar en situation där både politiken förlorar och demokratin ifrågasätts. Mobbning får inte bli en politisk övertalningsmetod.

Begreppet brasklapp tillkom den 23 november 1517 i den dåvarande riksdagen då Biskopen Brask enligt legenden i sitt sigill gömde en lapp med orden "till denna besegling är jag nödd och tvungen". Vi har alltså en gammal tradition av tvång i riksdagen. I och för sig i ståndsriksdagen och i "partiet" prästeståndet. 

När Brask stod inför rätten 3 år senare för sitt deltagandet i beslutet undgick han genom att ta fram papperslappen i sigillet att avrättas vid Stockholms blodbad. 
Så var det då. 

Jag är tveksam om brasklappen är en politiskt framkomlig väg i dag. Däremot tror jag att många kommer att granska listorna på kandidater vid nästa riksdagsval. Det är säkert många fler som kommer att åka ur riksdagen på grund av att väljarna kommer att använda möjligheten att kryssa in önskade kandidater. Hur man röstat i FRA frågan kommer säkert att väga tungt för många väljare.

Vi får väl också snart ställa frågan till de som är kandidater om de klarar starka påtryckningar. Hade den här övertalningsmetodiken använts i Björklunds Skolsverige hade  Fredrik Reinfeldt fått byta skola. Nu är han bara statsminister så det blir svårt med det. 
Sedan är det en annan sak att politiker bör föregå med gott exempel