En populär orsak som plockas fram är Kina. Man pekar på att den Kinesiska ekonomin har skapat en ökat efterfrågan på olja, råvaror och livsmedel.
Det ska vara en viktig förklaring till varför inflationsspöket sluppit ur garderoben.
Den Amerikanska vice riksbankchefen Donald Kohn höll härförleden ett tal på det temat. Slutsatserna var inte de man kunde förvänta sig. Talet refereras i senaste numret av The Economist.
Han visade på att den Kinesiska produktionen av livsmedel har stigit mer är efterfrågan.
I dag är faktiskt Kina en liten med dock nettoexportör av vete, majs och ris.
Så Kina har tvärt om hjälpt till att hålla livsmedelspriserna i schack.
"Emerging economies", som Kina har skapat stora handelsöverskott och genererade ett ökat utbud. Med den logiken ökar inte Kina inflationen. De Kinesiska varorna som är mycket billigare än de som produceras i västvärlden sänker den allmänna prisnivån i stället.
I teorin ska tillverkningpriser utjämnas över tiden. Högkostnadsländer ska sänka sina priser och lågkostnadsländer få höjda produktionspriser. Nu är Kinas tillverkningskostnad en bråkdel av västvärldens så ökade tillverkningspriser spelar mindre roll. Det är nivån som har betydelse för den exporterade inflationen.
Det verkar som om förklaringen till inflationsspöket ligger i den monetära politiken i västvärldens länder. Frihandeln däremot skapar lägre priser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar